Fobier som triggats av spel?

Har en hatkärlek till djupt vatten. Älskar att utforska under vatten, men får panik av hajar och andra varelser som kommer på en.
I Far Cry 3 brukade jag alltid stå på en båt och skjuta varenda haj jag kunde se innan jag dök ner.
Lärde mig också att detta inte spelade någon roll, då det ändå kom en haj som försökte nafsa mig i fläsket. Queue the panic.

Jag rör inte skräckspel. Blir väldigt påverkad av dom alla.

Ja... där löste du gåtan! Att man inte tänkt på det innan!

Insekter och spindlar överlag i modell större. En vanlig husfluga i verkliga livet har ingen påverkan på mig, men en långben eller harkrank som letar sig in i lägenheten kan ge mig en lättare panikkänsla. I spel triggas denna panikkänsla endast i FPS-spel, då jag kan spela 3e-personsspel utan problem oavsett hur stora insekterna/spindeldjuren är.
I Skyrim har jag friskt använt modden Insects Begone då det blev helt omöjligt för mig att ta mig igenom de områden som hade alla former av insekter, både chaurus och spindlar.

Vet inte vad det grundar sig i riktigt, men jag tror det beror på att flygande insekter känns så sjukt oberäkneliga och att jag inte riktigt vet vad det är de ska göra eller vad de har för avsikt. Vill getingen bara kolla läget eller är han här för att jävlas med mig? Vill harkranken bygga bo i mitt öra och det är därför han surrar så förbannat nära hela tiden?
Spindlar kan jag inte förklara på samma sätt, det är en mer oförklarlig rädsla.

Tycker också det är lite halvbilliga trick i spel att använda sig av framförallt spindlar som skräckelement när arachnofobi är så pass utbrett bland befolkningen. Gör nog så att många som hade tyckt om spelet undviker det. Ett exempel för mig är Metro Last Light som jag aktivt undvikt på grund av spindlarna trots att jag verkligen gillade 2033.

Exakt. Efter den där headcraben i ventilationstrumman i Half-Life steg deras hatvärde med 500%.

Oh ja
Till och med så simplistisk grafik som Minecraft kan trigga min svindel på hög höjder :S

Jag kan relatera jättemycket med ditt inlägg!
Har också otroligt svårt för djupt vatten. Går heller aldrig längre ut än där jag bottnar, om inte mina vänner är med förstås. Då känner jag mig mer trygg och bekväm i att börja simma ut där man inte längre känner botten.
Och att hoppa i själv från flytbryggor eller bergsklippor är baaaaara att glömma.

Har i kombo med detta råkat utveckla nån slags fobi för långa föremål som rör sig under ytan, såsom ubåtar. Så ibland om jag är ute och paddlar med min kajak så brukar det ibland komma paniktankar om att jag ska börja se skrovet på en ubåt under vattenytan och stöta emot det. Det är absolut det mest fasansfulla scenariot jag kan tänka mig. Vet inte var den "fobin" kommer ifrån eller hur den artade sig.

Samtidigt är jag fascinerad över just ubåtar och djupa vatten i spel (otroligt nog).
Minns jättetydligt hur jag i Crysis Warhead fick riktigt feta rysningar av att simma omkring i en ubåtshamn som man kan besöka i spelet.
Att beskåda vidundret till ubåt och samtidigt se att det är väldigt djupt ju längre ut man kommer var en riktigt märklig upplevelse med rädsla och fascination på samma gång.

Det är dock enda gången jag kan minnas att jag blivit någolunda "rädd" i ett spel.

Edit.
Mirror's Edge Catalyst har och fått mig att dra efter andan ett par gånger då man besöker de absolut högsta byggnaderna i spelet.

De svarta lite större facehuggers i Half life 2. Asså fyfan dem triggar mig fortfarande.
Samt vattendjupsproblem. Anmärkningsvärt att så många har det. trodde jag var ensam.

Misstänker att du inte tänker spela Maneater då?! 😅