Vilket var ditt senaste favoritspel?
"Det var bättre förr!"
...är en sanning med ganska stort mått av modifikation. Och om man ska försöka hålla sig objektiv till denna "sanning" när det kommer till spel, så stämmer det nog inte alls.
Men vad som nog i större utsträckning stämmer är att åldern spelar in när det kommer till nya intryck. Vi är helt enkelt mer mottagliga i en viss ålder och håller våra rosaskimrande ungdomskärlekar som standard när vi ska jämföra med nya spel, filmer, musikalbum, ja, vad ni vill.
För egen del infann sig denna peak när jag var i tjugoårsåldern, plus/minus ett par år (är 37 nu). GTA San Andreas, Metroid Prime och Resident Evil 4 kom med några års intervall och hade du frågat mig för 10 år sen hade jag bensäkert placerat dem på en topp 5-GOAT-lista. Vissa spel vill jag inte återbesöka av rädsla att de inte stått emot tidens tand, men det är en annan femma. Poängen är att jag ogärna vill rubba en sådan lista, hur kul jag än har med ett spel idag.
Fast har jag lika kul med dagens spel? "Det är bra, men är det SÅ bra?". Och det beror som sagt inte nödvändigtvis på spelens kvalitet utan kan lika gärna bero på att jag har svårare att slukas av ett spel idag på samma sätt som jag kanske gjorde för femton år sedan.
Mina vänner, som orkat läsa såhär långt och kanske börjar bli till åren komna (skriv gärna ålder!), har ni spelat något spel på senare år som placerar sig i vart fall på en topp 5-lista över bästa spelen någonsin?
För egen del placerar sig nog RDR2 på en sådan lista medan Death Stranding är och nosar på en topp 10-plats, åtminstone beträffande upplevelse.
För er som kan läsa är jag inte intresserad av att ni listar riktigt bra spel som ni spelat på sistone, utan spel som ni vågar påstå är bland de bästa spel ni någonsin spelat
Jag närmar mig med raska kliv 36 år och känner till viss del igen mig i vad du säger. Många av mina bästa spelminnen är mer än en halv livstid gamla. WarCraft 2. StarCraft. Half-Life. Morrowind. Heroes of Might and Magic 3. Civilization 2. En del av mig tycker att alla dessa hör hemma på en topp 3-lista över världens bästa spel.
För sex-sju år sedan upplevde jag emellertid något av en spelrenässans. Först genom ett nytt datorköp och Witcher 3. Mitt första nya favoritspel på nästan ett decennium. Sedan blev jag med PS4 och upplevde soffspelandets fröjder. The Last of Us golvade mig. Sedan, 2017, släpptes Horizon: Zero Dawn och jag golvades på nytt.
Så där har du mitt svar. Mitt senaste favoritspel är fyra år gammalt.
Håller tummarna för att få uppleva åtminstone en spelrenässans till i mitt liv. Men på senare år har det inte släppts mycket som intresserar mig.
När jag växte upp lyssnade jag mycket på Blümchen och Rollergirl. Jag tror att det har format mig som människa.
Jag är 31. Min lista över topp 5 bästa spelen någonsin (från den tiden då spelen var nya och högaktuella)
-Shadow of the Colossus
Helt olikt något annat spel jag spelat tidigare, och på den tiden gav man sig in i spel helt i blindo utan några som helst förväntningar. Otroligt mäktigt spel med ett fantastiskt soundtrack.
-Metal Gear Solid 2: Sons of Liberty
Återigen, helt olikt något annat spel (förutom möjligen Metal Gear Solid då). Minns hur alla trailers och screenshots innan spelsläpp visade upp Solid Snake som spelbar karaktär, vilket var en luring då spelets huvudkaraktär istället var Raiden. Kan man verkligen göra så!? Kojima kan.
-The Legend of Zelda: Ocarina of Time
Det var något särdeles magiskt att utforska och försöka lösa pussel hemma på fritiden, för att sedan diskutera spelet och våra framgångar med klasskompisarna i skolan. Man kom hem till varandra för att hjälpa till att lösa tempel eller bossar.
-Quake III: Arena
Har alltid varit svag för arena shooters, och Quake III var arena shooter när det var som absolut bäst.
-Starcraft
Riktigt bra campaign med intressanta och starka karaktärer. Bland de bästa spelsoundtracksen som har gjorts, och med Custom Games som gav spelet en otrolig variation. Tower Defense var favoriten.
Mycket av den där magiska känslan jag fick från spel i yngre dagar är idag borta när man ska veta så mycket som möjligt om alla spel innan spelsläpp. Det finns ingen förundran längre på samma sätt som det fanns då.
🖥️ RTX 4090 | i9-13900KF | 64GB
Jag är 35.
Skulle jag sammanställa en topp fem utsn inbördes ordning skulle det bli..
Divinity: Original Sin II
Alan Wake
Age of Empires II: Definitive Edition
Diablo II: Lord of Destruction
The Witcher 3: Wild Hunt
Med måååånga bubblare, och det svagaste spelet på listan är nog Alan Wake, men det var en sådan otrolig upplevelse att jag inte kan med att ta bort det.
Ad hoc addendum
Empyrion. Brukar spela med en mod som heter Reforged Eden (2 moddar) som gör spelet skitgrymt (som i svårt och hänsynslöst). Gillar att du kan kämpa dig upp, bygga upp ett gigantiskt rymdskepp, utforska galaxen för att sen få på nöten och vips så är du i överlevnadsläge igen.
Den senaste gången jag verkligen kände en sån där OMFG-känsla var Dark Souls 1.
Hade testat Demon's Souls innan och det var det enda spelet jag sålt i vredesmod efter ha provat i 30 minuter, hatade det. Men något fick mig testa Dark Souls ett par år senare, och då klickade spelet för mig.
Skulle nån tvinga mig välja ett favoritspel genom alla tider så vore det nog Dark Souls.
Har i efterhand såklart kört igenom Demon's Souls med och älskar det Precis som alla andra SoulsBorne-spel från From Software.
Jag är 39.
Jag har svårt att säga vilka som är mina favoritspel.
Jag har flera favoriter från flera generationer och tycker inte man kan jämföra ett spel idag med ett för 30år sen.
Dom senaste spelen jag kommer på som jag riktigt tyckt om och inte velat det ska sluta är nog Death Stranding och Half life alyx.
Oproportionerligt många av mina favoriter är helt klart från åren runt millenieskiftet. Men nog har det gjorts kanonlir betydligt senare än så. Disco Elysium är den senaste fullpoängaren jag spelat. Två år sen det kom nu, ungefär. Dessförinnan har vi bl.a. Battle Brothers, Starsector och Dominions 5 som jag håller väldigt högt.
För mig är det väl snarare 2005-2015 som var en riktig dödgrävarperiod (med undantag, givetvis).
Jag är 33 år och har inte varit superimponerad av spel på senare år, men Disco Elysium stack verkligen ut och kan räknas som ett av mina favoritspel någonsin. Red Dead Redemption 2 får också nämnas här, även om jag inte tyckte att det var ett perfekt spel så är det helt klart det bästa westernspel jag någonsin spelat och framförallt i början av spelet återfann jag en sån där "magisk" känsla som man ofta fick av spel när man var yngre. Witcher 3 är ett av de bästa spelen någonsin för mig också men det känns som att det är "för gammalt" nu för att verkligen räknas som ett "nytt" spel.
Andra spel som är där och nosar är Kingdom Come: Deliverance och Cyberpunk 2077 men båda faller nog lite på mållinjen pga. "lite buggigt" utförande.
På senare tid är det Witcher 3 som toppar min lista, följt av RDR2 och i viss mån CP77 men det sistnämnda är mycket för att jag älskat genren sedan barnaben, även om jag tycker spelet är riktigt bra så är jag inte blind för alla dess tilkortakommanden.
Men witcher 3 är en av de bästa spelupplevelser jag haft i mitt liv.
Bakåt så är det spel som shadowrun SNES, Planetside1 och R6 Raven shield vars spelglädje jag sällan upplever idag.
Är 37 så det har nog mycket med ålder att göra, ”det var bättre förr” stämmer för individen men inte i absoluta termer.
Det sagt så produceras det högvis med skit idag vid sidan av det som är bra, förr var det mindre sånt då spelmarknaden var mindre och ingen hade råd att bara ”slänga ut” ett spel för lite snabba cash.
"AT LAST, SIR TERRY, WE MUST WALK TOGETHER."
Senaste spelen som hamnat som favoriter är
Spiderman - otroligt bra rakt igenom, men också nice att bara svinga sig igenom en hyfsat bra kopia av New York, längtar tills den dagen de kan kopiera en stad ner i minsta detalj
OverWatch - skönt spel att hoppa in och lira lite snabbt, eller en hel kväll. Olika karaktärer som gör att varje match skiljer sig mot förra.
Jag fyller 40 i år och har mina favoritspel ganska jämnt utspridda över generationerna. Från Sonic 2 till Mega Drive (tidigt 90-tal) och Resident Evil till PlayStation/Saturn (1996) till Shenmue II (2001) och BioShock Infinite (2013). Någon tiopoängare har jag nog inte spelat sedan dess, även om The Witcher III (2015) kommer nära. Jag gjorde en sammanställning när jag sammanfattade 2010-talet, och då hamnade dessa spel överst:
The Last of Us (PS3 2013, PS4 2014)
Naughty Dogs mästerverk satte en ny nivå för historieberättande i spel. Karaktärsutvecklingen var något vi inte riktigt sett i spel förut, likaså det fantastiska röstskådespeleriet. The Last of Us är ett spel som berör som få andra. Än i dag.
BioShock Infinite (PS4, PC, XBO 2013)
Det tredje spelet i BioShock-trilogin är inte allas favorit. Men det är min. Den smart berättade historien, den starka kvinnliga karaktären Elizabeth och det gudomligt vackra Columbia, staden ovan molnen, fick mig på fall då och får det fortfarande.
Rayman Legends (multi 2013)
Ubisoft lyckades skapa det närmast perfekta plattformsspelet när de snickrade ihop Rayman Legends. Jag hittar inga svagheter här, det är bara oförfalskad spelglädje rakt igenom. Det får mig att le hela tiden, även när det blir utmanande.
Forza Horizon 4 (XBO 2018)
De klassiska arkadracingspelen är i princip borta. Kvar finns simulatorer. Och så finns Forza Horizon, som är ett slags mellanting. Playgrounds racingserie har alltid varit bra, men i den fjärde delen poleras diamanten mer skinande ren än någonsin tidigare. Forza Horizon 4 är nära på det perfekta racingspelet.
Tearaway (PS Vita 2013)
Det görs knappt några spel som Tearaway. Det är enkelt och ändå så fullproppat med innehåll, charm och fantasi. Media Molecules lilla äventyr, klippt och skuret helt i papper, erbjuder en stor spelupplevelse med kontrollen och spelaren i fokus från start till mål.
44 år och mina flesta favoritspel är från millenieskiftet. Thief 1&2, System Shock 2, Deus Ex, Suikoden 2 osv. Spel som jag gladligen började spela om så fort jag hade klarat dom. Det enda spelet från dom senaste åren som jag gjort det med är i stort sett Prey av Arkane. Har inte spelat deras senaste Deathloop ännu, som släpptes denna vecka, men ser fram emot det.
Nu är 2015 ett tag sedan. Men Witcher 3 är något som verkligen är GOAT för mig.
Det var som en positiv käftsmäll i en tid där man bara matades med tröttsamma uppföljare.
Ska försöka klura ut om det är något som kommit i liknande höjd på senare år.
🖥 i5 9600k | RTX 2080 | Z390 | 16GB DDR4 |ROG 34" 21:9 1440p
🎮 PS5 | LG 55" CX
Jag är 37 år. De spel i hyfsad närtid som varit och nosat på en "topp 5 någonsin"-placering är The Witcher 3 och Red Dead Redemption 2. Spolar vi tillbaka lite längre så kastar jag även in Fallout: New Vegas och Oblivion.
Gemensamt för alla de spelen är att de är väldigt ambitiösa, bitvis otroligt välgjorda, och har den där lilla extra spelmagin som gör att jag aldrig kommer glömma bort dem.
Jag närmar mig med raska kliv 36 år och känner till viss del igen mig i vad du säger. Många av mina bästa spelminnen är mer än en halv livstid gamla. WarCraft 2. StarCraft. Half-Life. Morrowind. Heroes of Might and Magic 3. Civilization 2. En del av mig tycker att alla dessa hör hemma på en topp 3-lista över världens bästa spel.
För sex-sju år sedan upplevde jag emellertid något av en spelrenässans. Först genom ett nytt datorköp och Witcher 3. Mitt första nya favoritspel på nästan ett decennium. Sedan blev jag med PS4 och upplevde soffspelandets fröjder. The Last of Us golvade mig. Sedan, 2017, släpptes Horizon: Zero Dawn och jag golvades på nytt.
Så där har du mitt svar. Mitt senaste favoritspel är fyra år gammalt.
Håller tummarna för att få uppleva åtminstone en spelrenässans till i mitt liv. Men på senare år har det inte släppts mycket som intresserar mig.
Tycker det låter helt sjukt du inte suttit i soffan och spelat utan konsol förut
Tycker det låter helt sjukt du inte suttit i soffan och spelat utan konsol förut
Så märkligt är det väl inte? Inte som att det råder brist på spel till PC. Någonstans har det dessutom alltid känts dumt att köpa en konsol när jag redan har en bra mycket kraftigare speldator.
Sålde rent av min PS5:a här om dagen. Den kändes överflödig. Nu blir det PC master race i några år. Sedan köper jag en PS5:a igen till slutet av konsolgenerationen och bränner av alla bra spel (som förhoppningsvis finns på rea).
När jag växte upp lyssnade jag mycket på Blümchen och Rollergirl. Jag tror att det har format mig som människa.
38 bast här.
Listan kan göras lång känner jag med titlar som Halo, Last of us, Diablo, GTA osv osv.
"Fast har jag lika kul med dagens spel? "Det är bra, men är det SÅ bra?". Och det beror som sagt inte nödvändigtvis på spelens kvalitet utan kan lika gärna bero på att jag har svårare att slukas av ett spel idag på samma sätt som jag kanske gjorde för femton år sedan."
Exakt så här känner jag också nu för tiden, blir liksom inte "lurad" på samma sätt av spel nu på ålderns höst, men BOTW blev jag faktiskt det, första gången på flera år där jag verkligen tappad tid och rum dem första sessionerna jag hade med spelet, den känslan dör dock ut snabbare nu för tiden än förr. RDR2 kommer på en stark andra plats. Sen orkar jag heller inte med vissa spel längre, fast det är mitt typ av spel rätt igenom så mäktade jag inte med varken God of War eller Horizon tex, Horizon gav jag säkert 4a försök med 10h+ varje omstart, gick bara inte.
MEN jag har en solklar vinnare, ett spel jag köpt på 4 plattformar, 500h plus på min Ps4 och och säkert minst lika många timmar till kombinerat på resten av enheterna.
The Binding of Isaac.
Ett spel jag fortfarande kommer tillbaka och lirar med jämna mellanrum, finns alltid tid för några rundor och känns alltid kul då variationen är stor. Inget spel jag förlorar mig i men det är bara så jävla kul. Jag jagar fortfarande samma känsla i andra rougelikes men har inte lyckats hitta något som fått mig att fastna så som Isaac har gjort.
Hade jag varit 15-20år så hade jag som du antagligen sagt något som GTA eller liknande.
38 bast här.
Listan kan göras lång känner jag med titlar som Halo, Last of us, Diablo, GTA osv osv.
"Fast har jag lika kul med dagens spel? "Det är bra, men är det SÅ bra?". Och det beror som sagt inte nödvändigtvis på spelens kvalitet utan kan lika gärna bero på att jag har svårare att slukas av ett spel idag på samma sätt som jag kanske gjorde för femton år sedan."
Exakt så här känner jag också nu för tiden, blir liksom inte "lurad" på samma sätt av spel nu på ålderns höst, men BOTW blev jag faktiskt det, första gången på flera år där jag verkligen tappad tid och rum dem första sessionerna jag hade med spelet, den känslan dör dock ut snabbare nu för tiden än förr. RDR2 kommer på en stark andra plats. Sen orkar jag heller inte med vissa spel längre, fast det är mitt typ av spel rätt igenom så mäktade jag inte med varken God of War eller Horizon tex, Horizon gav jag säkert 4a försök med 10h+ varje omstart, gick bara inte.
Hade jag varit 15-20år så hade jag som du antagligen sagt något som GTA eller liknande.
Jag håller med om Breath of the Wild. Vilket spel!
Horizon fastnade jag aldrig för. God of War varvade jag, men var mätt sen. Tveksamt om jag köper nya.
GTA VC, SA och 4 är favoriter.
Hmm... kanske inte var bättre förr... Inte alltid i alla fall. Mycket är nog nostalgi och den känslan man hade när man spelade dom där spelen för första gången, för längesen. Plus att dom HAR nåt.
Hmm, inte hunnit spela mycket de senaste åren men Sniper Elite 5 är ju ganska roligt av de få jag spelat. Om jag hoppar ett steg längre bak då det spelades lite mera så är nog The Last of Us en stark favorit. Ytterligare ett steg bakåt så blir det EVE Online samt WoW, all time high måste vara först Deus Ex.
48 bast och har spelat sedan 1981.
Jag har skrivit detta tidigare. Men trots att jag spelat så mycket under åren så är det idag två spel som gett mig de absolut bästa spelupplevelserna någonsin. Båda i VR...
HL Alyx (VR)
Paper beast (VR)
Det sistnämnda är troligen det mest underskattade spelet som gjorts. Hör aldrig någon nämna det. Gjort av samma snubbe som gjorde Another World på Amiga. Ett spel som också gav mig en a-ha upplevelse då det begav sig. Paper Beast var i det närmaste en religiös upplevelse och något alla med VR headset som inte kräver en shooter behöver testa. Otroligt spel och hur nostalgisk jag än kan vara för c64 och Amiga spel så slår inget det och Alyx.
PS
Bubblare.... Danska Inside..