Recension – Outlast 2
I begynnelsen var allt mörker. Och så förblev det, om man får tro mardrömsskräckisen Outlast 2.
#outlast-2, #pc, #ps4, #xbox-one
Det är synd att områdena är så linjära, det funkar inte lika bra utan dom klaustrofobiska korridorerna från första och vad är det med fienderna på dom högre svårighetsgraderna, dom ser en igenom väggar och andra objekt i omgivningen. Provade på högsta svårighetsgraden tillgänglig vid start (nightmare?) och all "trial and error" blev bara frustrerande efter ett tag. Älskar spelet i övrigt, kulter och dess följare har alltid skrämt mig
Det är synd att områdena är så linjära, det funkar inte lika bra utan dom klaustrofobiska korridorerna från första och vad är det med fienderna på dom högre svårighetsgraderna, dom ser en igenom väggar och andra objekt i omgivningen. Provade på högsta svårighetsgraden tillgänglig vid start (nightmare?) och all "trial and error" blev bara frustrerande efter ett tag. Älskar spelet i övrigt, kulter och dess följare har alltid skrämt mig
Ja, precis. Jag gillar konceptet, och tematiken. Och inte minst atmosfären. Men smygandet funkar inget vidare, och det blir rätt störigt när man mest springer omkring som en yr höna och hoppas att man råkar springa rätt den här gången. För det urartar i princip alltid i jakt.
Stod mitt på ett trångt E3-golv och testade detta, men fick lägga ner efter 15 minuter. För jäkla läbbigt.