Tiden flyger.

Jag tappar ibland greppet om tiden, det kan jag erkänna. Fem minuter hit eller en månad dit, ibland verkar mitt minne inte hänga med i det temporära spektrumet. Jag kanske är för självupptagen med att försöka finna min egen vardag, mitt eget självcentrum, att jag ibland vänder mig själv för långt inåt att utgången plötsligt ligger långa vägar bakom mig.

Brukade tänka typ såhär som det stod på en gammal online profil om mig i ett annat forum:
"Yesterday, today or next year. As long as it isn't to early in the morning, late in the evening, in the middle of day or whenever you bother me!"

Så skulle jag inte formulera mig idag, har växt upp, blivit för gammal kanske. Men vad kan jag skylla på nu? Demens? inte så gammal och hälsan är bättre än så. Nä jag har bara en dålig uppfattning om klockan, kanske. Vissa dagar går förbi så fort medans andra segar så långsamt det bara går. Ni vet vad jag menar, ni har själva känt så, och ibland växlar det flera gånger om dagen. Vart tog tiden vägen.

Men det finns en personlighet som sätter mig i fokus, sekunden vi möts blir varje sekund kännbar. Vi har kul, vi bråkar, han bits, sen flyger han och sätter sig i granen.

Sen är allt förlåtet och bra igen.

Han heter Max, och den trettionde April i år har vi varit bästa polare i sexton år. (granen är favorit platsen att hålla koll på vardagsrummet från, varje vinter)
När han kommer ut ur sin bur(ibland öppnar han den själv om haspen inte sitter på) blir allt roligt , tapeter kuddar tidningar ALLT går att med vass liten kroknäbb bita till små stycken.
Då bråkar vi igen. Han bits och smiter in under soffan.

Ett plåster senare och allt är bra igen, vi är ju bästa polare trots allt, och vänner förlåter nästan allt.

Det är förövrigt fortfarande riktigt roligt att med sylvassa klor landa på husses huvud när han halvsover i soffan. Ljudet han gör "MvAahHahaaa" utav den plötsliga och hårda landningen är alltid uppskattat.

Hoppas vi har många roliga år kvar, för trots att jag ofta glömmer saker så minns jag fortfarande alla stunder vi har tillsammans, speciellt den där födelsedagen för sexton år sedan då jag träffade min bästa vän för första gången.

#blogg

Han hälsar tillbaka.

Stirrar gärna på TV och andra skärmar, allt som rör sig och är färggrant.