Diskutera – Är spel viktigt?

Såklart det är nöje och tidsfördriv, men vad är poängen med livet utan nöje?

Jag ser spel som ett tidsfördriv precis som med TV, böcker, film eller vilken annan hobby som helst.

Men ju äldre jag blir "fyller snart 40" så blir spel mindre och mindre viktigt. Jag spelar knappt på PC fast jag har en som kan köra nya spel i 60fps 1080p på High. Jag gillar dock att lira spel på konsol mer då det var där jag växte upp med spel från början och när jag kör konsol så blir jag inte distraherad av annat mojs som t.ex NetFlix eller youtube.

Spel är viktigt men det finns alltid nån annat att fördriva tiden med.

Viktigt på samma sätt som filmer, serier, musik eller andra hobbies är. Det är ju en rätt konstig fråga egentligen, jag menar kollar man biologiskt, nej det är inte viktigt, men det underlättar mångas vardag att kunna släppa allt och spendera sin tid på någonting som får dem att komma bort ifrån verkligheten ett tag.

Alla människor mår bra av att ha en hobby i livet. Vad den hobbyn sen är spelar mindre roll.

Gillar du att springa maraton? Kör hårt
Gillar du att laga mat? Kör hårt
Gillar du att spela? Kör hårt

Det är för många, mig själv inkluderat, även ett sätt att hantera stress och kunna koppla av ordentligt.

En liten bubbla av verklighetsflykt, zona ut, bara vara. Söker samma känsla som när man slukas upp av en bok och en bra film. Storyn och känslan är allt. Tävlas, kivas är vardagssysslor. Vill ha lugnet det egna.
Spelar egentligen bara titlar som levererar detta.

Hobby för mig, fungerar även som en sorts terapi, är duktig på att älta saker om jag inte är upptagen med tex ett spel.

Instämmer med ungefär samma resonemang som de flesta andra i tråden: inte livsviktigt, men fyller definitivt en funktion och har ett ”hobby-värde” på samma sätt som allt från träning till att läsa böcker eller samla frimärken. Finns säkert något klokt att säga om behovs-trappan också: många här har ändå iaf okej liv med mat på bordet, tak över huvudet och sociala relationer, då kan underhållning bli ett till steg i trappan. Hade vi levat i total fattigdom hade det kanske inte rankat lika högt. Men jag vet inte, ska inte leka hobbypsykolog.

Tror inte det finns ett rätt svar på det.
För mig är det en blandning av verklighetsflykt och hobby, precis som fotboll är för mig också.
För många är det nog viktigare då det kan hjälpa en igenom tuffare perioder i livet.

Även om nöje är vad spel i regel kretsar kring så får man väldigt mycket på köpet av att spela spel. Man kan t.ex. lära sig samarbeta, tänka strategiskt, lösa problem, utöka sina språkkunskaper m.m. Hur mycket du lär dig och vad beror så klart på vad du spelar, men till och med "hjärndöda" spel som Fortnite bidrar till att utveckla vissa färdigheter. Så jag kan inte direkt påstå att spel bara är nöje, även om det mest troligt är vad folk är ute efter. Det lär inte vara många som tänker, nej, nu ska jag slipa lite på min engelska, så jag startar ett spel.

Jag gillar att spel kan vara precis vad man vill att det ska vara.
En kvarts tidsfördriv med Fall Guys, 100 timmars eskapism med ett maffigt rollspel, och allt däremellan.

Sedan kan det också vara en tröst under tuffa tider, och det är fint. Första spelet jag spelade efter min pappas död var Firewatch, och därför kommer det alltid ha en lite extra speciell plats i hjärtat.

Viktigt skulle jag inte kalla det. Film etc är inte heller viktigt. Men kul att det finns.

Är nöjen viktigt? Livsnödvändigt är det förstås inte, och nog hade man funnit andra intressen att ägna sig åt under fritiden om man levt i en tid där inga spel fanns. Men det förgyller tillvaron och kan göra livet lite drägligare när man befinner sig i en annars nästan outhärdlig situation. Dessutom för det människor samman som aldrig någonsin skulle ha skäl att träffas utan det gemensamma engagemanget.

Tycker inte att spel är ett sämre nöje eller konstform än något annat. Det blir vad man gör det till. Det är ett spännande medium att följa och jag tror att mycket gott kan komma ur det i takt med den tekniska utvecklingen.

Spel har betytt olika saker för mig under olika perioder i livet. Vi gick igenom en familjetragedi för många år sedan och det slog mig många år senare när jag tog en titt i spelhyllan att även då hade jag köpt och spelat spel. Kanske inte lika frekvent eller mycket som senare, men uppenbarligen lyckades inte ens en livskris avstyra mig från att spela.

Under normala omständigheter är spel både en verklighetsflykt och en skön form av förströelse. Ibland är det skönt att bara zooma ut genom att bränna runt på skotska höglandet i Forza Horizon 4 en stund. Under vissa perioder skriver jag mer om spel än jag faktiskt spelar dem, och jag lägger tidvis betydligt mer pengar på mitt retrosamlande än på nya spel. Men när det kommer ett viktigt spel som jag verkligen sett fram emot prioriterar jag verkligen det i kväll efter kväll tills jag klarat ut det. Sedan är det alltid lite trevligt att kliva in i spelrummet och titta lite på vad jag samlat på mig genom åren. Det blir lite av en tidskapsel.

För mig personligen är det helt klart ett nöje precis som en film eller bok. Har då spelat sen slutet på 80-talet. Kan tänka mig att många yngre ser det mer som en sport då det är mer tävlingsinriktat då många av dagens spel endast är multiplayer samt E-sporten som växer sig större.

Spel är ett viktigt nöje.

Viktigast.

Jävligt viktigt.

Spel är det viktigaste för mig. När allt och alla sviker så finns spelen kvar och tack vare dom även jag.

Spel för mig är mer än ett nöje, det är en livsstil.

Spel är så mycket mer än att konsumera någon typ av nöje.
Tycker att jag har hittat sociala kontakter via spel, lärt mig massor om och av andra människor.
Jag tror faktiskt inte att jag skulle ha gjort det om jag 'bara' lyssnade på musik, läste en bok eller tittade på en film hemma på kammaren. Såklart att jag vidgar mina vyer via den typen av media också, men för mig är spel allt det där plus en social aspekt som berikar mitt liv.

Nöjen är viktiga, både ur ett individuellt och ett samhälleligt perspektiv!

Exakt!

i mitt fall har spel även varit saker som utlopp för kreativitet (skapat egna uppdrag/moddar/historier, allt möjligt), socialt samspel och även något jag har lärt mig en helvetes massa från. Spel ska nog ha tacken för en stor del av mina engelskakunskaper, geografikunskaper etc.

Amen!

Totalt onödigt! Men förbannat kul ändå 👍

Kan lungt säga utan Spel och anime så skulle jag inte levt idag. Anime och spel hjälpte mig satans mycket under perioden jag var mobbad som fan så för mig betyder det satans mycket. Önskar jag kunde bli en Twitch eller youtuber som håller på med spel men har ingen dator som skulle klara av det kan stream Dos spel.

Spel är mitt dopamine. Har haft självmods tankar när jag var yngre, spel har i stort sett eliminerat dom tankarna. För mig är det viktigt.