Motivera dina konsolköp

XBOX: Chippat Crystal case XBOX från psxcare....... (nu ligger det i garderoben och samlar damm)
PS2: Jax & Daxer! Men vettefan varför jag köpte det, hade det hos min dåvarande flickvän, både hon och jag lirade spel på den tiden. Sålde det till en kollega.
Nintendo Wii: Wii Sports såg så häftigt ut, hade skitkul med det ett tag, köpte även Zelda, men kom aldrig överens med kontrollerna så det spelade jag knappt. Sen sålde jag det till min systerson.
PS3: Ingen aning faktiskt, tyckte PS2 var en bra konsol så jag ville väl uppgradera, Linux- och Blu-Ray-stödet lockade väl lite, dock aldrig något som jag direkt använde, lustigt nog. Har kvar konsolen idag, brukar dock mest spela då och då med dottern.

Skulle nog aldrig köpa en nyare konsol idag åt mig själv, skulle väl vara "till barnen" i så fall. (är för mycket av en PC-spelare)

Sega master system 2
Sega megadrive
Playstation 1

Jag var ung och korkad tack o lov hade jag en pc med och när jag jämförde ps 1 mot en pc så köpte jag aldrig en konsol igen.

Sega Genesis 2: Var på resa i Kina som liten och min mamma gick med på att köpa en. Konsolen finns kvar, ligger tryggt i en låda i någon garderob.

Gameboy Colour: Pokémon var fortfarande ganska stort och det var därför som det blev ett köp, givetvis med tillhörande pokémon gul. Köptes också in på en resa till Kina. En rolig anekdot, jag tappade det i toaletten (efter att jag hade spolat), efter det så flimrade skärmen till då och då, vilket gjorde att jag kunde spela mig igenom grottorna i pokémon utan flash, eftersom flimret gjorde att det lystes upp i mörkret.

Playstation 2: Köptes även detta in i Kina, en chippad version där jag betalade 10 kr per spel. Det blev allt ifrån GTA Vice City till Tony Hawk och Need for Speed: Hot Pursuit 2. Sålde senare konsolen vidare.

Xbox360: En kompis ville sälja sitt för 600 kr. Jag slog till eftersom jag ville spela Halo 4 som skulle släppas inom kort. Spelade igenom Halo en gång och sålde vidare konsol och spelet för en tusenlapp.

Playstation 4: Köpte mig en PS4 Pro 2018 för att kunna spela Yakuza 6 och nya God of War. Passade även på att spela igenom alla andra exklusiva titlar och sålde konsolen med en liten vinst året därpå. Det var en Glacial White som just då inte fanns att köpa längre.

Nintendo Switch Lite: Jag kände helt enkelt för att köpa en. Tycker dock att jag varken har tid eller samma komfort för Switch, så det blir nog att sälja vidare framåt Jul.

Har i stort sett varit PCMR sedan jag var 13 år, men konsolerna kommer alltid tillbaka som ett komplement då och då. Det blir förmodligen en PS5, dock något år eller två efter release när det finns ett större utbud av exklusiva titlar att spela igenom.

NES - Present
Sega Saturn - Present
PS2 - Jag ville ha en så jag köpte en
PS3 - Jag ville ha en så jag köpte en
Xbox360 - Jag ville ha en så jag köpte en
PS4 - Jag ville ha en så jag köpte en
PS4 Pro - Jag ville ha en så jag köpte en
PS5 - Jag vill ha en så jag köper en

NES
Mamma hade ett som hon köpte 1990 (jag är född -95), men som jag inte visste om innan jag var kanske 5-6 år. Minns att jag fick reda på det genom att jag en dag frågade "Mamma, har vi ett TV-spel?" och till min förvåning sa hon ja. Det dammades av och jag tillbringade många timmar med de tre första Super Mario-spelen samt lite Duck Hunt. Fler spel hade (har) hon inte.

Gamecube
Min första egna spelkonsol. Jag hade efter NES intåg i mitt liv börjat spara ihop till min egen konsol, och jag fick i 7-årspresent de sista 1000kr som behövdes för att jag skulle kunna inskaffa ett Gamecube (svart) med tillhörande Super Mario Sunshine på Videoteket i Östersund. Därefter tillkom många andra favoriter såsom Luigi's Mansion och Mario Kart: Double Dash.

Gamecube (igen?!)
Ovannämnda konsol mötte sitt öde när en kompis(?) p.g.a. oansvarigt uppträdande under speltid råkade dra ner konsolen i golvet. Den startade fortfarande, men kontrollingångarna var kaputt. Jag kompenserades därför med ett nytt Gamecube, vilket inte var mer än rättvist. Dock var detta den lila versionen vilket jag varken då eller nu gillar särskilt mycket.

Nintendo DS Lite
En god vän skaffade/fick ett sådant runt sommaren 2006, och jag kunde inte motstå (inte för att jag försökte). Vad jag minns så upprepades historien här då jag, precis som fyra år tidigare, fick resten av pengarna som behövdes i födelsedagspresent. Konsolen införskaffades samma dag på Barnens Hus. På grund av de hiskeliga priserna på spelen så blev det aldrig fler än tre: Wario: Master of Disguise (ett riktigt guldkorn som jag köpte helt spontant samtidigt som konsolen då det var det enda Mario-relaterade jag kunde hitta), Super Mario 64 DS (ett spel som trots uppdateringen inte åldrats väl imo), samt Mario & Luigi: Partners in Time.

Xbox 360
Jag var tack vare min vänskapskrets ett inbitet Halo-fan sedan 2007, och bestämde mig till slut för att skaffa ett Xbox 360 Elite 120GB med Halo 3: ODST under mellandagarna 2009 på Game. Vid införskaffandet av denna hade jag fortfarande en tjock-TV, men uppgraderade sedan till en 40-tums Samsung med Full HD. Runt denna tid hade ett stort Audio/Video-intresse tagit fart, och jag minns fortfarande glädjen att för första gången använda en HDMI-kabel.

Jag har sedan detta köp varit Xbox-människa. Blev runt denna tid mer och mer FPS för min del, främst i form av CoD, Battlefield, och Doom (JA, Doom på konsol! Doom är numera nästan det enda jag lirar på PC, dock fortfarande med Xbox-kontroll ).

Xbox One
I och med sörjan som var Xbox One-presentationen så kände jag inget sug att införskaffa denna klump. Dock så blev det ett köp ändå i början av mars 2015 på Elgiganten i Skövde. Jag minns att det var korttrubbel med Länsförsäkringar och jag blev kvar i varuhuset ett bra tag för att klara upp det hela, och jag minns att kassörskan hade en stressig dag och grät när hon pratade med en kollega. Att ge ett grönt tryck på deras Happy or Not var det minsta jag kunde göra.

I början var det främst Halo: The Master Chief Collection som motiverade köpet, men jag upptäckte kort därefter till min förtjusning att Battlefield 4 gick i 60fps istället för 30 som det gjort på 360 (fick köpa en ny XOne-avsedd skiva förstås).

Nintendo 2DS XL
Jag mötte kärleken 2016, och pendlade till Göteborg under resten av högskole- och därefter folkhögskoletiden. Mitt mobilbatteri började må sämre och sämre under 2017, mitt gamla DS hade börjat åldrats rent fysiskt, och jag sneglade mer och mer på denna konsol. Dels för att ha något att göra på tåget utan att riskera mobildöd, men också för att större skärm alltid klingar positivt i mina öron (att upplösningen var fortsatt låg förträngde jag nog). Slutligen beställdes en på CDON. Jag var överlag nöjd med den, men det fanns en del designval jag inte gillade. Detta är i efterhand den konsol som givit mig minst nöje för pengarna. Dock fick den se mycket användning förra året då jag gav tjejen Animal Crossing: New Leaf.

Xbox One X
Att spela samma spel jag älskar fast bättre? Givet köp. Uppgraderade i samma veva (hösten 2018) till en 4K OLED, och har aldrig varit så nöjd med upplevelsen.

Framtiden? (Xbox Series X)
Bara att ännu en gång kunna spela mina favoritspel med bättre flyt (om än i obekräftad skala) gör att jag väljer att hålla mig kvar på den gröna sidan.

Sega Megadrive: Varför jag envist ville ha Sega när alla vänner hade Nintendo begriper jag såhär i efterhand inte, men så var det. Skramlade ihop till den genom att spara månadspengen hiskeligt länge samt genom att "jobba" hos farmor (mest åt jag bullar, för särskilt sträng var hon inte). Hade kul med den under en tid, men efter att jag upptäckte datorspelens värld föll den i glömska.

PS3: Det skulle dröja ända till PS3 innan jag köpte konsol igen. Det som lockade var spelet Mushroom Wars som jag hade larvigt kul med hemma hos en kompis. Konsolen beställdes direkt när jag kom hem. Användes knappt alls, annat än för lite PES.

Nintendo Wii: Köptes ungefär samtidigt som PS3 av ungefär samma skäl. Hade vansinnigt roligt med Wii Sports på fyllan hos en kompis och ville uppleva samma sak hemma. Låg sedan och samlade damm i 6-7 år innan jag plockade fram den strax efter dotterns treårsdag. Därefter spelade vi på den dagligen i 3-4 år. Enbart Wii Party.

Wii U: Köptes för att dottern ville spela Wii Party 2 och Mario Party. Gjordes ca två gånger. Har sedan dess samlat damm under TV:n bortsett från här om året då jag prövade Bresth of the Wild (men inte fastnade).

PS4: Köptes efter att jag hade läst en gammal recension av The Last of Us. Har sedan dess tagit över rollen som min primära spelmaskin från datorn. tLoU, HZD, Heavy Rain, Until Dawn. Jösses vilka magiska upplevelser den har gett mig.

Motivera?

Nintendo 64: Mamma, pappa, jag vill ha ett Nintendo 64.

Xbox: Hade egna pengar och var trött på N64

Game Boy Advance (köptes i sommras); Har alltid velat ha ett enda sedan de släpptes. Så köpte äntligen ett moddat med nya skärmen. (Ska bara ha tag på spel också)

Nu låter jag som en PC fan boy, men har bara köpt en Switch och det var till dottern.
C128 räknas väl inte som konsol?
Vi did "the PC trip" istället, började på 286 med turboknapp och framåt.

Jo vänta, köpte en "NES-kina-rip-off" med 500 spel för 100 spänn. Använt en gång.
Dock långa sladdar till kontrollerna

Commodore 64: Inget eget köp. Men jag minns Test Drive. Allt ligger fortfarande nedpackat i kartongen, orört i decennier.

Master System: Inget eget köp. Här började dock min resa mot livet som gamer. Alla hade NES på denna tid, men min bror köpte av någon anledning Segas nästan okända konsol. Jag minns Alex Kidd och Hang On (som var inbyggt i konsolen).

Mega Drive: Inget eget köp här heller, men denna konsol tog jag över när min bror ledsnade. Sonic 2 var det första spel jag köpte för egna slantar, och det var för Sonic jag älskade Mega Drive. Men här fanns också massor av andra godbitar, inte minst Quackshot och en rad spel baserade på filmer och licenser såsom Lion King, Jurassic Park och Moonwalker.

Sega Saturn: Livet som Sega-fanboy var verkligen inte lätt när alternativet hette Saturn medan alla andra hade drösvis av spel att välja mellan till PlayStation. Här fanns förstås ändå en del bra lir. Min favoriter var Tomb Raider och Resident Evil.

Dreamcast: Oj, var ska jag börja. Jag köpte den inte på premiären, men någon månad senare. 2595 riksdaler plus Sega Rally 2 (som jag spelade galet mycket) och Sonic Adventure. Dreamcast var en fantastisk racingkonsol, och Metropolis Street Racer var nog det spel jag lade ned flest timmar på totalt. Phantasy Star Online var en mäktig upplevelse, Samba de Amigo och Jet Set Radio var Sega-galenskap i sin renaste form och Soul Calibur så vackert att jag häpnade. Med åren har jag djupdykt än mer i utbudet av både spel och tillbehör. Alla spelkonsoler borde ha egna maracas.

Xbox: Fortfarande den enda konsol jag hämtat ut på lanseringsdagen. Den kändes som något av en spirituell uppföljare till Dreamcast med Jet Set Radio Future och Project Gotham Racing. Halo fällde dock avgörandet. Xbox har ett överraskande brett utbud när man väl börjar titta lite närmare. En favorit som lirades väldigt mycket var Midtown Madness 3 och RalliSport Challenge 2.

Gamecube: Bara för Resident Evil 4. Men här fanns även andra guldkorn, som Super Monkey Ball, F-Zero GX och Ikaruga.

Xbox 360: Ett givet köp efter Xbox. Hade ont om pengar och väntade ett tag innan jag köpte den begagnad. Halo 3 och Project Gotham Racing 3 var fantastiska, Alan Wake en klar favorit.

PlayStation 3: Ett sent köp bara för The Last of Us och Uncharted-spelen. En ohygglig handkontroll, men spelen var värda den plågan. Puppeteer var ett oväntat guldkorn.

Wii U: Jag väntade länge och väl innan jag köpte den begagnat. Det var en handfull titlar som lockade, främst Donkey Kong Country: Tropical Freeze (som i mina ögon är det bästa spelet till formatet) men också Zombi U, Super Mario 3D World och Project Zero: Maiden of Black Water, som fick en fin limited edition-utgåva i Europa.

PlayStation 4: Jag förbokade men avbokade när jag såg att inte ett enda lanseringsspel var intressant. Köpte den dock i september 2014 tillsammans med Destiny (blä) och trodde att den skulle bli min primära konsol under denna generation. Det visade sig att den blev en box endast för exklusiva spel. Men oj, vilket utbud av titlar.

Xbox One: Jag blev fruktansvärt besviken på Xbox Reveal i maj 2013 och det efterföljande E3 och dröjde ända till 2015 innan jag köpte Microsofts konsol. Då var det tidsexklusiva Rise of the Tomb Raider som fick mig att öppna plånboken. Handkontrollen, den tysta konsolen och ekosystemet med achievements och sedan Game Pass gjorde Xbox One till min primära plattform under denna generation. Lite oväntat, men så blev det. Hittills över 60 fysiska spel.

Xbox One S: För den 2tb stora hårddisken, om sanningen ska fram.

Xbox One X: Äntligen kom det en vit modell av One X, och då slog jag till. Det dröjde dock ett drygt halvår innan jag köpte en TV som klarade 4K och HDR. Plötsligt blev spelen ännu lite snyggare och allt flöt betydligt bättre.

Konsoler jag köpt långt senare och knappt spelat på vet jag inte om de "räknas". Jag har bara köpt dem för att ställa i samlingen: PlayStation, PS2, Nintendo 64, Wii, Master System II, Mega Drive II, Mega-CD II, Xbox One X Gears 5 Edition och en drös med Dreamcast-konsoler.

Kul!
1) Mega-drive som jag sparade ihop till själv
2) N64 Som jag fick ihop med mina bröder i julklapp (släpades runt bland vänner för att kunna köra perfect dark och Goldeneye)
3)Xbox (testade Halo hos en kompis och åkte direkt till Elgiganten och köpte ett på avbetalning)
4) PS2 på release (fick vänta typ 3 månader) sålde den sen för att ha råd att åka på en charterresa till Kos 💩
5) Xbox 360 (julklapp av frugan så vi kunde spela rockband ihop)
6) PS4 (även det en julklapp av min underbara hustru)
7) två st ps4 pro
8) PS5 på release 😁

Fan blev en del konsoller ändå

Den första konsolen jag köpte själv, var faktiskt Xbox 360, relativt nära inpå dess release, då jag insett att min dator inte skulle orka att dra runt The Elder Scrolls IV: Oblivion men att den var mer än kapabel till övrigt jag använde den till (spelmässigt StarCraft: Brood War i huvudsak). Så jag slog till på en Xbox 360, och jag har aldrig ångrat mig. RRoD till trots.

Då hade jag redan ett PlayStation och en PlayStation 2, vilka jag hade fått. Men det hade mest varit datorer som gällde i övrigt.

Sedan blev det en Xbox One, som ett naturligt steg. Det blev dock inte speciellt mycket spelande på den det första året. Uppgraderade Xboxen först till en modell S när den släpptes. Gav den gamla till en kompis i hopp om att vi skulle kunna spela lite ihop igen, som förr i världen. Blev inte mycket utav det.
Köpte en X på release, sålde S för ett fånigt lågt pris till en annan kompis, som julklapp åt hans son. Spontanköpte en PS4 på tradera när Hellblade: Senua's Sacrifice släpptes. Kände mig då tvungen att komplettera med en PS3 som jag köpte billigt med några spel av en kompis.
Uppgraderade TV:n för att kunna få ut mesta möjliga ur min One X, och uppgraderade i samma veva min PS4 till en Pro eftersom varför inte?
Sålde PS4:an till brorsan (@JonseredRocks) för en slant.
Köpte även NES-mini och SNES-mini på release, mest för att...

Och nu väntar jag spänt på att få händerna på en Xbox Series X senare i år! Det ska bli smarrigt, och min Xbox One X ska få flytta in i sovrummet.

Kul tråd! Ska försöka minnas mina konsoler och hålla det någorlunda kort och koncist.

• NES: Mina bröder fick den i julklapp 1986 innan jag föddes. Minns bäst RC PRO Am Racing som jag spelade ut massa gånger.

• N64: Storebror köpte denna 1997. Minns bäst Goldeneye såklart som vi spelade jättemycket, och Mario 64.

• PS1: Gemensam julklapp till mig och mina bröder julen 1998. Gran Turismo, Driver, Colin McRae rally och även Twisted Metal var de som gick varmast.

• PS2: Återigen gemensam julklapp 2002 till oss. Här var det nog Gran Turismo 4 som spelades mest, tillsammans med alla fantastiska GTA spel såklart.

Efter detta var det PC Gaming som tog över under en längre tid, men jag gjorde en retur till konsolerna. Köpte PS1 slim begagnat, och en av de absolut sista nya PS2 slim som såldes. 995kr på lokala Ica butiken.

• PS3: köpte första slim modellen 120gb på releasen hösten 2009. Var intresserad av att spela online med kompisar (BC2) , och multimedia funktionerna lockade samt Blu-ray spelaren. Spelade väldigt mycket på denna maskin, Skyrim gick nog varmast.

• PSP: köpte 3000 modellen cirka 2009-2010 med 16gb minne. Spenderade mycket tid hos flickvännen och ville kunna spela när jag var där. Användes även mycket på bussen för musik och serier, och UMD film ute vid sommarstugan.

• Xbox 360 Slim: köptes bundlad med Forza motorsport 4. Denna köpte jag enkom för Forza, som jag spelat hos en kompis och tyckte var så jäkla bra. Horizon köptes också, såldes när jag kännde mig klar med dom spelen.

• PS4: köpte Ultimate Player 1TB år 2015. PS3 började kännas gammal, ville uppleva nya spel och nästa generation. Spelade mycket Battlefield 4 samt Skyrim special ed.

• PS4 PRO: Uppgraderade till PRO år 2017 efter försäljning av min dåvarande speldator. Tänkte köpa en vanlig slim, men tänkte ärs kan lika gärna ta en PRO då detta kommer bli min primära spelmaskin.

• Xbox One S: Köptes återigen enkom för Forza Horizon 3.

• Xbox One X: Uppgradering från S:en, för att kunna njuta fullt ut av Forza Horizon 4. Numera såld.

Planerar byta ut min PS4 PRO mot PS5 digital edition runt julafton.

Köp av Xbox Series S blir det när Forza Horizon 5 kommer

Nes: mina bröder fick i julklapp men jag fick också Spela.
Snes: mina bröder köpte men jag fick också Spela.
Xbox: en av mina bröder köpte men jag fick också Spela.
Xbox 360: fick i födelsedagspresent som senare också blev med Kinect.
Xbox One med Kinect: köpes med egna pengar, en stolt känsla och jag älskade konsolen.
Xbox One S Gears of war edition. Föbeställdes direkt och ligger nu i hyllan efter en massa spelande.
Xbox One X. Förbeställdes direkt och används flitigt.

Nu väntar man på series X.

Det blir en kort lista då jag håller mig till PC i allmänhet. Kan även nämnas att morsan var rabiat när jag var liten och vägrade låta mig skaffa en konsoll så länge som jag bodde hemma.

PS3: Skaffades 2013 i samband med en flytt. Anledning? Antalet exklusiva spel hade vuxit så pass att jag kände mig sugen. Heavy Rain, Ni No Kuni, The Last of Us, Red Dead Redemption och GTA V är några av de spel jag mindes att jag "spelade ikapp".

PS4: Även detta köptes långt efter lansering - 2018 - och det var samma anledning denna gång. Spider-Man, God of War, Red Dead Redemption 2, Uncharted 4 osv gjorde att det var dags. Fortfarande en hel del konsollexklusiviteter jag inte hunnit med.

Nästa köp blir med all sannolikhet PS5 om en handfull år.

PS2 - "Golden Eye: Rogue Agent"
PS3 - "Uncharted"-spelen
PS4 - "Destiny"
Xbox360 - "Gears of War"

Ska köpa PS5 fast jag föredrar spela på PC men de kommer en del spel jag inte vill missa.. det haglar ju inte ut AAA titlar direkt

Jag har inte köpt många konsoler men för alla jag köpt har motivationen varit densamma:

Jag ville ha en.

Hur jag motiverar mina konsolköp: vill jag ha den så köper jag den, inte svårare än så.

Intressant tråd

NES - Fick i julklapp, tror det var julen 87 eller 88. begagnad med Ice Hockey och 2 kontroller. Ville ha en eftersom min barndomskompis köpt en tidigare under hösten med Zelda, Metroid, Tennis och Super Mario (möjligt Rush & Attack, Gradius och Tiger Heli eller så kom de senare)

SNES - Fick den i födelsedagspresent 92, fyllde år 1 juni, osäker om jag fick den samma dag eller vänta några dagar. Tillsammans med Super Mario World. Helt otrolig grafik (annorlunda men mer tilltalande än MegaDrive), ville ha den sen jag såg den i nintendo-tidningen.

Sega Mega Drive - osäker hur fan denna hamnade i min ägo, men på nåt begagnat sätt kom den, tillsammans med OutRun (import) som hade avsågade kanter för att få plats i EU-konsolen (kom sen på att man kunde såga konsolen).

Sony Playstation - hade en era då man spelade mer dator med diverse shareware/freeware doom, duke, wolfenstein, warcraft, dune osv men sen kom Playstation, som en arkadstation fast hemma till humant pris (FU NEOGEO!), fick den i julklapp, kan ha varit 96?

Sony Playstation 2 - väntade något år med denna, för priset var för högt, samt fanns ju bara GTA3, köpte den i någon julrush tillsammans med någon GTA kopia som utspelade sig i London, tror den hette Getaway. Men visste att jag skulle köpa den förr eller senare sett till hur många timmar man lade på PS1.

GameCube - Kan fan inte motivera denna, såg den på butikshylla Metroid Edition när den var ny, tänkte att klart man måste ha den när man fått lön och bodde hemma, köpte även Zelda WW, spelade konsolen kanske 5 ggr, står som prydnad sen dess.

PS3 - Köpte tillsammans med lillebror, så vi delade på den ett tag (en vecka i vardera hem), helt ny konsol, hade pengar över men inte SÅ mycket att jag kunde köpa själv, fanns ett ha-begär då det var stort jävla kliv. köpte egen ps3 (icke bakåtkompitabel efter första dog).

PSP - skulle börja pendla till ett jobb 45min-60 min enkel resa, 5 dagar i veckan. Behövde något, stod mellan den och en DS tror jag, och även om jag gillar Mario och Zelda, så har jag svårt för resten av Nintendos design-val, blev PSP med FF Tactics samt ett sjuhelvetes jävla bra bibliotek i slutändan.

PS4 - Ha begär som kickade in, men ingen riktig anledning att köpa i början. Hittade en bra deal på en Ps4 med bloodbourne och trejdade in 2 ps3'or, konsolen har betalat av sig i stunder(många timmar FF, skyrim, spiderman), även om den mest används som streamingstation då jag spelar MMO + football manager på PC.

Ps5(kommande) - letar motiv fortfarande, spiderman räcker inte. Lär vänta ett år.

Fick ett Snes i födelsedagspresent och varit fast sedan dess på konsoler. Spelade på den då nya Amiga 1200 och datorer var mest för att knappa kod tyckte jag. Det var något med Snes som fick hela mitt hjärta. Köpte då även Mega drive av polaren för några snattade stockar snus, så fick det bästa av 2världar. Var där jag fann kärleken till Speedrunning också och det har alltid funnits med sedan dess.

Därefter blev det ett PS1 som även var första konsolen jag köpte själv. Var så insnöad i konsolträsket att det blev en Dreamcast för RE4 och N64 för Mario och Zelda de åren producerade också några fantastiska spel. Blev därefter ett PS2 som var fantastisk!

Sedan såg jag polaren släpa hem ett Xbox. Vilken maskin alltså. Jag lyckades få tag på en maskin och oj vad härlig ”The Duke” var när jag spelat så mycket på PS2an.

Därefter rullade det på med Gamecube, PS3, PS4, Switch och Xbox one. Har nog haft alla barnsjukdomar man kan tänka sig också, rrod, överhettning, inte starta osv. Men SNES och främst Yoshi’s Island är nog starten för mig och TV-spel. PC har jag mest använt för att lära mig kod och spela lättare spel och följa upp leaderboards. Tävlade en hel del i Hearthstone en gång i tiden också på PC nu när jag tänker på det

Ganska säker på konsollen du snackar om med Pong var denna

Nooooo den där är alldeles för modern, det var en philips tror jag, det där är ju en atari ned färg och massa spel.