Stora sjuktråden

Medlem
Skrivet av Fezk:

Är ingen läkare och rekommenderar inget, men har du testat eller blivit rådgiven en längre tids vattenfasta? Det kan kanske vara värt att läsa in sig lite på ämnet om inte annat eller rådfråga en expert.

Ser ut att fått positiva resultat på "Post-Sars-Covid-19-Syndrome"/Långtidscovid" av det lilla man testat hittills(större studier på gång):

https://www.youtube.com/watch?v=NHXvhgJ1R1E

Tack för uppmuntran! Jag vet att vattenfasta är bland det absolut bästa man kan göra för hälsan. Har blivit dåligt på att göra det sen lång tid tillbaks, annars brukade jag köra 24h i veckan. Ska absolut börja med det igen. Kollade inte hela videon men sa de hur länge/ofta de hade kört?

Hade precis tänkt på detta idag att jag skulle börja med det i veckan så ditt videofynd pushade mig lite extra
Tack

Medlem
Skrivet av Kyrre:

Tack för uppmuntran! Jag vet att vattenfasta är bland det absolut bästa man kan göra för hälsan. Har blivit dåligt på att göra det sen lång tid tillbaks, annars brukade jag köra 24h i veckan. Ska absolut börja med det igen. Kollade inte hela videon men sa de hur länge/ofta de hade kört?

Hade precis tänkt på detta idag att jag skulle börja med det i veckan så ditt videofynd pushade mig lite extra
Tack

Så bra att du redan vet om dom positiva effekterna med vattenfasta, man ska inte underskatta autofagin. Ska nog personligen köra en längre period snart igen.

Just dessa 4 patienter dom nämner så var fastan mellan 8 dagar för den kortaste tiden upp till 17 dagar för den längsta.

Lycka till med eländet, hoppas det löser sig, låter inte kul.


signatur

The more I practice, the luckier I get.

Inaktiv
Skrivet av r4v3nl0rd:

Du är 100% säker att det är kopplat till C19 då? Det är alltså inte någon typ av depression eller så?

Skrivet av Kyrre:

Japp jag är säker.

Min mor mådde liknande som Kyrre.
Kände sig inte deprimerad. Hon var övertygad om att det bara var hennes mage som spökade och gav henne märkliga symtom (då vi har kass mage i släkten).

Men till slut gick och till psykolog ändå efter min syrra tjatat på henne. De sa på första besöket att det här är en depression.
Fick lite tabletter och grejer.
Något år senare var både depressionen och alla magprobem borta.
Teorin är att hon mått fysiskt dåligt i magen av något en ovanligt lång tid, grubblat över det och blivit deprimerad och sen hamnat i en ond cirkel.

Så jag måste ändå rekommendera psykolog, bara för att bli säker.
Att allt känns tråkigt är ju ett tecken på depression.

tror jag börjar bli deprimerad. värken yrsel tar knäcken på mig och ingen finner mitt fel. får bli hispan för min del tror jag


signatur

New life, New hope

Medlem
Skrivet av Fezk:

Så bra att du redan vet om dom positiva effekterna med vattenfasta, man ska inte underskatta autofagin. Ska nog personligen köra en längre period snart igen.

Just dessa 4 patienter dom nämner så var fastan mellan 8 dagar för den kortaste tiden upp till 17 dagar för den längsta.

Lycka till med eländet, hoppas det löser sig, låter inte kul.

Shit, trodde jag var duktig som klarade 48h sist. 8 dagar, herregud

Ja, tack det lär behövas

Medlem

Detta är höger fotled efter en rejäl stukning (Inget brutet som tur är).


signatur

No hill is too steep No hole is too deep

Skribent
Skrivet av Loxus:

Jag fick en autismdiagnos 2018. 33 år gammal var jag. Det är ju såklart ingen sjukdom, men det följer ofta med ganska dålig psykisk hälsa vilket jag lidit av mer än halva livet.

Hur mås det i dagens läge då?

Likväl jobbigt, men det fixar väl du?

Jo, men det är bra. Har andra återbesöket idag och smärtan har avtagit avsevärt, så att jag ska väl kunna ta lite längre promenader nu. Mår ju prima förutom att medicinerna är lite stökiga, men har mest märkt av sömnlöshet och mardrömmar. Sover typ 3 timmar per natt med allsköns mardrömmar på köpet. I natt har jag inte sovit alls, men är inte trött heller

Det är väl nu man börjar fattar hur jäkla sjuk man var.


signatur

I am the black wizards.

Medlem

Gött o höra att du mår bättre nu, jag har bara en fungerande njure idag så jag är relativt nervös över att den sista också ska sluta fungera, inte nog att jag går och oroar mig till vardags, men har man ont någon gång i det område så tänker man alltid en extra gång, hur löjligt det än må vara.

Jag har annars en utväxt bak på båda fötterna precis ovanför hälarna. Detta gör att efter jag vaknat efter en natts sömn så kan jag knappt gå för det gör otroligt ont innan ledbanden o grejer där börjat värmas upp lite eller vad dom gör. Specialisterna vill inte göra något för när jag väl träffar dom så har jag inte "ont nog". Detta gör att jag kan inte ha vanliga skor på mig heller för dom trycker precis på rätt punkt, måste gå till en skomakare som får antingen skära bort en bit på skon eller göra extra plats.

Jag har övningar jag ska göra dagligen som bara gör saken värre, men det ska tydligen hjälpa.

På köpet så får jag gikt-anfall i stortånsregionen relativt ofta vilket i stort förstör min sömn några dagar i månaden. Läkarna tror jag är nån köttätande öldrickare tror jag, fast jag knappt dricker numera och äter ingen ofantlig mängd kött direkt.

Efter man läst alla andras problem här så känner man sig nästan lyckligt lottad med bara det jag har haha.

Medlem

Själv är jag ganska frisk, har ont i ryggen. Jag hade för trångt urinrör när jag var liten och blev opererad för detta när jag var 7 år, 1986. Hade en cysta som blev inflammerad och gjorde ont som fan. Den togs ut när jag var 17 år.

Mina tre barn (två av dem är tvillingar) är för tidigt födda. Sonen i vecka 31, det blev 6 veckor på neonatalavdelning med honom. Han har klarat sig bra, möjligen har han sämre syn pga att han är för tidigt född (inte helt ovanligt), men hans synnedsättning kan ju bero på annat också. Han har iaf glasögon.

Tvillingarna är födda vecka 30. Den ena tvillingen verkar ha varit redo att födas då i princip, hon hade inga problem och har inga men av att vara för tidigt född. Den andra lilla tjejen har haft det jobbigare. Hon fick en lunginflammation direkt vid födseln och då var det ambulans till barnintensiven i Lund där hon fick ligga i kuvös några dagar. Hon hade länge problem med syresättningen och behövde syrgas även ett tag efter att vi lämnat neonatalavdelningen. Hon hade sedan problem med att äta och behövde sondmatas fram till hon var 1 år och 4 månader, vilket var ett rent helvete. Sedan började hon lyckligtvis äta själv och har inga problem med det, även om hon äter dåligt emellanåt. Hon har barnastma och har haft problem med magen ganska länge. Hon var väldigt förstoppad och hade svårt att bajsa, vilket också var otroligt jobbigt. Hon behöver fortfarande laxerande medicin för att inte bli förstoppad, och tycker fortfarande att det är jobbigt att bajsa (hon är snart 5 år). Hon har dålig syn på ena ögat och har lapp för ögat tre timmar om dagen. Så hon har haft det rätt kämpigt, speciellt jämfört med sin syster, men är en glad men envis tjej.

Medlem
Skrivet av Johan Olander:

Likväl jobbigt, men det fixar väl du?

Jo, men det är bra. Har andra återbesöket idag och smärtan har avtagit avsevärt, så att jag ska väl kunna ta lite längre promenader nu. Mår ju prima förutom att medicinerna är lite stökiga, men har mest märkt av sömnlöshet och mardrömmar. Sover typ 3 timmar per natt med allsköns mardrömmar på köpet. I natt har jag inte sovit alls, men är inte trött heller

Det är väl nu man börjar fattar hur jäkla sjuk man var.

Det jag har läst på diverse forum (är också på spektrumet), är att det finns ett par autoimmuna sjukdomar som brukar följa med Autism generna. Vanligt förekommande ämne på ett Amerikansk forum (Wrongplanet), brukar komma som en liten överraskning utöver social utbrändhet, ensamhet och depressioner... Tror någon på KI skrev någon rapport om det för några år sedan.

Förstår mardrömmarna, insikten att man är närmare döden, oavsett om ålder eller pg av sjukdom är inget kul. Jag brukar knarka ner hjärnan med datorspel för att få bort ångesten, sen glömmer jag bort det ett tag.

Medlem
Skrivet av Ichinin:

Det jag har läst på diverse forum (är också på spektrumet), är att det finns ett par autoimmuna sjukdomar som brukar följa med Autism generna. Vanligt förekommande ämne på ett Amerikansk forum (Wrongplanet), brukar komma som en liten överraskning utöver social utbrändhet, ensamhet och depressioner... Tror någon på KI skrev någon rapport om det för några år sedan.

Intressant. Vad är det för sjukdomar?
Har reumatism och fibromyalgi i generna.

Medlem
Skrivet av marsson90:

Går en utredning för tinnitus då vänster öra haft ett konstant pipande i en månad nu efter att jag såg Dune på imax i Göteborg. Fick hålla för öronen mot slutet av filmen då det var så brutalt högt

Annars går jag dagligen på medicin mot ibs, som tack och lov blivit aningen mer stabil på senare år. Förr kunde jag när som helst drabbas av illamående, kramp och kass mage.

Jag kan inte påstå att jag har några direkt allvarliga sjukdomar, men det sänker livskvalitén en del måste jag påstå. Tur att jag över lag är positivt lagd

Fy för tinnitus!
Helt sanslöst att att de har sådana volymer på biograferna – borde vara varningar innan eller erbjudas hörselskydd! 😠

Folk som inte har tinnitus och/eller hörselnedsättning verkar inte förstå allvaret med riskerna och vad det kan leda till för individen som drabbas. Antar att det är för abstrakt att tänka sig hur det är att skada hörseln. Känns lite som hörseln tas för given – som att den är något som bara ”är där”. Så är det väl, så länge allt funkar som det ska …

Har själv dragits med jobbig, högfrekvent tinnitus sen över sex månader nu. Lite hörselnedsättning på vissa frekvenser kom i samband med det också. Detta skedde då jag lyssnade på musik under nätterna för att maskera mina gamla tinnitus-ljud som störde mig när jag skulle sova. Men de var ingenting jämfört med denna senaste – de hördes bara i ett tyst rum.

Lyssnade alltså lyssnat på svag musik, men just detta att det är under lång tid är rädd ställde till det (sätt en timer!), framförallt då jag satt och spelade Apex Legends ett par timmar med hörlurar innan jag gick till sängs och satte igång musiken som jag vant mig vid att somna till. Funkade fint några nätter efter det, men sen vaknar jag efter ett par timmar av att att det ”kvittrar till” i örat och ett nytt ljud som inte var där innan började höras. Elektriskt och högfrekvent – låter ungefär som det kör vid laddstolpen när en elbil laddas. Oscillerar också lite upp i ”pitch” ibland.

Det är dessutom inte lika behagligt att lyssna på musik och starkare ljud längre. Känns liksom i örat. Ingen större bättring på ett halvår nu och livskvalitén är kraftigt påverkad.

Otroligt viktigt att vara rädd om hörseln (se mina tips i en annan tråd här på FZ)!

Innerörat är inget som brukar läka i första taget (men hoppas på framtida biotech-lösningar) och det finns ingen medicinsk lösning för tinnitus i nuläget – denna åkomma som jag bara kan tänka mig kronisk smärta öveträffar.

Inget som dödar en fysiskt, men psykiskt är det tärande och att inte kunna ”använda” örat utan att det ska kännas obehagligt är hemskt. Att nästan hela tiden gå runt att ”tänkta” på sitt öra.

Hoppas din tinnitus lugnar sig! Berätta gärna hur det går framöver.

Medlem
Skrivet av star-affinity:

Fy för tinnitus!
Helt sanslöst att att de har sådana volymer på biograferna – borde vara varningar innan eller erbjudas hörselskydd! 😠

Folk som inte har tinnitus och/eller hörselnedsättning verkar inte förstå allvaret med riskerna och vad det kan leda till för individen som drabbas. Antar att det är för abstrakt att tänka sig hur det är att skada hörseln. Känns lite som hörseln tas för given – som att den är något som bara ”är där”. Så är det väl, så länge allt funkar som det ska …

Har själv dragits med jobbig, högfrekvent tinnitus sen över sex månader nu. Lite hörselnedsättning på vissa frekvenser kom i samband med det också. Detta skedde då jag lyssnade på musik under nätterna för att maskera mina gamla tinnitus-ljud som störde mig när jag skulle sova. Men de var ingenting jämfört med denna senaste – de hördes bara i ett tyst rum.

Lyssnade alltså lyssnat på svag musik, men just detta att det är under lång tid är rädd ställde till det (sätt en timer!), framförallt då jag satt och spelade Apex Legends ett par timmar med hörlurar innan jag gick till sängs och satte igång musiken som jag vant mig vid att somna till. Funkade fint några nätter efter det, men sen vaknar jag efter ett par timmar av att att det ”kvittrar till” i örat och ett nytt ljud som inte var där innan började höras. Elektriskt och högfrekvent – låter ungefär som det kör vid laddstolpen när en elbil laddas. Oscillerar också lite upp i ”pitch” ibland.

Det är dessutom inte lika behagligt att lyssna på musik och starkare ljud längre. Känns liksom i örat. Ingen större bättring på ett halvår nu och livskvalitén är kraftigt påverkad.

Otroligt viktigt att vara rädd om hörseln (se mina tips i en annan tråd här på FZ)!

Innerörat är inget som brukar läka i första taget (men hoppas på framtida biotech-lösningar) och det finns ingen medicinsk lösning för tinnitus i nuläget – denna åkomma som jag bara kan tänka mig kronisk smärta öveträffar.

Inget som dödar en fysiskt, men psykiskt är det tärande och att inte kunna ”använda” örat utan att det ska kännas obehagligt är hemskt. Att nästan hela tiden gå runt att ”tänkta” på sitt öra.

Hoppas din tinnitus lugnar sig! Berätta gärna hur det går framöver.

Mjo, det är irriterande. Tur nog märker jag mest av det när jag är ledig. Sådant ös på jobbet att jag knappt hinner tänka på det. Men dagarna då det är som värst hör jag det konstant Jag ska på nytt hörseltest nu på torsdag.

Jag har förklarat hur det är för polarna men de viftar bara bort riskerna och fortsätter utsätta sig för alldeles för höga ljud. Idioter


signatur

Processor: Intel Core i7 13700kf
Grafikkort: Palit GeForce RTX 4080 GameRock 16GB
RAM: 32 GB DDR5 6000mhz CL36
Högtalare: Sonos Arc, Sub Mini + 2 Sonos Era 300
VR: Meta Quest Pro + Link-kabel + bHaptics Tactsuit x16

Medlem
Skrivet av marsson90:

Mjo, det är irriterande. Tur nog märker jag mest av det när jag är ledig. Sådant ös på jobbet att jag knappt hinner tänka på det. Men dagarna då det är som värst hör jag det konstant Jag ska på nytt hörseltest nu på torsdag.

Lycka till!
Jag ska på hörseltest på fredag.

Skrivet av marsson90:

Jag har förklarat hur det är för polarna men de viftar bara bort riskerna och fortsätter utsätta sig för alldeles för höga ljud. Idioter

Klassisk. Man har inte ont förrän skadan är skedd.
Men det jäkliga med hörseln är att det finns risk att det aldrig blir bra igen. Så länge inte bio-tech kommer loss, som sagt – finns en hel del på gång, men det lär dröja innan det finns något på marknaden.

Nä, fy. Verkligen inte värt det. Går ju att lyssna på stark volym utan att överdriva. Fattar inte grejen med att volymen ska dras nära eller över "smärtgränsen". Den är så klart individuell till viss del, men ni fattar vad jag menar.

Medlem
Skrivet av Loxus:

Intressant. Vad är det för sjukdomar?
Har reumatism och fibromyalgi i generna.

Min mamma har fibromyalgi sedan många år. Visste dock inte att det var ärftligt. Får hoppas att det inte dyker upp hos mig, är 37 och har klarat mig så långt 🙂.
Men det är jobbigt att se en närstående lida utan att kunna göra så mycket åt det.

Medlem
Skrivet av Loxus:

Intressant. Vad är det för sjukdomar?
Har reumatism och fibromyalgi i generna.

Autoimmuna sjukdomar: när kroppen attackerar sig själv. (Som exempel: Lupus, Diabetes, IBS, Celiac). Kommer inte ihåg några specifika, men kommer ihåg att det var ett frekvent diskussionsämne på sajten.

Just diabetes är kanske mer en bieffekt av effekten av Autism: många (hört siffror på 70%) är arbetslösa och sitter hemma, rör sig inte och sitter och käkar chips och dricker Cocacola.

Det fanns en rapport från ki.se jag läste förut, men hittar inte den. Finns en liknande här som refereras från US National Library of Medicine:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3115699/

Citat:

"Several maternal autoimmune diseases were correlated with autism. For both parents, rheumatic fever was associated with autism spectrum disorders."

Medlem
Skrivet av ChalleT:

Min mamma har fibromyalgi sedan många år. Visste dock inte att det var ärftligt. Får hoppas att det inte dyker upp hos mig, är 37 och har klarat mig så långt 🙂.

Jo, har lärt mig att det ska vara ärftligt. Har vissa symtom på det själv men inget jag lider av i vardagen.
Fibromyalgi brukar väl visa sig i tonåren som senast har jag fått för mig?

Citat:

Men det är jobbigt att se en närstående lida utan att kunna göra så mycket åt det.

Ja, det är det verkligen...
Min fru lider av diskbråck sen 2015 och får ingen hjälp.

Medlem
Skrivet av Loxus:

Fibromyalgi brukar väl visa sig i tonåren som senast har jag fått för mig?

Morsan fick det i 30-års åldern, så det kan nog variera.

Medlem
Skrivet av ChalleT:

Morsan fick det i 30-års åldern, så det kan nog variera.

Fick det och fick det...min mamma fick det diagnostiserat i 40-årsåldern, men hade känt av det sen tonåren.

Medlem
Skrivet av Loxus:

Fick det och fick det...min mamma fick det diagnostiserat i 40-årsåldern, men hade känt av det sen tonåren.

Ok, låt mig omformulera 🙂
Hon fick symptom i 30 års åldern.

Medlem
Skrivet av Loxus:

Ja, det är det verkligen...
Min fru lider av diskbråck sen 2015 och får ingen hjälp.

Fy vad hemskt. Har massa tips och frågor som poppar upp men antar att ni hunnit tänka och göra en del sedan 2015...

Skribent
Skrivet av Ichinin:

Det jag har läst på diverse forum (är också på spektrumet), är att det finns ett par autoimmuna sjukdomar som brukar följa med Autism generna. Vanligt förekommande ämne på ett Amerikansk forum (Wrongplanet), brukar komma som en liten överraskning utöver social utbrändhet, ensamhet och depressioner... Tror någon på KI skrev någon rapport om det för några år sedan.

Förstår mardrömmarna, insikten att man är närmare döden, oavsett om ålder eller pg av sjukdom är inget kul. Jag brukar knarka ner hjärnan med datorspel för att få bort ångesten, sen glömmer jag bort det ett tag.

Jag kör det nu som avledande manöver för att hantera hjärnan. Är så jävla speedad och kortisonet är inte snällt mot psyket. Kör Mount & Blade: Bannerlord som ett jäkla djur. Typ 50 timmar i veckan. Måste hålla hjärnan ockuperad.


signatur

I am the black wizards.

Skribent
Skrivet av anon_326114:

Bannerlord är grymt, men något jag upptäckt som verkligen ger hjärnan en utmaning är Satisfactory.

Nästan omöjligt att hålla koll på allt utan Excel dokument, tycker det är en väldigt trevlig utmaning för hjärnan med planering etc.

Sen är spelet ruskigt kul också! Kan även rekommendera Hardspace Shipbreaker för att ockupera skallen.

Oh, är det bra alltså? Älskar Homeworld-serien. Spelar mobilspelet när jag är på mina vecko-check-ups på Sahlgrenska.


signatur

I am the black wizards.

Medlem

@marsson90

Hur har du det nu? Bättre hoppas jag!

Medlem
Skrivet av T-bolt:

Detta är höger fotled efter en rejäl stukning (Inget brutet som tur är).

https://i.imgur.com/wdTzHaO.jpg

Medlem
Skrivet av Kyrre:

Absolut, ska försöka iallafall. Från det tills att det började fram tills idag så har symptomen varit otroligt många. Sen varierar det från person till person. Men konstig känsla/smärta i ryggen, att magen blåser upp, illamående, trötthet, huvudvärk, utslag, torra ögon, torr hårbotten, att pulsen rusar iväg så fort man ställer sig upp (POTS), magsmärtor, ledvärk (bröstsmärtor), frekventa toalettbesök så fort man ätit något, att man vaknar upp på nätterna, ömhet/smärta i de nedre regionerna, lättare att få bakteriella infektioner (som dessutom beter sig konstigt), någon enstaka panikattack. Många som även har yrsel, blir lätt anfådd etc.

Jag har aldrig alla dessa symptom på en gång. Utan bara ett par åt gången. Det liksom cirkulerar i kroppen, byter plats tex. Ständig inflammation. Men känslan som finns i ryggen har aldrig riktigt försvunnit. Det kalle skriver längre upp låter som ett typiskt långcovid-fall.

Har varit hos läkaren likaså många andra som mig. Tagit massor med blodprover etc, men allt ser bra ut. Man hittar inget konstigt. Vissa läkare som inte har något svar ger diagnosen "ångest/stress" vilket inte stämmer. Senaste läkaren var bara uppriktig och sa tyvärr, forskning pågår.

Antar att du kollat sköldkörtelvärdena? Många av symptomen du beskriver låter som giftstruma (hypertyreos).

Medlem
Skrivet av star-affinity:

@marsson90

Hur har du det nu? Bättre hoppas jag!

Tack. Det är ungefär likadant, vissa dagar är bättre än andra. Men har varit hos läkare på vårdcentralen igen, och de har äntligen påbörjat så att jag ska få en remiss till sjukhuset inom vårdgarantin (3 månader)

Hur är det själv?


signatur

Processor: Intel Core i7 13700kf
Grafikkort: Palit GeForce RTX 4080 GameRock 16GB
RAM: 32 GB DDR5 6000mhz CL36
Högtalare: Sonos Arc, Sub Mini + 2 Sonos Era 300
VR: Meta Quest Pro + Link-kabel + bHaptics Tactsuit x16

Medlem
Skrivet av jorggg:

Ett blankt citat?


signatur

No hill is too steep No hole is too deep

Medlem
Skrivet av lars_kongo:

Antar att du kollat sköldkörtelvärdena? Många av symptomen du beskriver låter som giftstruma (hypertyreos).

Hej! Det hade jag kollat. Jag är botad numera tack och lov. Vill dock inte gå in på hur, för man blir snabbt attackerad som foliehatt m.m

Medlem
Skrivet av Johan Olander:

EDIT: jag såg nu att det fördta inlägget gällde oktober i år. Inte nästa år. Gött att det gått bra.

Hej,
Jag heter Johan och jag är allvarligt njursjuk. Varje dag gör jag dialys fyra gånger. Den 27 oktober skall jag få en ny njure. Kanske är du också njursjuk eller lider av något annat? Eller kanske har du någon i din närhet som inte mår särskilt bra.

Här tänker jag vi kan prata om hur det är att inte må särskilt bra eller att leva i närheten av allvarlig sjukdom*. Vi kan hjälpa varandra och bara få skrika ut våran ångest.

* Vad som är allvarlig sjukdom är upp till dig
** Jag pratar mer än gärna om dialys/transplantation/dödsångest etc, om du har frågor.

Ni som utgör FZ:as community är en fantastisk urkraft och det skall vi utnyttja till något bra <3

Hej Johan!

Fy vad du måste frysa och vara trött nu. Jag fick min nya njure av min kompis för fyra år och två veckor sen. Jag kommer ihåg kylan och tröttheten som värst. Dialys gör en rejält trött om jag förstod rätt, jag höll ut in i det sista så ”slapp” dialysen. Var nere på 6% kapacitet när vi rullade in under kniven. Så här i efterhand har jag förstått att jag hade mått bättre om jag tagit dialysen de sista veckorna men jag tyckte det såg så otäckt ut.

Sista natten skrev jag en del texter. Hörde av mig till personer jag sårat i livet, mailaen personer jag sårat tidigare i livet. Min fru följde mig så långt jag hon kunde, jag skickade ett sista ”jag älskar dig” til den äldste sonen och rullades in. Anastesi (narkosläkaren) var dansk och i mitt huvud knarkar danskarna mer så jag tyckte det var rätt att han sövde mig men jag berättade att jag var rädd. Han gav mig lugn, sen sönkte han mig i det varma mörkret.

När jag vaknade var jag så jäkla glad att jag jag just vaknade! Att jag levde. Det vände fort sen. Den nya njuren pumpade ut allt skit ur kroppen, vätskeersättningen i armen pumpade in och det det tog åtta liter urin innan det började återgå till normal färg.

Frös inte. Var pigg.

Jag förstår din rädsla men det är en rutinoperation för de som gör såna. Jag tror på dig.


signatur

Inget blir någonsin bättre eller går över - du bara vänjer dig.

Skriv svar