Link's Awakening avklarat
Från hängmattan begav jag mig igår in i vindfiskägget och den slutgiltiga striden i The Legend of Zelda: Link's Awakening och det tog inte mer än ett par försök att komma ut levande. Nu är det inte något skryt utan snarare pricken över i:et på min enda egentliga invändning mot det här spelets storhet nämligen bossfighterna. Visst har de väl aldrig varit Zelda-seriens starkaste sida men jag tror att det med den redan nämnda bara var tre under spelets gång där jag var tvungen att börja om. Det var bara för enkelt. Speciellt under spelets första hälft då även templen inte sätter dig på några prov överhuvudtaget.
Det är dock som sagt det enda som jag verkligen ser som en svaghet. Åtminstone som jag kan komma på här och nu. I övrigt levererar det typisk Zelda-underhållning av högsta snitt. Många kännare anser att det är och sniffar på A Link to the Past-klass och även om jag kanske inte håller med om det så är det närmare än något annat jag tagit mig igenom. Det är inte heller någon omöjlighet att jag hade hållit med dem om jag lirat det när det begav sig då det ju trots allt har hänt en del saker de senaste 22 åren
Äventyret inleds med ett litet intro där vi får se hur Link hittas på en strand efter att ha råkat ut för ett skeppsbrott. Stranden i fråga är belägen på ön Koholint där allt, föga förvånande, inte står riktigt rätt till. Som den hjälte du är vill du nu givetvis besegra de onda krafter som sprider sig över ön, speciellt då det samtidigt tycks vara ditt enda sätt att ta dig därifrån. Mer än så finns det såklart att säga, men inte utan att säga för mycket.
I övrigt finns det inte mycket att säga mer än att det är en tvådimensionell Zelda-titel som följer mallen till väldigt mycket punkt och pricka. Du kan alltså räkna med ett äventyr i en spelvärld där du måste hitta nya hjälpmedel såsom bomber, en fjäder (som gör det möjligt att hoppa), en pilbåge och ett trollspö för att kunna ta dig till nya platser, lösa pussel samt besegra bossar. Har du spelat något av spelen till NES, SNES eller Gameboy kommer du känna igen blandningen vilket självklart kan ses som lite trist, men tro mig när jag säger att det här är en av de bästa blandningarna. Hittills.