Dagbok från Shadow of Mordor (PS4)

Medlem
Dagbok från Shadow of Mordor (PS4)

(Kan finnas lite spoilers för er som är känsliga, men inga större saker om storyn)

Timme 1:
Oooh, lite stämningsfyll intro-cinematic i alla fall. Tar mina första steg i Mordor. Har visst en alvspöke som kompis, av nån anledning som jag inte har nån aning om. Gör ett flipvolt ner från tornet, precis som i Assassin's Creed med enda skillnaden att man landar på fötterna och inte i ett höstack. Att vara odöd har sina fördelar med inget falldamage.
Hittar en grupp orcer, visar dem mina awesome batman-skills genom att countra deras attacker och smidigt som en gasell slakta dem alla... trodde jag i alla fall. Striderna är på många sätt kopierade från Batman: Arkham-spelen, men sämre förebilder finns ju. Tillbaka till min strid, lyckas med nöd och näppe överleva, springer iväg. Gömmer mig. Som stora, starka, odöda rangers ska göra. I en liten buske. Stealthkillar (dödar alltå, inte kittlar) en som kommer och letar efter mig. Känner mig mäktig. Får ett spjut i ryggen och dör. Akoth med det brinnande håret levlar upp till level 3 och blir Captain tack vare att han dödade mig.

Timme 3:
Har försökt mig på några challenges med pilbågen, som man kan göra för att få pengar. Finns liknande uppdrag för 3 sorterna av vapen. Misslyckas grovt med att döda 5 orcer i närstrid med bågen. Dör. Svär över hur mycket jag hatar att skjuta och försöka göra headshots med handkontroll.
Akoth har levlat igen genom att ha fest eller utmana en annan kapten, kommer inte ihåg vilket längre.

Timme 5:
Försöker döda en captain, blir ambushed av Akoth, den jäveln levlar igen.

Timme 6:
!!&((#! Akoth dödar mig igen... och igen.

Timme 7:
Dödar Akoth! Glädjen var stor då! Min Nemesis är död, begraven, borta.

Timme 8:
Smyger in i ett orcfort, skjuter ner bikupor i huvudet på kaptenen och släpper loss lite caragors som nafsar huvudena av dem medans jag smyger mig på kaptenen och dödar honom. Känner mig stolt för en stund.
Hittar ett challenge för svärd; döda alla trainers i ett rum. Det är många trainers i det rummet, plus att en springer iväg och slår larm. Dör en blodig död och nån fjant blir kapten och levlar på det igen.

Timme 10:
Försöker döda den andra warchiefen. Han har 2 livvakter. Attackerar en av livvakterna först för att slippa slåss med alla på en gång... min käre vän Akoth hälsar på och dödar mig. Han hade visst överlevt mitt mordförsök tidigare. Note to self: har ett lik huvudet kvar på kroppen, så kan han dyka upp igen.

Timme 11:
Tredje warchiefen. För att locka fram honom måste jag låta larmet gå i ett fort och döda 35 orcer. Ja, det kommer 35+ orcer på en gång. Mot mig. Dör som en fluga.
FÖrsöker igen, dör. Igen, dör.
Fjärde gången fegar jag och hoppar upp på hustak, skjuter sönder burlåset till en caracorn så han kommer ut och dödar orcer med, skjuter pilar från hustaket. Har äntligen fått en runa som gör min båga dödlig (50% focus tillbaka för varje headshot; focus gör att tiden går långsammare när man siktar, dvs med runan har jag alltid focus så länge jag siktar bra bara.)
Får slut på pilar och inga ensamma orcer att draina för mer pilar. Dör.
Efter 3 försök till lyckas jag. Warchiefen kommer fram, och går runt bland 20 andra orcer... som tur är har han weakness mot stealth kills. Väntar på ett hustak tills han går under mig, hoppar ner och dödar han med ett hugg.

Timme 12:
Akoth har blivit maxlevel 20, och immun mot combat, ranged och stealth damage. Det är dessa 3 man kan göra med sina vapen. Slår huvudet i väggen och gråter en skvätt. Självklart har Akoth blivit livvakt åt den sista warchiefen jag måste döda...
Lyckas till slut få Akoth att springa iväg som en liten flicka genom att släppa lös en caragorn han är rädd för och då under tiden steath killa hans warchief.

Timme 13:
Oooh, en till världskarta som låses upp. Trodde hela spelet bara var på första kartan.
Får även förmågan att branda orcer, vilket innebär att jag mindcontrollar de och de hjälper mig i strider, alternativt kan jag gömma mig och beordra dem att anfalla själva.
Spelet blev precis mycket roligare och mer taktiskt.

Timme 14:
De där challenges med båge och svärd jag inte klarade av förut... hur enkla som helst nu när man har levlat upp, fått bra runes och bättre förmågor. T.ex. förmågan att kunna hugga av huvudet på orcer i 20 sekunder utan att behöva samla upp killstreak på 5 eller 8 (beroende på skills) är underbar.
Akoth lever dock fortfarande, men är kvar på den första världskartan. Saknar honom inte. En dag, när jag är stor och stark, ska han döden dö.

Får spela mer imorrn.

Hittills, har jag haft riktigt kul med spelet i 2 dagar.
Hatkärlek mot Akoth, men han har gjort spelet definitivt mer intressant.

Älskar Nemesis-systemet, lärt mig nu även att bäst att inte låta captains levla för högt utan ta hand om de när är mer lätthanterliga.

Vissa strider har blivit riktigt episka när man ger sig in i det och tror det är bara vanliga orcer för att plötsligt slå ihop vapnen med en Captain; 5 sekunder senare höra en till Captain bakom ryggen på en som har slagits mot tidigare som är förbannad över brännskadorna i ansiktet jag har gett honom; och sen medans jag försöker döda dessa 2 samtidigt dyker en tredje upp... ibland gäller det att veta när det är dags att ge upp och springa, som det var i det läget. Hade turen att gömma mig i en buske och att en kaptenerna hade förmågan att springa fortare än andra, vilket innebar han kom ensam fram till mig - bom, död kapten

Spelet är i grunden en blandning av Batman och Assassin's Creed, i Tolkiens värld. Vilket jag tycker är en väldigt lyckad blandning. Hade tänkt säga att spelet får 4/5 av i betyg men efter att ha låst upp en till världskarta och fått förmågan att branda orcer, så är det uppe i 5/5 i mitt tycke. Känns som det första riktiga next-genspelet som gör något nytt med sitt nemesis-system och inte bara har lite snyggare grafik och ljuseffekter.

#blogg

Medlem
Dagbok från Shadow of Mordor (PS4)

Haha, känner igen mig i mycket av det du skriver. Speciellt sista warchiefen och hans underhuggare ställde till rejäla problem för mig. Först attackerade jag själv och medan det gick vägen så hade jag inte placerat någon hjärntvättad orc som kunde ta hans plats när han föll, så i stället tog en av hans kaptener över rollen som warchief.

Vid försök #2 tog jag med mig ett eget gäng hjärntvättade orcer till fajten, men då flydde bara warchiefen. Jag försökte dräpa honom från distans med pilar, men givetvis var han immun mot sådana. Jag hann inte ifatt honom, så han kom undan.

Nu trodde jag visserligen att det skulle betyda att min orc fick hans plats, men uppenbarligen får även fegisar vara kvar i ledarskapspositioner så länge som de inte dräps. I stället hade han och hans gäng slaktat ett antal av mina lite mer låglevlade orcer, så när jag kom dit vid tredje försöket hade jag relativt lite backup. Den gången vevade jag bara som en galning med svärdet, eftersom han kontrade alla mina mer flashiga manövrar. Sakta men säkert nötte jag ner hans hälsa, och fick äntligen min orc på hans position.

Seger!

För egen del hade jag gärna velat se lite mer story än vad man fick i spelet för att jag skulle kunna ge det full pott, men det är ett riktigt kul spel. Det är ett sådant spel som man, även medan man spelar det, redan längtar efter en uppföljare till.

Medlem

Klarade spelet igår, och kan nu säga att det sjönk tillbaka till 4/5 i slutet. Ett tag i mitten av spelet kändes det som en fullpott, men när man närmare sig slutet kändes det som att storyn dog av; slutstriderna

var mest ett skämt med lite smyga och QTE, inga egentliga bossar utan bara lite extra story.

Plus att man lärde sig rida på craugs

men aldrig behövde använda det kändes som en bortslösad möjlighet

.

Ser lite på SoM 1 som Assassin's Creed 1; det har lagt grunden till hur spelet ska vara och SoM är ett mycket bättre spel än AC1 var, men hoppas på att i tvåan blommar hela potentialen ut ordentligt.

Ett New Game + borde ha funnits och varit mycket svårare, likväl mer slumpmässiga uppdrag att jaga olika kaptener/warchiefs, kanske pga att du interrogatar fram att just den har en runa som du vill, men att de beskyddar runan ihop med 2 andra kaptener eller något så du måste anfalla alla på en gång.
Men kan tänka mig att mer sånt kommer i uppföljaren, det här är ju trots alls första spelet, och till helt nya konsoler som utvecklarna inte vana vid riktigt. Ser storverk i framtiden iaf

Medlem

Ja, slutbossarna var värdelösa. Lite synd eftersom nemesissystemet annars ju ledde till minibossfajter som var riktigt roliga. De borde ha kunnat göra någonting som utnyttjade styrkorna i det existerande stridssystemet i stället för att taffla till det med QTEs och annat strunt.

Jag hoppas att de fokuserar lite mer på story i nästa spel. Jag gillade verkligen karaktärerna på den andra kartan, men de kom aldrig till sin rätt. Spelet definierades verkligen av att 10/20 huvuduppdrag var storylösa "döda/ersätt warchiefs"-uppdrag, medan tre eller fyra var rätt irrelevanta (men överlag roliga) jaktuppdrag. Det lämnade kanske fyra huvuduppdrag på varje karta som kom med någon sorts relevant story, vilket kändes ganska tunt. Nästa spel behöver inte vara ett Dragon Age när det kommer till storymängd, men det får gärna handla om mer än bara "TALION SMASH!".

Med det sagt: fortfarande ett riktigt bra spel. Det är inte mitt GOTY, men det är kanske årets stora överraskning.

1
Skriv svar