En gamers uppväxt

En liten pojke som på sin höjd kastat boll till någon annan ser framtiden....
En liten pojke ser sitt kall....
Sin framtid som en fanboy......

Texas Ti99/A4.
Ti stod inte för något som vi idag tar för givet när Nvidia släpper ett kort med "ti" i namnet.

Min första upplevelse av spel var på just denna dator. En skamlös kopia av Space Invaders.

Detta spel levde jag med länge och bemästrade som ingen annan.
Jag levde med denna dator ett bra tag så köpte vi en MSX och jag gjorde mitt första köp från ett land utanför Sverige.
"Fluffy", och jag hittar ingen video till detta spel. Men det var för mig det bästa jag sett.
Men det var mer eller mindre "Chuckie Egg" fast med bättre grafik om jag minns rätt.

Min far köpte sen mig en C64 och jag var "the shit" bland mina kompisar. Att länka något spel från denna tid skulle bli svårt, eftersom alla spel var bra! (eller hur)
Mycket var så klart skit, men så många klassiker föddes där. Och jag föddes på riktigt till den gamer jag skulle bli.

Åren gick och jag älskade min C64.
Jag fullkomligen la all min tid på spel som...

Jag hade min C64 länge. Körde allt som fanns på den. Upplevde min första simulator på den. Och upplevelsen var total!

Vid denna tid hade jag en kompis som hade en familj som var "lite bättre än oss andra" och hans föräldrar hade kontakter.
Han var i total extas och sa åt mig att komma hem till honom och lira något som ingen hade sett förut.
Sen den dagen så förändrades spel för mig för alltid.
Jag var körd på nerdarnas skolgård. Inget jag hade gjorde betydde någonting.
Jag var ute....

Att jag senare, efter mycket tjat, fick en Amiga 500 gjorde lite på skolgården. Nes var det som gällde, trots spel som..

Som redan då slog ut all grafik som en liten sketen NES kunde drömma om.
Ser vi redan här en trend?
Konsol vs. "Dator"

Amiga blev en stor del av mitt liv...
Sen hände något.

Konsolerna tog över (ett tag).
Super Nintendo kom och sopa mattan med allt och alla, jag ägde ett tag en Megadrive men den minns jag knappt.....

Självklart minns jag minnen med Sonic...och... ja...inget annat på Megadrive.
Nintendo ägde konsolvärlden.

Man suktade efter spel som aldrig kom hit, om man inte hade kontakter som kunde importera dom. Tidlösa spel som.

Åren gick.
Konsoler och datorer bytte plats.
Amiga 600/1200 med sina aga chip(Amiga 1200) kom och gick.
Visst var grafiken bättre, men spelen var det ofta inte.

Sen hände något som fick min kunskap i allt vad "config.sys" och " autoexec.bat" heta att skena till skyarna!

En kompis till mig hade varit på ett stort demoparty, tror det var i Danmark. Med sig hem hade en stor lunta disketter med ett shareware demo som skulle omkullkasta hela gamingvärlden.

DOOM var här, och allt annat var gammal skåpmat.

Jag hade inte råd med en PC som skulle driva det hela och blev (lurad) tvingad att köpa en "Cyrix" cpu, för den var precis lika bra som en intel.
SURE....
Men med en massa skills, efter jävligt massa frustration, fick jag till mina .sys och .bat så Doom gick igång.
Och faktum var att det rullade nära lika bra som på en Intel cpu.
Det var tider!
Kände mig som en hacker om jag ska vara ärlig.

Och här börjar mina år som hardcore PC gamer. Konsoler var skit, punkt.

Vad fan är det här!?!

Vi stod som förstummade.
Grafik och ljud (och musik), som skrattade åt nästan allt en pc gjort.
Coola band lät sin musik spelas i våra spel.
Vad händer?

Ja, det som händer att här är början till konsol vs pc.
Vi kanske har yngre följare på detta forum, men tro mig.
Med Sonys ingång i konsolvärlden så var pc inte det givna alternativet.
Och detta gjordes ännu mer uppenbart i och med Microsoft intåg i konsolvärlden.

Sen tog pc över min tid igen....totalt.
Det släpptes en beta som jag var med i.
Bara det att "JAG" var med en beta och jag kände mig stor. EN beta som skulle få mig att spendera många år av mitt liv i ett och samma spel. Men ingen skugga över det spelet som jag har så många bra minnen från....
...och även om jag föredrar konsoler nu så kan inget slå...

Självklart är detta min uppväxt inom gamingvärlden.
Jag skulle kunna hålla långa föredrag över alla gånger mina vänner kom över för att spela något bara jag hade.
Till alla dom gånger man var på "LAN", och dominerade totalt i UT eller blev piskad i Quake.
Har missat massa saker som gjort mig till den gamer jag är idag. Så många spel som släppts man minns med glädje.
Delta, Elite, Mario, Wipeout, Doom, Final Fantasy, Secret of Mana, Unreal Tournament, Diablo, World of Warcraft....och så många fler som bara skulle bli en upprepning om jag listade alla.

Född 1973, och jag har fått se en enorm utveckling inom spel.
Och jag avundas er som är födda senare.
Jag hoppas ni får se spel som som får er att tappa hakan.
För det har jag gjort, många gånger genom åren.

Fanboy eller inte, älska mediet, älska spel.
Vi är ändå till slut nerdarna på skolgården.....

Satt igår och tänkte på allt man upplevt genom åren när det kommer till spel.
Skulle lätt rada upp fler titlar, men insåg att min post bara skulle bli en lång rad av klipp dom flesta redan sett.

Var mest kul att få skriva av sig på Sveriges bästa forum och site. 🙂

Tack så mycket.