Ett oöppnat Super Mario Bros. har sålts för 17,3 miljoner kr

Det är något som inte står rätt till med dessa fantasisummor. Heritage har haft några mycket övertrasserade auktioner. Och så är det dessa "game rating" företag som WATA (som har samarbete med Heritage) och VGA - som tjänar pengar på att folk graderar sina spel.
Man kan fråga sig vem det är som köper dessa spel för miljonbelopp? Är det Heritage själva som ligger bakom det, för att öka uppmärksamheten för sidan? Är det WATA eller VGA? Pengatvätt? Jag har försökt hitta köparen, men utan framgång nu på morgonkvisten.

I det här fallet såldes ett oöppnat SMB1 REV-A, med gradering 9.8 för 17,3 miljoner. I april såldes ett motsvarande, men med gradering på 9.6 för 5,7 miljoner kronor - som skulle ha kommit från någon mindre produktion "...innan 1987" (som FZ skrev). Vad det innebär vet jag inte. SMB1 släpptes i USA i oktober 1985 (bara en månad efter den japanska utgivningen). Det finns ett exemplar av SMB1 som skickades till Nintendo of America (NOA) några månader innan lanseringen, för att se om spelet var lämpligt för den amerikanska marknaden - det exemplaret är helt unikt och är svårvärderat.

Ett oöppnad spel från 80-talet är naturligtvis sällsynt, men inte unika. Jag har själv sett och hållit i flera på olika spelmässor bara i Sverige. Dom amerikanska utgåvorna släpptes även i mycket större volymer än våra svenska motsvarigheter, som importerades direkt av Bergsala från Nintendo i Japan. Ju mindre utgåva, desto högre pris är en enkel tumregel.

Tyvärr har jag inte New York Times så jag kunde inte läsa den artikeln, någon som har läst?

Är det någon som kommit på ett fiffigt sätt o tvätta pengar via auktion kanske?! hehe

Alltså jag tror helt enkelt det enkla svaret är att folk betalar?

Nu har jag ingen koll på det här med vilka utgåvor som är mer och mindre unika. Men börjar du bryta ned spelsläppen i olika perioder de tillverkas i går det säkert att svänga det till något "unikt". "SMB1 serienummer xxxx, som bara tillverkades mellan....", Nu är detta bara en killgissning då jag inte alls har någon koll på denna marknad annat än att jag vet att det finns många retrospelssamlare där ute.

Om jag förstått det hela rätt så är det inte ens säkert att när det är de här stora siffrorna så är det inte ens säkert att någon i slutändan betalar. Det här är att någon har vunnit auktionen, inte att det blir en affär, men för Wata och Heritage (som ju har ett tight samarbete) är det fantastiskt marknadsföring så att de sedan kan tjäna pengar på mer normala priser. Även om de normala priserna givetvis är helt sjuka om man jämföra med vad det kostade för bara ett år sedan. Det är de spelen som säljs och köps av vanliga personer.

Sen tror jag inte att det här är retrospelsamlare öht. Retrospelsamlare har redan de här spelen eftersom det i grunden är extremt vanliga spel men där det på senare tid blivit intressant att kolla på olika utgåvor vilket inte var en lika stor grej tidigare. Hade du en femskruvas Zelda så var ju det kul men gick lika bra med tre. Samma sak med förslutna kopior. Visst har det alltid funnits de som samlade på det, men de flesta nöjde sig med complete in box eller bara hos många bara cart. Kort sagt så har det gått från att vara ett samlande som drevs av de som faktiskt bryr sig om spelen, kulturen, etc till att vara något för de som vill tjäna/tvätta pengar, antingen direkt eller som i fallet för Wata och Heritage driva upp intresset och priserna iom att det innebär att de också tjänar mer pengar. Samma sak med NFT, sportkort, etc som också blivit stekhett på senare tid.

Inget konstigt i det och på ett sätt kan det ju vara trevligt för de som samlat länge då det här är ett sätt för dem att casha in så att säga. Tror dock att det kan bli desto tråkigare för de som idag köper en inplastad kopia av Gears of War för några tusen och tror att den ska öka en massa i värde bara för att det är inplastat och har fått en gradering från Wata.

Tycker det känns som pengatvätt rakt av.

Läste att det är en del pengatvätt inblandat i NFTs som säljs dyrt. Kanske detta är något liknande.

Det gäller nog inte riktigt. Amerikanare tror jag inte bryr sig så mycket om svensksålda tv-spel, och amerikansk-sålda betyder inte så mycket för oss. Brukar vara amerikanska grejer som säljs dyrt i usa.

Säljaren kan väl iallfall inte var en riktig person^^? För vem vid sina sinnens fulla bruk köper ett exemplar när det släpps för att sedan lägga upp det på vinden/inte öppna det så fort man kommit innanför dörren? Jag skulle gissa på en tidsresenär alternativt utomjording. Framgår inte av artikeln dock.

Inte en summa jag hade lagt ut på det om jag själv hade haft råd till den.

Vilka är dessa "folk" med 17 miljoner till övers?

Det kan inte röra sig om vanliga spelsamlare, snarare samma typer som köper konst bara för att dom ser det som en investering och inte för att dom nödvändigtvis är konstintresserade. :'D

Vadå? Har inte du 17 mille över efter du betalat hyran varje månad? Trodde alla hade det? haha

Ja det blev lite fel kanske. Menar mer att så länge någon betalar och sakerna blir sålda kommer det fortsätta.

Man kan ju drömma. Hade man 17 millisar på kontot vore det slutjobbat i ett bra tag framöver.

Absolut, du har en poäng, men det finns exvis SCN samlare i USA, där "våra" spel är betydligt dyrare än REV-A spelen. Samlar du på REV-A spel här i Sverige så är det billigare än SCN. Sen samlar ju merparten av retrosamlare på det man växte upp med, så den amerikanska marknaden är ju större naturligtvis

Ett stycke begagnat Super Mario Bros på e-bay: 235:-
Känslan av att äga en bit kartong som aldrig tappat spänsten av att öppnas: priceless
Gränsen på mänsklig idioti: infinite

"Speljournalisten" Karl Jobst har gjort en video på ämnet

Bra tips, ska kolla den ikväll!