Anti-nostalgin
Så länge remasters och remakes är ordentligt gjorda så ser jag inga som helst problem med det. Jag vill få en chans att spela mina gamla favoriter i ny kostym och tycker även det är härligt att yngre generationer ska kunna ta del av äldre fantastiska spel utan att bli bortskrämda av t.ex tidig 3D-grafik.
Det släpps ju så otroligt mycket spel nu så att få se "innovation" handlar bara om att se lite längre än på dom stora elefanterna i spelindustrin... Indie scenen leder innovationen nu vilket inte är så konstigt då en indie studio inte har samma krav på vinst som en AAA spelstudio vilket gör det lättare att gå mot strömmen och prova nya grejer.
Tråden känns lite som en tråd för folk med skygglappar. Ta av dom gott folk och ser er om! det finns ingen brist på innovation i spelindustrin.
Tummen upp!
Tänker tvärtom. Det mesta jag köper är faktiskt remakes/remasters. Klart jag är öppen för nytt men tycker det mesta nytt är skräp. Det enda företaget som faktiskt levererar nya och grymma spel enligt mig, är Nintendo.
Fast dom flesta spel Nintendo släpper är ju gamla wii u spel till switchen.
Är snart inte många wii u spel som inte finns till switch också.
Saken är väl att remakes kommer på begäran av playerbase. Lite som Diablo II nu playerbase har skrikigt i åratal efter en...Nu blir den av.
Nya spel påstår jag inte stryps, kommer ju nya hela tiden men väntar man på vissa AAA titlar ja då får man vänta precis som man gjorde redan på 80-talet.
Skulle faktist hylla spelbolagen för dom kommit så långt med kommunikation med playerbase. Ofta idag har vi tät kontakt med utvecklarna i form av early access, streams, forums, Q&A mm.
Ser gärna fler remakes OM dom bara görs rätt och playerbase vill ha det. Warcraft Iii var helt kasst men blizzard lyssnade teamet finns inte mer. Wasteland, age of empire, C&C, warcraft classic var lysande remakes/remasters. Finns fler men bara för nämna några lysande exempel.
Så mer remakes till folket!
Jag vet 100:tals (nej 1000:tals) spel jag vill se remasters/remakes på. Så nej, ös på bara!
Majoriteten vill jag enbart se ljudet samt grafiken uppdaterad till dagens standard medan resten av spelet är troget originalet.
<allt jag skriver är mina åsikter och ni behöver varken hålla med eller säga emot>
Jag köper mycket nytt och gammalt.
Tacksam att marknaden är så stor nu. När man var liten fanns knappt något alls att välja på och om man valde fel så fick man gott vänta en bra stund innan ett nytt spel köptes pga en hissnande prislapp på 900kr för ett super Nintendo spel.
Generellt är jag för remakes men en remaster som kanske ökar på fps från 30 till 60 är i många fall en stor anledning att spela om ett spel i min bok.
Svar Ja.. Nu förtiden tycker jag spel devs ser $$$ på att göra om sina gamla populära spel som är enklare och kostar mindre istället för att tänka på något nytt.
Men det finns ju tusentalsspel som är fantastiska som många av dagens gamers missar då de inte uppnår den standard de förväntar idag vad det gäller grafik/upplösning/ljud etc. Så det vore dumt att inte försöka återuppliva massa gamla titlar.
<allt jag skriver är mina åsikter och ni behöver varken hålla med eller säga emot>
Har inget problem med remakes/remasters. Jag har hunnit bli 35 år och under min tid har det släppts otaliga mästerverk som dagens gamers inte har fått uppleva, oftast pga att spelet idag är så utdaterat.
Fokus ska inte ligga på att göra nyversioner men kan man åsidosätta en del av personalen som då arbetar med remakes så ser jag inget problem med det. Jag förstår också att företagen satsar på den typen av spel eftersom det är en säker inkomst förutsatt att spelet var en hit från första början.
Själv sitter jag och spelar Warcraft 3 som jag bara testade lite när jag var ung. Tycker spelet är underbart. Gillar rts (single-player) och jag är en sucker för Warcraft lore.
Men det finns ju tusentalsspel som är fantastiska som många av dagens gamers missar då de inte uppnår den standard de förväntar idag vad det gäller grafik/upplösning/ljud etc. Så det vore dumt att inte försöka återuppliva massa gamla titlar.
ja om spelen förr var så bra då tror jag dom ska hålla fortfarande för att spelas för första gången av en ny generation också ^^
Jag kommer nog för alltid se remakes som cashgrabs av företag. Även dom spel jag själv skulle vilja se remakes på.
Dom har redan spelet klart, dock om dom gör kanske en final fantasy 7 där dom gör om spelet till viss del då blir det nytt men gammalt på samma gång där lägger dom manken till ialla fall.
Men det finns ju tusentalsspel som är fantastiska som många av dagens gamers missar då de inte uppnår den standard de förväntar idag vad det gäller grafik/upplösning/ljud etc. Så det vore dumt att inte försöka återuppliva massa gamla titlar.
Yes!
Tänker att de flesta nog aldrig skulle orka skaffa en ps2a för att spela shadow of the Colossus, men nu när en fantastisk remaster finns så ökar ju den chansen.
Har själv aldrig haft en n64 så hade aldrig riktigt chansen att spela ocarina of time, men var väldigt glad att det släpptes en mycket fin remaster på 3ds.
Spelade dessutom Links awakening på Gameboy till döds men kan förstå varför många inte har orken att hoppa in i ett Gameboy spel så här många år senare så är jätteglad att de gjorde en mycket fin remaster på den.
Remasters och remakes gör i ser stora hela mer bra saker för spelindustrin än vad de gör dåliga saker.
..
Tänker på att det är mycket möjligt att remasters på Balders gate och liknande och det ökade intresset för dessa spel igen är varför vi får ett baldurs gate 3 till exempel. Eller att synen på gamla spel i remasters har gjort att spelutvecklare vågar gå tillbaka till mer klassisk game design tänk.
Yes!
Tänker att de flesta nog aldrig skulle orka skaffa en ps2a för att spela shadow of the Colossus, men nu när en fantastisk remaster finns så ökar ju den chansen.
Har själv aldrig haft en n64 så hade aldrig riktigt chansen att spela ocarina of time, men var väldigt glad att det släpptes en mycket fin remaster på 3ds.
Spelade dessutom Links awakening på Gameboy till döds men kan förstå varför många inte har orken att hoppa in i ett Gameboy spel så här många år senare så är jätteglad att de gjorde en mycket fin remaster på den.
Remasters och remakes gör i ser stora hela mer bra saker för spelindustrin än vad de gör dåliga saker.
..
Tänker på att det är mycket möjligt att remasters på Balders gate och liknande och det ökade intresset för dessa spel igen är varför vi får ett baldurs gate 3 till exempel. Eller att synen på gamla spel i remasters har gjort att spelutvecklare vågar gå tillbaka till mer klassisk game design tänk.
Lite så jag tänker med! (Baldurs gate förresten..inte Balders låter lite för nordiskt!)
ja om spelen förr var så bra då tror jag dom ska hålla fortfarande för att spelas för första gången av en ny generation också ^^
Tja, alla tycker vi olika. Jag anser dock att du inte kan förvänta dig att nyare gamers ska tycka det är kul att spela 320*200 upplösta spel när de sitter med 4k skärmar osv. Så enkelt är det.
Själv spelar jag (samt har en youtube kanal för det) spel från 70 fram till 2000 talet frekvent. Men jag är uppvuxen med spelen.
<allt jag skriver är mina åsikter och ni behöver varken hålla med eller säga emot>
Har inget problem med remakes/remasters. Jag har hunnit bli 35 år och under min tid har det släppts otaliga mästerverk som dagens gamers inte har fått uppleva, oftast pga att spelet idag är så utdaterat.
Fokus ska inte ligga på att göra nyversioner men kan man åsidosätta en del av personalen som då arbetar med remakes så ser jag inget problem med det. Jag förstår också att företagen satsar på den typen av spel eftersom det är en säker inkomst förutsatt att spelet var en hit från första början.
Själv sitter jag och spelar Warcraft 3 som jag bara testade lite när jag var ung. Tycker spelet är underbart. Gillar rts (single-player) och jag är en sucker för Warcraft lore.
Tycker som dig !
Säger mer remake till folket.
Ser fram emot tex Mass Effect.
Att kunna spela det med bättre texture etc
För första och andra ser ju inte direkt vackra ut längre.
Ett nytt Wing commander eller remake på alla skulle jag älskat!
Satt med med min Amiga och spelade varje dag och detta fortsätta sedan till dator.
Många spel var så mycket bättre än all skräp som släpps idag.
Vill också vända mig emot att remakes/remasters skulle vara en cash grab, vilket många andra varit inne på.
Jag tror att det är svårare att lyckas med en remake/remaster än ett helt nytt spel. Visst har du ett känt varumärke som drar uppmärksamhet, men fallet riskerar också att bli så mycket värre om du inte lyckas göra just dessa nöjda.
Titta bara på WC3: Reforged och hur snabbt och brett detta misslyckande spred sig över internet. Det kanske blev en nettovinst ändå för Blizzard, jag vet inte, men det bidrar ytterligare till att försämra deras varumärke vilket säkerligen ger negativa effekter på längre sikt.
Tony Hawk, Spyro, Resident Evil, Command and Conquer, Crash Bandicoot, Black Mesa och FF7 (alla är inte överens om det sistnämnda) är exempel på fantastiska remakes som tagit tid, resurser och bra idéer för att bli så hyllade som de blivit.
Remasters och remakes kommer aldrig att vara något annat än gammal skåpmat i lite nya färger men med fadd smak.
Även om jag gladeligen betalar för att på nytt spela LoZ: Ocarina of Time på min Switch så kommer jag inte att känna att spelet var lika bra som det var sommarlovet -99. Jag förstår också att det är trevligt att de ger nya generationer spelare möjligheten att uppleva OoT men inte ens en ny generation kommer att tycka att spelet var lika bra som det var under sommarlovet -99.
Att göra spel har blivit jobbigt för de riktigt stora utvecklarna. Riktigt jobbigt.
En uppföljare måste väcka samma känslor som tidigare spel och samtidigt vara bättre i allt. Ett nytt IP måste ge en unik upplevelse och kunna mäta sig mot både tidigare spel och med konkurrenterna. Detta kan kokas ihop till att det kostar svindlande många miljoner att göra spelen och ett dystert faktum: Varje gång en anrik utvecklare sätter ihop ett nytt spel så satsar de hela sin existens på just detta spel (Fråga BioWare hur kul det är att svinga och missa med både uppföljare och nytt IP).
Vi spelare hjälper inte heller till. Vi lever i en tid där negativa kritiker skriker högst och mest. Ju större utvecklare desto starkare negativ kritik. Detta sprider sig till hela branschen och gör det ännu svårare att våga satsa på något nytt.
Viam inveniam aut faciam
Har nästan alltid svårt för remasters, men genomarbetade Remakes är trevligare.
Jag vill helst att man ska ha något att tillföra och att utvecklaren gärna får gå in och modernisera delar av spelet för att det ska leva upp till dagens standard och rättfärdiga sin existens.
Så nya skins på gamla spel tycker jag alltså är tråkigt och lite meningslöst för egen del.
Några exempel:
RE2 Remake: spelet har moderniserats en hel del vad jag förstått, så det gillar jag.
FF7:R: Intressanta ändringar som nog kan dra till sig ny publik och kännas fräscht även ifall man redan spelat igenom den äldre versionen.
Mario 35: Rolig idé som tillför något.
WC3, Shadow of Colosus, Mass Effect, Diablo 2(ifall de inte uppdaterar spelmekanik) och antagligen Demon Souls(kommer nog prova det, men är skeptisk till att det är så hård fokus på att efterlikna originalet, tycker de bör vågat lägga till cut content till exempel) är spel som jag har svårare för.
Jag har redans spelat originalen, så varför ska jag spela om dem igen bara för att de ser snyggare ut?
Shadow of Colosus hade jag till exempel inte spelat igenom innan utan spelade remaken nu istället, visst är det trevligt att allt ser bra ut och flyter på bättre, men spelmekaniken och till exempel sista bossen var ju bara seg och frustrerande.
Har svårt för nostalgin som många verkar ha, det var sällan bättre förr utan det är oftast bara mer bekvämt att återuppleva det man redan har varit med om.
Ibland så tar det lite tid och energi att sätta sig in i något nytt samtidigt som man måste gå in med öppet sinne typ, vilket många inte verkar ha energi för.
För mig så kan det ibland ta 4-10 timmar innan jag fastnar för något nytt spel, och i värsta fall så är det inte förens spelet är avklarat innan jag kan värdera upplevelsen.
Jag tycker det är lite jobbigt när folk fortfarande har samma smak(fastnat i tidsåldern) som de hade i högstadiet och gymnasiet.
Visst kan man lyssna, kolla eller spela samma saker som då, men det är fruktansvärt tråkigt ifall man inte följt med i utvecklingen alls.
Näe, hellre nytt eller moderniserat än reskin av gammalt material.
Det finns för mycket som är relativt nytt och bra för att man ska hinna med mycket nostalgi(total) typ.
Har inget emot remasters så länge de är välgjorda.
Remakes är absolut inget fel på heller så länge det är en ordentlig remake och inte en remaster. Final Fantasy 7 är ett bra exempel på hur en remake bör vara imo, medan en Remaster är mer i stil av Diablo 2 Resurrected eller Mass Effect tycks bli.
Om det handlar om ett "nysläpp" med bara stöd för högre upplösningar och småskit så nej - det är en fattig remaster.
Fast anledningen till att vi inte har ett elderscrolls 6 ännu är ju just på grund av att bethesda inte repeterar samma gamla grej och faktiskt vill göra nya spel, fallout, starfield och liknande.
Bethesda Game Studios har bara gjort Fallout 4 och Fallout 76 sedan Skyrim släpptes utöver alla Skyrim-portar, samt lite mobilskräp. Starfield är väl ungefär lika mycket på riktigt som Elder scrolls 6? Vi har bara fått en logga typ.
Bethesda Game Studios har bara gjort Fallout 4 och Fallout 76 sedan Skyrim släpptes utöver alla Skyrim-portar, samt lite mobilskräp. Starfield är väl ungefär lika mycket på riktigt som Elder scrolls 6? Vi har bara fått en logga typ.
Hur många versioner av Skyrim är det nu?
Plus portningar till alla konsoler?
Viam inveniam aut faciam
Jag tycker absolut att det är för mycket remakes, uppföljare och spinoffs. Samtidigt är det ju så att det innoveras väldigt mycket, men inte från de stora spelhusen främst.
Det var ju kul med musikjämförelsen också, serdyllon gav ju ett urmärkt exempel på hur det blir när man bara tittar på de stora namnen/företagen: då är man helt clueless inför de otroliga mängder bra kultur(musik i detta fall) som produceras utanför den snäva cirkel där man själv tittar.
Det var nog inte bättre förr, men man var ju ung och hade både tid och ork att faktiskt vara insatt. Man kunde stå och gräva i skivbackarna i en hel dag, läsa på och nörda ner sig. Idag får man ju vara glad om man hunnit läsa fz i fem minuter under någon kaffepaus, eller lyssna på en halv låt på spotify innan kidsen vill höra Samir och Viktor. Sedan däckar man när man lägger ungarna klockan åtta. Inte undra på att man tror att det bara görs skit nuförtiden.
Vänner,kamrater, med(borgare?)
Kan vi inte prata om hur otroligt skumt det är att så otroligt mycket av det vi ni konsumerar i rörlig bild,serier och spel inte är innovationer längre?
Jag har personligen försökt undvika att spela nyversioner(remakes,remasters etc) så att man slipper bli som ens fäders generation där allt bra hände JUST när ens fäder var ung så allt efter typ 60 eller 70-tal i både musik,film;egentligen all underhållning är skräp och den mesta av all pengakraft går åt till att återskapa, istället för att skapa.
Jag kan beundra att vi "äntligen" fått den version av Final Fantasy 7 som skaparna själva säger att dom ville ha det etc men borde inte branschen lära sig att gå vidare bättre?
Det blir lite som att all den här nostalgin sakta men otroligt säkert stryper allt nytt, nu senast så får vi Diablo 2 men...igen?Varför då? Vem vill egentligen spela så gamla spel igen?
Jag förstår att många vill ha det som var bra när man var ung men Wing Commander kommer inte komma tillbaka, Total War kommer inte bli det tunga historiska spel det var,RTS genren kommer inte bli som den var med build orders å så; nu är det "Hjältar" och procs istället.
Jag kan tycka om att läsa om historia men att återuppleva den närmaste historien istället för att blicka framåt? Gör vi så så slutar det ju som för våra farsor "ALLT BRA HAR REDAN HÄNT, DET ÄR BARA ATT INVÄNTA DÖDEN!"
"Tacka vet jag när man kunde få bugg å Coca-cola för under 15 kronor och dom spelade Queen på radion! "
Eller borde vi bli som Zelda å Mario fansen som spelar samma spel för typ 27:nde gången?
Håller inte med, då det oftast inte är samma team som jobbar på remaster/remake som jobbar på nytt spel.
Demon's Souls Remake. Extremt hyllad spel, där orginalspelet gick under radarn för många då det var första IP:t för Souls-genren. Med Remake så har många fått möjlighet att få utforska spelet som lade grunden för de Souls-spel som släptes efteråt. Även jag som hade spelat orginalet, var mäktigt imponerad utöver Remaken och har lagt ner över 100h på det.
Om vi tar Final Fantasy 7 Remake, så är det ett helt annat team/division som gör den serien än Final Fantasy 16.
När jag läser ditt inlägg, så låter det som om att du uppfattar att ett bolag kan bara göra ett spel åt gången, och när de gör en Remaster/Remake så stryps innovationen och nytänket av någon anledning, när så är inte fallet. Jag tycker folk borde sluta tänka att man inte bör köpa spel pga det är remake eller en remaster, utan istället köp det man är intresserad utav att köpa.
Jag kommer köpa Skyward Sword HD Remake, mest för att jag aldrig spelade orginalet. Om det kommer andra remakes eller remasters av spel jag har missat så välkomnar jag det. Mega Man Collection köpte jag till Switchen, även om jag har SNES och Mega Man X till det.
Med det sagt, så köper jag även nya titlar. För mig är inte innovation det som lockar mig till spel, det är underhållet de erbjuder. Om ett spel kan hålla mig underhållad i 6-8+ timmar så är de oftast värda priset, oavsett om det är Remake, Remaster eller nytt IP.
Gällande Diablo 2 så är jag en av "target audience" då jag gillar D2. Spelade igenom spelet igen förra året senast. Och även då ville jag se spelet i förbättrad grafik, fps och se vissa glitchar fixade. De som jobbar på D2 Remake är inte samma team som D4, så varför spelar det någon roll om de gör remaken?
TL;DR: Det är oftast helt separat team som jobbar på ett gammalt titel medan ett annat team jobbar på nytt IP. Skapandes av Remaster/Remake stryper inte innovation och påverkar inte release-cycle på nya IPn. Skapandes av nytt IP är riskfullt (titta på Anthem). Företag måste få in pengar på något sätt, så varför inte ha ett team som skapar något de vet garanterat kommer dra in pengar till kassan?
Bethesda Game Studios har bara gjort Fallout 4 och Fallout 76 sedan Skyrim släpptes utöver alla Skyrim-portar, samt lite mobilskräp. Starfield är väl ungefär lika mycket på riktigt som Elder scrolls 6? Vi har bara fått en logga typ.
Bethesdas huvudstudio gjorde fallout 4 senast, fallout 76 utvecklades huvudsakligen nere i austin. Fallout 4 släpptes 2015, och har sen dess gradvis ökat produktionen på starfield medans mindre team satt med dlc's, det är närmre färdigt än ofärdigt, vart tes6 ligger i produktionen är oklart.
Starfield är den stora produktionen nu precis som när skyrim var den stora produktionen efter fallout 3 och de lär visa spelet när det är mindre än ett år från släpp, precis som de gjorde med fallout 4.
Ser ett fundamentalt fel med det här inlägget, vilket är att innovation inte sker särskilt mycket. Det sker ganska mycket innovation vad det gäller både spelmekanik och grafik. Även på den gamla tiden var det ju oftast det tekniska som begränsade vad du kunde göra, och anledningen att innovationen uppstod var mycket pågrund av att vi gick från 2d-3d, storleken på minnen osv. vilket kanske inte sker på samma sätt idag pågrund av att tekniken kommit så långt, och inte utvecklas vidare på samma sätt.
Innovationer sker både inom AAA och indie, där indie är det som driver det mesta. AAA är ju oftast företag där det är tusentals anställda där man också måste överleva, vilket leder till att man satsar säkert istället för innovativt. Det finns så klart undantag (exempelvis half life alex, RE 7 och death stranding som gick ifrån det beprövade).
Dock är det ju så att spel inte alltid behöver innovera, det kan räcka med att spel använder det som finns för att göra det till ett bra spel, exempelvis d2, som utöver grafiken fortfarande är ett enastående spel som fler borde få uppleva. Likaså ff7 exempelvis, även om remaken tyvärr gick ifrån manus lite mycket från originalet.
Vi ser utmärkta spel månatligen som kommer ut, exempelvis valheim som uppenbarligen tilltalar massan. Sen har vi spel som flight simulator 2020 som är ett innoverande spel i sin storslagenhet. Ser vi till plattformspel så har vi ju spel som ori and the blind forest (med tvåan) likaså hollow knight och flerstående fler spel som fortfarande kan imponera.
Kan det vara så att innovationen inte sker lika tydligt pågrund av att vi kommit till en punkt där det inte är lika märkbart. Det är de små nyanserna som gör skillnaden. Det är inte så att vi kan gå från 3d till 4d exempelvis. Storhetstiden av spel markerades av förändringar pågrund av teknikska begränsningar, men idag så är det de små förfinade spelmekanikerna som inte märks, men ändå innoverar.
Jag anser inte heller att det är viktigt att spel måste innovera i allting. Vi har kommit dit vi har kommit för att folk har lärt sig, utvecklat sig, och i slutändan gjort något bättre. Använd de byggstenar som finns och finns det möjlighet till innovation, så använd det. Ibland kan dock en bra story och spelmekanik räcka för att göra ett spel som är bra, utan att behöva känna pressen att innovera allting.
Men är inte pressen att innovera själva grundstenen i det kreativa skapandet? Jag förstår att kanske inte allt kan drivas framåt samtidigt och att utvecklare måste prioritera;innovation just nu kostar säkert många många fler miljoner än säg när Creative Assembly gick från att visa Total War enheter som en 2d sprite till full 3d eller när Origin med Chris Roberts i spetsen på allvar började visa vad polygoner kunde göra i Wing Commander 3.
Hmm, det är märkligt hur mycket jag själv associerar innovation med grafik, lite hemskt egentligen, man vill ju att spelmekaniken bör vara det man minns
Eftersom jag har funderat rätt mycket på nostalgi senaste året (kanske pga 2020, då pandemin ger upphov till sånt) så kanske jag kommer med en viss överanalys. Men jag börjar med att hålla med @brinkstar helt och hållet.
Jag tycker inte alls det är fel med nostalgi, så länge, har en kompis som är lite anti-nostalgi som dig fast med musik istället. Han gillar visserligen äldre musik men han gillar inte att folk hela tiden spelar vissa typer av musik som om det vore bättre förr, enbart håller på med LP-skivor och känner sig originella och det gör i och för sig inte jag heller. Vill lägga till att han hade en nostalgitripp med scooter för någon vecka sedan så även han kan nog bli nostalgisk. Jag tänker att du kanske har vissa likheter med honom i föreställningen att du upplever att många spelar äldre spel eller remeakes för att "det var fan bättre förr", spelen var personligare förr och folk vill inte upptäcka något nytt?
Eller så är det bara att de är nyfikna på hur spel var förr i tiden. Jag kan känna att vissa spel inte skiljer sig så mycket trots det kommer ett nytt spel av det, DIablo 3 kändes mer som en finare version av Diablo 2. Starcraft 2 kändes inte heller som det skiljde sig från första spelet, eller så hade jag bara börjat bli för gammal för att fastna för spelet. Red Alert 3 kändes som en sämre uppföljare till en klassiskt film som bara görs för att publiken så få en ny film. Då kan det ju vara roligare att spela en remeake.
Sedan vet jag inte om det var så många som spelade om hela Red Alert (1) som kom ut förra året eller köpte GTA-serien under nyårsrean för att det var så billigt, för att bli CJ igen i San Andreas eller bara spelade det för att se om spelet är som man minns det. Jag tyckte det var roligt att köpa båda spelen men inget av dom fastnade jag för, även om GTA4 kändes som ett spel som kan funka även idag.
Men summering, tror inte det är fel med att folk spelar remakes, gamla spel osv på samma sett det inte är fel att föredra The Doors, Iggy Pop eller Velvet Underground före modern musik, så länge man inte tror sig vara överlägsen och inte vill hitta något nytt. Om du förstår vad jag menar. Åt andra sidan blir det ju sjukt problematiskt om man inte vill återupptäcka gammalt.
Jag måste vara ärlig, jag ser inget problem med remakes och remasters; ju fler som får spela klassikerna ju bättre men det känns ändå lite kuvös-tänk; som den evighetslånga tanken på ungen som lovar sig att hen minsann aldrig kommer växa upp.
Jag vill minnas mina spel minnen som dom var; inte som dom kan eller kunde bli.
Låt historia vara just det.
Det är väl precis så det är dock?
Gillar all musik från urminnes tider fram till 1990-talet. Kan till och med tolerera riktigt fånig eurodance. Men det nya årtusendet är ju ett skräckexempel på hur illa det kan gå när kvantitet av skräp dränker guldkornen i sörja.
Riktigt så illa har det ju ändå inte blivit med spel. Jag uppskattar många moderna spel, likväl som jag har rosaskimrade minnen från svunna tiders kronjuveler. De enda remakes jag konsumerat är Grim Fandango, Day of The Tentacle och Monkey Island 1+2. Uppskattade att man fick med originalspelet inkluderat och omedelbart kunde växla mellan originalet och den nya versionen med en F-tangent. Gillade även kommentarspåren; att få höra skaparna prata om de olika pusslen var väldigt mysigt.
Men det är undantag i mitt fall. Jag kommer t.ex. inte hoppa på "nya" Diablo II, WoW Classic eller förmodligen ens FFVII. Jag är helt enkelt klar med originalen och känner inget behov av att återvända till de världarna igen.
Jag har egentligen inget problem med att utvecklarna gör nyutgåvor på så vis att ingen av oss har spelat alla gamla klassiker. Exempelvis spelade jag aldrig Demon Souls eftersom jag inte hade PS3. Så den nyutgåvan kan jag se fram emot att avnjuta på PS5:an (när backloggen så tillåter).
Musik delen kan jag hålla med om lite, skapas väldigt mycket tex EDM just nu som låter så massproducerat att det får T-forden att verka unik och avantgarde
Jag tror mer och mer att jag har inget problem med remakes men remasters känns väldigt mycket som nu-släpper-vi-filmen-på-DVD-istället-för-VHS!
Jag är kluven. Å ena sidan vill jag som trådskaparen gärna ha nya spel som bryter ny mark, som utvecklar spelmediet. Men å andra sidan vill jag ibland faktiskt bara sitta ned med ett roligt spel och ha trevligt en stund, även om spelet inte gör en endaste sak nytt utan inspireras från en rad olika källor. Jag misstänker att den sistnämnda kategorin av spelare är ganska stor. Ta ett spel som A Plague Tale (2019). När jag spelade det såg jag tydligt hur utvecklare tagit inspiration från ett antal olika spel. Jag kan inte komma på att spelet gör någonting unikt, egentligen. Men helheten av allt som var lånat från andra kändes ändå fräsch, och det var ett riktigt bra spel (skrev om det här: http://www.frispel.net/2019/05/recension-a-plague-tale-innoce....
Alla spel behöver inte vara haktappande och bryta ny mark, ibland räcker det faktiskt att de är underhållande.
Jag tycker nog ändå att spelbranschen är betydligt friskare och mer innovativ än det döende Hollywood där det knappt släppts en enda sevärd film längre, där allt är remakes och reboots av filmer och serier som inte ens behöver vara särskilt gamla längre.
Capcom har hittat en ganska bra nisch. De gör remakes av älskade gamla Resident Evil-titlar samtidigt som de släpper helt nya spel i serien. Deras remakes, framför allt av originalet och RE2, är ett föredöme för branschen. Spel har ju också den egenheten att de åldras betydligt snabbare än film gör, vilket gör det enklare att "förlåta" en remake för min del.
Med detta sagt, jag "firar" 30 år som spelare i år. 1991 var året då mitt TV-spelsintresse föddes på riktigt. Dessa år har jag förstås sett och spelat en del. Man får lite perspektiv på spelmediet. Det råder ingen som helst tvekan för mig att spelbranschen aldrig har varit bättre ur konsumentperspektiv än nu. Utbudet är helt galet stort jämfört med hur det var på 90-talet, exempelvis. När jag får såväl AAA-titlar som indiepärlor kan jag ta en och annan remake också. Remasters, däremot? Nä.
Tillägg: Sedan kan man ju se remasters och remakes som ett sätt att tillgängliggöra gamla spel för en ny generation. Lite som att släppa en gammal film på Blu-ray, typ. Ser man det så är det snarare en form av kulturgärning. Och apropå det älskar jag verkligen att Microsoft satsat så hårt på bakåtkompatibilitet. Att massor av bra spel glöms bort och blir otillgängliga för den breda massan bara för att åren går är sorgligt.
Just remasters känns så kissnödigt som koncept; tar vi FF7 remake som exempel på hur åtm jag själv vill se att man "battlar" gamla spel så go ahead men kom inte hit och släpp säg Mass Effect trilogin i "4k" för att sen klappa er på axeln för att bra jobb.
Håller inte med, då det oftast inte är samma team som jobbar på remaster/remake som jobbar på nytt spel.
Demon's Souls Remake. Extremt hyllad spel, där orginalspelet gick under radarn för många då det var första IP:t för Souls-genren. Med Remake så har många fått möjlighet att få utforska spelet som lade grunden för de Souls-spel som släptes efteråt. Även jag som hade spelat orginalet, var mäktigt imponerad utöver Remaken och har lagt ner över 100h på det.
Om vi tar Final Fantasy 7 Remake, så är det ett helt annat team/division som gör den serien än Final Fantasy 16.
När jag läser ditt inlägg, så låter det som om att du uppfattar att ett bolag kan bara göra ett spel åt gången, och när de gör en Remaster/Remake så stryps innovationen och nytänket av någon anledning, när så är inte fallet. Jag tycker folk borde sluta tänka att man inte bör köpa spel pga det är remake eller en remaster, utan istället köp det man är intresserad utav att köpa.
Jag kommer köpa Skyward Sword HD Remake, mest för att jag aldrig spelade orginalet. Om det kommer andra remakes eller remasters av spel jag har missat så välkomnar jag det. Mega Man Collection köpte jag till Switchen, även om jag har SNES och Mega Man X till det.
Med det sagt, så köper jag även nya titlar. För mig är inte innovation det som lockar mig till spel, det är underhållet de erbjuder. Om ett spel kan hålla mig underhållad i 6-8+ timmar så är de oftast värda priset, oavsett om det är Remake, Remaster eller nytt IP.
Gällande Diablo 2 så är jag en av "target audience" då jag gillar D2. Spelade igenom spelet igen förra året senast. Och även då ville jag se spelet i förbättrad grafik, fps och se vissa glitchar fixade. De som jobbar på D2 Remake är inte samma team som D4, så varför spelar det någon roll om de gör remaken?
TL;DR: Det är oftast helt separat team som jobbar på ett gammalt titel medan ett annat team jobbar på nytt IP. Skapandes av Remaster/Remake stryper inte innovation och påverkar inte release-cycle på nya IPn. Skapandes av nytt IP är riskfullt (titta på Anthem). Företag måste få in pengar på något sätt, så varför inte ha ett team som skapar något de vet garanterat kommer dra in pengar till kassan?
Okej, jag förstår att utvecklare kan jobba på flera projekt samtidigt, inte direkt så att dom håller på med löpande-band-principen alá Ford 1912 (så typ LEAN då?)
Just Anthem var verkligen bisarrt hur det gick med det, Bioware trodde fortfarande att dom hade magin; att konsten att skapa bra och trevliga berättelser med ganska bra gameplay satt i väggarna men dom verkar ha missat hur otroligt viktigt gruppdynamik är i en skapande process; har du inte rätt personer på rätt plats så kan du ha all teoretisk kunskap i världen; gnistan saknas.
Visst, att dom började spelet från scratch typ tre gånger kanske visade att visionen knappt ens var spikad, om den ens existerade.
Tack förövrigt till alla som svarat;trodde inte att det skulle väcka så mycket debatt, ber om ursäkt om jag missat nån