Recension - Secret Of Mana Remake

Tråddemonen
Testpilot
Recension - Secret Of Mana Remake

En recension utan utgångspunkt från originalet som kan resultera i enorm frustration men reflekterande självinsikt.

Secret of Mana är en gammal RPG klassiker på SNES (Super Nintendo) från år 1993 som skapades utav Square, som år 2003 bytte namn till vad vi idag kallar för Square Enix. Det är samma skapare som har gjort andra klassiker som Chrono Trigger, Parasite Eve, Kingdom Hearts och deras mest kända projekt som är Final Fantasy serien. Nu i år så har Square Enix bestämt sig för att ge nytt liv till Secret Of Mana för att låta andra få uppleva en klassiker med lite moderna anpassningar.

Spelet börjar med en ganska kort och sammanfattad filmsekvens inom en ganska rörig story och väldigt oengagerade röstskådespelare inom engelska språket. Världen styrs utav en kraft som kallas för ”Mana” och världen höll på att förgöras 100 tals år innan när människorna började att använda sig utav Manas kraft. Människorna utnyttjade världens Mana för att driva en stor krigsmaskin, gudarna inom spelvärlden blir förbannade över människornas girighet och släpper lös en massa hemska varelser som hotar världen, därefter startades ett krig mellan människor och gudar. När världen började att förstöras så uppstod det en krigare som lyckades att rädda världen och Manas kraft från att förgöras, 100 tals år går och efter detta så börjar spelets början.

Efter filmsekvensen så intar en karaktär som heter Randi rampljuset, Randi hamnar i trubbel när han faller av en liggande stock. Efter det lilla man har fått se och lära sig så går spelet ganska rakt på därefter, man får kontroll över karaktären och det är inte speciellt svårt att styra den. Efter en kort bit så stöter Randi på ett rostigt svärd i en sten som hemsöks av ett spöke, Randi drar upp svärdet ur stenen och fortsätter sitt äventyr.

Därefter börjar frustrationen, spelet i sig är väldigt likt spel som de äldre Zelda spelen eller en gammal favorit som Alundra. När man slåss med karaktären mot en oändlig massa monster som har ett felstavat namn för engelska ordet rabbit, så märker man att för varje slag så måste en mätare laddas upp för att kunna ge ut sin fulla skada på monstren, när ett monster såväl slås omkull och man slår ytterligare ett slag så kan det ta flera sekunder innan skadan och slaget träffar monstren. Det måste vara det segaste hit and react funktionen jag någonsin har skådat. Man slår, väntar, slår, väntar och så vidare. När man så väl når sitt mål så har man redan börjat tröttna på det mest grundliga combat systemet, som inte låter en ha ihjäl monster utan tålamod.

Sedan börjar spelets oerhört krångliga system, jag förstod mig inte på menyn. Det fanns inte något på pause knappen där jag åtminstone trodde inställningarna låg. Jag vet inte hur många timmar det tog mig att lista ut allt från att ställa in i inställningar samt lära mig hur spelets funktioner funkar, allt från att byta utrustning till att veta hur man kastar magi och annat nödvändigt för att kunna ta sig vidare. Vid ett tillfälle när jag var i menyn så trodde jag att jag äntligen hade funnit lösning på problemet när jag såg någonting där det stod ”Guide”, men det visade sig vara en oerhört ointressant uppslagsbok för monster, karaktärer och vapen som visar sig vara helt meningslöst om man inte vill fylla den med bilder och namn på allting. Remaken har otroligt irriterande musik, de försöker göra om den klassiska retro musiken till någonting som ska vara behagligt för oss lyssnare. Återupprepande toner som får öronen att vilja begå självmord är vad remaken lyckas få fram.

Den förbannade menyn!

De andra karaktärerna förutom huvudpersonen Randi möts senare under spelets gång, när de så väl slår följeslag med Randi så kan man spela multiplayer som kan spelas upp till max 3 spelare. Om man inte spelar multiplayer så kommer de andra karaktärerna styras utav AI funktioner som gör de datastyrda karaktärerna oerhört dumma, de fastnar i stort sett i allt från väggar till kanter och har oerhört svårt att navigera igenom spelets zoner. För att kasta magier och användas utav vissa items så måste spelare som singleplayer byta mellan karaktärerna som gör det oerhört krångligt om man ska buffa, hela och göra magisk skada. AIs är även korkade på det sättet att de ofta springer in i fiender och låter sig skadas utav deras attacker, många gånger fick man byta karaktär så fort de tog flera smällar och var tvungen att spamma på med helande magi för att överleva. Många timmar tampandes med att försöka göra någonting eller behöva assistans vid flera tillfällen, men kompanjonerna halkade efter så långt att de inte kunde komma till hjälp.

Vid flera tillfällen inom spelet så introduceras även nya vapen, alla vapen kan bäras utav alla karaktärer men det gör inte mycket till skillnad förutom att vissa vapen som pilbåge och bumerang kan skada på distans och vissa vapen som spjut har en större räckvidd när man attackerar. För mig och de dumma AIs så lät jag mina två kompanjoner bära vapen som skadade på distans för att underlätta översikten med att bara Randi i stort sett skulle ta skada eller tanka.

Många timmar spenderades med att tampas med otroligt återupprepande spel mekaniker och en meny som man började bli galen på. Men när ilskan såväl varade av och någonting varierande skedde som roliga bossar eller story relaterade filmsekvenser, så kände man ändå lite utav den gamla SNES RPG nostalgikänslan till och från. Det finns en del vackra landskap i spelet och fina designer kring karaktärer som är anpassade till de klimaten som zonerna har. Utforskningen utav ett nytt landskap gav en alltid hopp och ögongodis, som gjorde att själva utforskningen alltid fick en att bli någorlunda exalterad.

Även i de mörkaste stunder så finner man även ett ljus, när jag så väl började vänja mig vid det som har varit otroligt frustrerande så började jag att uppskatta spelet lite grann. I inställningsmenyerna så hittade jag att man kunde ändra från engelska röster till japanska med undertext av engelska, detta gjorde att de oengagerade och trötta röstskådespelarna försvann. Fann även en inställning för den otroligt dåliga musiken, som gör att musiken byts ut mot spelets originalmusik, detta gjorde att man uppskattade spelet allt mer.

Tänkte även att jag måste testa på att spela multiplayer dessutom och där börjar det frustrerande på nytt. Kameravinkeln rör sig inte med spelarna och låser sig snabbt fast, det var en hel del gnällande från mitt håll på nytt, men när man började vänja sig vid det så småningom så uppskattar man spelet igen. Multiplayer kräver att spelare rör sig i en grupp och man kan inte vara allt långt ifrån varandra, nu prövade jag bara själv att spela upp till 2 spelare men man kan även vara 3 spelare som max, som jag antar skulle vara allt svårare att manövrera. Men Multiplayer i sig gör spelet mycket roligare.

Jag kan inte avgöra om remaken i sig var en besvikelse eller om jag inte hade uppskattat originalet. Slutet var väldigt anti-klimax och kände inte att jag fick så mycket i belöning efter 16 timmars speltid, om man bortser från alla de gånger jag dog svärandes åt tv-skärmen över de förbannade menyerna.

Jag är rädd att spelindustrin kanske har skämt bort mig till att inte kunna uppskatta en klassiker som jag i mina yngre dagar kanske skulle ha älskat, eftersom att jag inte vet hur mycket utav originalet som remaken behåller.

2/5

Jag kommer nog aldrig spela remaken om på nytt, men överväger att spela originalet någon gång i framtiden.

+ En story som är lätt att hänga med i och engagera sig till karaktärerna
+ Bossarna
+ Japanskt tal
+ Multiplayer
+ Inställning för klassiska musiken
+ Charmig grafik som kan uppskattas av gamla fans att få se karaktärer i mer levande form
+ Vackra landskap

- Remakens musik
- Engelska talet
- Menyer som torterar spelaren
- Combat systemet med ändlöst hackande och sega hit and react.
- Otroligt dumma AIs
- Ytterst lite variation kring olika vapen

Medlem

Det extra hemska med AIn är att originalet hade en "grid" som gjorde att man kunde ställa in lite hur dom skulle bete sig. Tex hur långt borta dom skulle hålla sig. Att dom tog bort det är jag helt oförstående för. Gör det otroligt mycket svårare att spela singleplayer

Moderator | Testpilot

Har verkligen inte förstått tjusningen med det här spelet. Som du berättar med striderna så är de sega, tråkiga och bara allmänt jobbiga. Hälften av tiden (i originalet iallafall) verkar det till och med som att mina attacker missar om jag råkar slå när fiender "ligger ned".

För att inte tala om menysystemet. Inte hundra på exakt hur det är i den här remaken fullt ut men i SNES versionen så var det säkert 7 lager hjul att gå igenom för att använda spells, equippa items, vapen och annan skit.

Näe jag har ingen förståelse för hur folk har sådan kärlek till det här spelet. Speciellt när uppföljaren Seiken Densetsu 3 fixade ALLA problem och irritationsmoment jag har med det här spelet.


signatur

Testpilot & Twitter
Personbeskrivning: "Han är stygg över alla gränser" - Gustav Höglund
Personbeskrivning 2: "Man kan lita på uber" - Joakim Bennet
Det råder lite tvivel ovan, men jag luktar gott i alla fall.

Tråddemonen
Testpilot

@waeress: Jaha, som sagt så spelade jag aldrig originalet. Det som fanns var ju hur agressiva eller passiva de andra karaktärerna skulle vara. Samt att man kunde ställa in vilken grad av attacker de skulle mata ut, men de tog så lång tid att ladda upp så jag satte "Unable" på det, för att de snabba och svaga attackerna byggde på mer skada över tid. Och stod karaktärerna och laddade inför ett slag i 1 minut så fanns chansen att ett monster skulle avbryta den attacken när de slog karaktärerna.

Tråddemonen
Testpilot

@uberpwnage2.0: Var samma i remaken, bara det att SNES varianten hade säkert åtminstonde en bruksanvisning med spelet. Remaken hade varken tutorial eller någon form utav riktig guide. Fattade ingenting med hjulet till en början, så jag sprang runt helt vilse med spelsystemet i säkert 3 timmar. Samt att jag sprang vilse konstant då minimapen inte var till speciellt mycket hjälp och även skyltarna i spelet var vilseledande.

Speltiden jag fick ihop till var 16 timmar, säkert 1/3 utav den tiden gick till att springa vilse inom alla zoner och inte fatta vart jag skulle. Märkte dock senare med menyn ifall man öppnar kartan så fanns en liten "Quest description" som gjorde att man förstod var man skulle. Men den måste jag ha upptäckt efter säkert 7-10 timmar spelande, annars fick man memorera namnen på ställena man skulle till och försöka lista ut var man skulle befinna sig för att historien skulle fortsätta.

Hobbyjapan 🇯🇵
Andreas Eklöv 🌿

@Zimpan: Grymt bra recension! Jag kan skriva under på det mesta. När jag spelade originalet back in the day gillade jag det rejält, men det var med dåtidens förväntningar satta av svagare och mindre polerade konkurrenter än det finns idag. Var ju grymt kul att äventyra och besegra svåra bossar tillsammans med en polare i soffan, men de brister jag inte hängde upp mig på då är riktigt störiga idag. Den nya presentationen är jag inte heller helt förtjust i. Klart värt en genomspelning för den som spelade originalet och vill ha en nostalgitripp, men jag skulle inte rekommendera det till någon som vill spela ett nytt spel av det här slaget och inte har någon erfarenhet av originalet.


signatur

Allmän Japan-konnässör och smått besatt av allt som heter JRPG och Metroid.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
Plattformar: PC, PS5, PS4 Pro, Nintendo Switch, N3DS, PS Vita, IOS/Android.

Tråddemonen
Testpilot

@Loevet: Tack så mycket Andreas! Var min första riktiga spelrecension. Är glad att den blev bra, då jag vart lite nervös att mitt skrivande inte skulle hålla en riktigt bra kvalité i jämförelse med redaktionen. Tänkte mest hålla mig till punker men ändå skapa en viss balans, då jag själv tror att inte alla spel riktigt bara kan ha nackdelar med själva innehållet. Fann det dessutom ganska svårt att skriva då jag inte hade samma brinnande passion för spelet, men det vart en väldigt bra sammanfattning i slutet måste jag ändå tycka.

Men vill ändå tacka spelet för att få mig på lite andra banor kring tänkandet, om vad dagens kvalité betyder inom den moderna spelidustrin. Att sätta sig ner och reflektera över en remake om en gammal klassiker har ändå fått mig att utvecklas enormt, vilket jag annars kanske inte hade upplevt med ett annat spel.

Medlem

Gillade originalet när det var nytt i tiden men tror jag inte ska spela den här remaken.
Är faktiskt inte speciellt förtjust i originalet då jag provat det några gånger på emulator idag utan det får jag behålla som ett fint minne


signatur

🇸🇪 VR Sverige Discord server
https://discord.com/invite/avnhs6mgjc

Tråddemonen
Testpilot

@Molotov: Verkar som spel bara har gått framåt och man blir allt mer kritisk till spel som var krångligare från förr.

Hobbyjapan 🇯🇵
Andreas Eklöv 🌿

@Zimpan: Det som gör texten så bra är att du beskriver upplevelsen från ditt perspektiv, och du gör det bra! Medlemmarnas recensioner ska ju inte jämföras med redaktionens, det här är våra egna tankar, känslor och åsikter och det ska ju vara personligt. Det ska vara en Zimpan-recension, inte en FZ-recension Ser fram emot framtida alster!


signatur

Allmän Japan-konnässör och smått besatt av allt som heter JRPG och Metroid.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
Plattformar: PC, PS5, PS4 Pro, Nintendo Switch, N3DS, PS Vita, IOS/Android.

Tråddemonen
Testpilot

@Loevet: Jaha en massa oro i onödan då helt enkelt. Kände att jag skulle leverera något riktigt bra då FZ var snälla nog att skicka spelet till mig för att recensera. Men är oerhört glad att folk gillar det jag skrev, skriver mer en gärna fler recensioner i framtiden.

Gen
Medlem

Nu verkar inte Secret of Mana dras med lika allvarliga problem som Chrono Trigger, dock tillräckligt allvarliga för att avstå ett köp (eller skaffa det när det är kraftigt rabatterat). Menysystemet är ju fundamentalt och måste fungera! AIn var inte perfekt i originalet men körde man en hyfsat balanserad grid så hängde gubbarna med en utan större problem.

Combatsystemet ser jag personligen inte som ett minus då det var delvis det som gav spelet sin charm. Man slog till och backade undan lite och slog till igen osv, inte som dagens ARPG direkt. Variationen mellan vapen är förvisso inte enorm men har alltid tyckt att vapen passar bättre i vissa situationer än andra. Piskan är tex perfekt att hålla läskiga saker på avstånd, pilbågen bra att träffa fiender som är på andra sidan en ravin, osv.

Tråddemonen
Testpilot

@Gen: Kan förstå vad du menar att det finns en viss charm, då varje slag inom spelet har en större betydelse. Men när man slår och slår som känns att det är det enda man gör konstant så tröttnar man fort om man missar eller att det tar lång tid för slaget att ge verkan.

Medlem

I ärlighetensnamn så är de japanska rösterna lika usla, det är bara det att om man inte kan japanska så märker man det inte lika enkelt. Men detta är en riktigt kass remake oavsett!

Moderator | Testpilot
Skrivet av Esri:

I ärlighetensnamn så är de japanska rösterna lika usla, det är bara det att om man inte kan japanska så märker man det inte lika enkelt. Men detta är en riktigt kass remake oavsett!

Inte bara det men jag skulle säga spelet är ganska kasst också. Var väl bra för sin tid, men det har ju inte åldrats bra som många andra. Bästa hade ju varit om de faktiskt försökte göra spelet bättre. Fixa alla problem och misstag från originalet och ge oss ett nytt bättre spel.


signatur

Testpilot & Twitter
Personbeskrivning: "Han är stygg över alla gränser" - Gustav Höglund
Personbeskrivning 2: "Man kan lita på uber" - Joakim Bennet
Det råder lite tvivel ovan, men jag luktar gott i alla fall.

Medlem
Skrivet av uberpwnage2.0:

Inte bara det men jag skulle säga spelet är ganska kasst också. Var väl bra för sin tid, men det har ju inte åldrats bra som många andra. Bästa hade ju varit om de faktiskt försökte göra spelet bättre. Fixa alla problem och misstag från originalet och ge oss ett nytt bättre spel.

Sant, det är långt ifrån ett av spelen till SNES som jag kan sätta mig och spela igen, det har inte åldrats lika bra som många andra spel. Plus att Seiken Densetsu 3 (Secret of mana 2) är bra mycket bättre på alla sätt och vis, det hade jag hellre sett en remake på.

MEG
Medlem

Älskar originalet lika mycket som Chrono Trigger, förstår inte varför de ska lägga in ny grafik och spelmekanik då den gamla funkar lika bra idag som då (tänker på de hyllade retrospelen).


signatur

Death is only the beginning

Moderator | Testpilot
Skrivet av Esri:

Sant, det är långt ifrån ett av spelen till SNES som jag kan sätta mig och spela igen, det har inte åldrats lika bra som många andra spel. Plus att Seiken Densetsu 3 (Secret of mana 2) är bra mycket bättre på alla sätt och vis, det hade jag hellre sett en remake på.

Tack för att du sa det! Precis det jag sagt hela tiden också. Spelade igenom det nyligen och försökte mig sedan på Secret of Mana men det går bara inte. SD3 fixar de flesta av mina problem med spelet och gör det faktiskt kul.


signatur

Testpilot & Twitter
Personbeskrivning: "Han är stygg över alla gränser" - Gustav Höglund
Personbeskrivning 2: "Man kan lita på uber" - Joakim Bennet
Det råder lite tvivel ovan, men jag luktar gott i alla fall.

Tråddemonen
Testpilot

@Esri: I jämförelse med engelska och japanska röstskådespelare så lät den engelska väldigt oengagerad, det var som att de läste av ett papper och sa bara det som skulle sägas. De japanska röstskådespelarna hade ett högre engagemang och inlevelse till manuset som ibland kändes lite väl överspelat från deras sida. Men de japanska gav bättre inlevelse till spelet som gjorde att det höjde spelkänslan enormt i jämförelse. Kollar själv mycket på japansk anime och känner att ett JRPG passar bättre med japanska.

Moderator | Testpilot
Skrivet av Zimpan:

Kollar själv mycket på japansk anime och känner att ett JRPG passar bättre med japanska.

Tänk dig att ha svenska röster i ett JRPG. Fyfan vad roligt!

Finns ju alltid denna legend dock


signatur

Testpilot & Twitter
Personbeskrivning: "Han är stygg över alla gränser" - Gustav Höglund
Personbeskrivning 2: "Man kan lita på uber" - Joakim Bennet
Det råder lite tvivel ovan, men jag luktar gott i alla fall.

Medlem

För sin tid var det här riktigt bra, går ju liksom inte mäta ett gammalt SNES spel med dagens mått o klaga

Gen
Medlem

@Zimpan: Jag förstår dig också men av någon anledning så fungerade det fint på den tiden man spelade det på SNES Iofs har mycket hänt sedan dess i spelvärlden.

Tråddemonen
Testpilot
Skrivet av uberpwnage2.0:

Tänk dig att ha svenska röster i ett JRPG. Fyfan vad roligt!

Finns ju alltid denna legend dock

https://youtu.be/d-nOwIZkeZ8?t=6m42s

Hahaha! "Dricker du vatten?!" det fick mig att spotta pepsi på mattan här hemma!

Skrivet av Gaara:

För sin tid var det här riktigt bra, går ju liksom inte mäta ett gammalt SNES spel med dagens mått o klaga

Lite det som var poängen med själva recensionen, att ha en jämförelse med dagens moderna spel. Hade nog varit lite mer uppskattat förr i tiden, men det blir svårt för ett gammalt spel att konkurrera med dagens spel som har blivit oerhört innovativt.

Skrivet av Gen:

@Zimpan: Jag förstår dig också men av någon anledning så fungerade det fint på den tiden man spelade det på SNES Iofs har mycket hänt sedan dess i spelvärlden.

Jo det stämmer, var lite det som var slutpoängen med hela sammanfattningen då jag antagligen hade älskat det som yngre. Men är man gammal och kräsen så blir man lite tjurig över spelen med åldern.

1
Skriv svar