Wolfenstein: The Old Blood avklarat

Machine Games första spel med den amerikanska supersoldaten B.J Blaskowicz i huvudrollen gjorde något ovanligt genom att kännas fräscht tack vare att det flirtade med gammal spelmekanik och kryddade det med modern teknik. På det stora hela följer The Old Blood den inslagna vägen men tyvärr känns det inte lika genomarbetet och helgjutet den här gången. Varken berättandet (B.J måste sätta käppar i hjulet för ännu en nazistisk forskare som med övernaturliga ting hoppas få ett än större övertag mot de allierade) eller banorna håller samma nivå där det tråkigt nog faller i samma fälla som så många andra spel och blir allt mer ointresserat ju längre man kommer. Som att tankarna redan är på nästa projekt och det bara fylls på med innehåll för att det ska erbjudas tillräckligt mycket speltid.

Nåväl allt är förstås inte hemskt då den viktigaste aspekten trots allt är intakt nämligen att det är förbannat kul att skjuta. Det är utvecklare som tycks ha den den där fingertoppskänslan som krävs för att det ska vara extra underhållande att massakrera fiender på löpande band. Väldigt svårt för att inte säga omöjligt att sätta fingret på exakt vad det är som gör att det klickar, men vad det än är så har Machine Games den förmågan. Sen blir det ju inte sämre av att det är nazister man får plöja ner.

Extremt kort recension om ett kort spel (tog en 5 timmar att klara ungefär) som trots sina tillkortakommanden jämfört med sin föregångare ändå är värt en titt om man gillar FPS av den lite äldre skolan där realismen slängs ut genom fönstret.

#blogg