Livet som fanboy

It's not a lake, it's an ocean
Livet som fanboy

Jag växte upp under en tid när spelbranschen och vi som spelade var uppdelade i två läger: det röda och det blå. Jag tillhörde det blå. På den tiden var det otänkbart att tillhöra båda. Det vore som att heja på både AIK och Hammarby samtidigt. Ohederligt och illojalt.

Det var verkligen en annan tid. Företag gick hårt åt varandra i sin reklam, något vi aldrig ser i dag. Sådant drog förstås med oss fans.

Jag läste Sega Force, spelade Sonic (som naturligtvis var världens snabbaste spelkaraktär, kom inte och säg något annat) och njöt av att se Nintendo häcklas. Segas logotyp väckte verkliga känslor inombords. Om jag haft åldern inne hade jag förmodligen tatuerat in den. Jag var en envis försvarare av företaget, och efter de tuffa åren med Saturn var jag optimistisk eftersom det verkade gå så bra för Dreamcast.

Mitt liv som fanboy fick ett naturligt slut när Sega lade ned sin konsolverksamhet och började släppa spel till alla plattformar för 20 år sedan. Det var mitt livs första känsla av förlust, hur fånigt det än låter. Jag hade ingen tillhörighet längre, och jag ställdes inför valet att sluta spela helt och hållet eller svälja stoltheten och köpa en annan konsol. Spelintresset vann.

Just detta var för min egen del oerhört nyttigt. Visserligen valde jag Xbox framför Sonys och Nintendos konsoler, mest för att spel som Jet Set Radio och Metropolis Street Racer fick uppföljare där, men snart hade jag även en Gamecube hemma och från och med PlayStation 3 har jag ägt både Xbox och PlayStation. Att bli ett slags formatagnostiker var en befriande känsla.

När jag ser fanboykrig blossa upp i forum på nätet kastas jag tillbaka till en svunnen tid igen och minns hur jag såg på saken då. Hur inskränkt min världsbild var. Visserligen var jag under större delen väldigt ung, ett barn, men jag minns övertygelsen i att tillhöra den rätta sidan. Och hur bra det kändes. När jag blickar bakåt ser jag närmast sektliknande beteenden, även om det ofta var med glimten i ögat och i grunden harmlöst.

Fanboyism är förstås inte unikt för spelbranschen. Varumärkeslojalitet finns överallt (försök föra en diskussion med frälsta Mac- och PC-användare) och det begränsar oss. Det ger oss om inte blindhet så i alla fall ett begränsat synfält.

Jag älskar fortfarande mycket av det Sega gjorde då och min historia med företaget går förstås inte att radera. Att jag samlar på deras konsoler och spel är ingen slump. Men det är så skönt att slippa, likt en parti- eller pressekreterare, slå knut på sig själv och gå i försvarsställning för vad ett företag gör och säger.

Fler borde kasta bojorna och lukta lite på gräset på andra sidan.

Vad ska man säga. Det var en annan tid, helt enkelt.


signatur

Fria tankar om spel: www.frispel.net

Medlem

Fanboys är från när man var barn då ett konsolköp var en ganska stor kostnad som man antingen stog för själv eller fick som gåva. Vilket gjorde att man ofta hade en.

Att vuxna människor fanboy krigr mot varandra i vilken konsol som är bäst etc. då dom flesta kan köpa vad dom vill ha endå. Tror mest det handlar om harmlös trollning.


signatur

🇸🇪 VR Sverige Discord server
https://discord.com/invite/avnhs6mgjc

Medlem

Måste fråga dock, valet att bli Sega Fanboy, var det ditt eget, eller var det vad du fick från dina föräldrar?

Minns när vi var små och en polare var Sega Fanboy(på MASTER SYSTEM TIDEN!!!), och han drog ihop historier som värsta mytoman hur bra konsolen var. Sen när man satt framför tv'n så ville man säga, förlåt men Master System är verkligen skit...

Mega Drive / Genesis var ju dock bättre, och den utklassade ju NES på ett sätt, mot SNES så hade den ju en annan attityd. Jag ägde båda men i överlag kändes det som SNES var klasser över. Många polare som var fanboys av Sega den tiden också, höll fast hårt vid Shinobi och Street of Rage samt att Mortal kombat hade blod. Kändes dock som självskadebeteende när de köpte och försökte försvara 32x, mega-CD och Saturn (okej, den hade ett gäng bra spel). När dreamcast kom var de för brända och orkande inte gå igång på den.

Medlem

Sega bättre än Nintendo? Det är en amsaga. T ex. bara SMB3 är bättre än alla dåvarande sonicspel ihopslagna, även senare och framtida.


signatur

Too real to be a dream, too painful to be a nightmare.

Medlem

Rolig text. Fick mig lite att fundera på var gränsen går mellan "ett fan av ett märke" och "fanboy". Jag gillade precis som du SEGA när jag var ung, men såg inte på något sätt ned på de andra märkena. (Även om de olika speltidningarnas häcklande av de andra konsolerna såklart var roliga.) Det är väl på ett sätt värre idag då jag spelar enbart på PC och stör mig på hur utvecklingen med konsoler i första åtanke påverkar hur PC-spelen blir. Men jag ser fortfarande inte ned på dom som gillar konsoler och har en eller flera av dom. Smaken är som baken och dom som gillar konsoler skall såklart få spela på dom.


signatur

Time flies like an arrow, fruit flies like bananas.

We judge ourselves by our intentions and others by their behaviour.

Medlem

Det här beteendet ser man väldigt ofta när det gäller spel men det har nästan helt undflytt mig, även under uppväxten.

Kampen mellan Nintendo och Sega hörde man ju talas om på skolgården men ingen i min närmsta krets brydde sig nämnvärt. Jag hade ett NES (köpt innan Sega var fullt etablerade i Sverige) och grannen hade ett Master System (främst p.g.a. sportspelen).

Har i efterhand fått höra liknande historier om Sierra mot Lucasarts. Eftersom man bor i Europa (Lucasarts körde stora reklamkampanjer här) och började intressera mig för äventyrsspel på 90-talet (Sierra var objektivt större under 80-talet) så undgick det mig helt att det ens var en tävling. Tog för givet att spelföretaget som startats av självaste George Lucas var herre på täppan.

Det närmsta jag kommit liknande tankegångar var nog i tonåren då jag ansåg att PC-spel var bättre och mer mogna än konsolspel. Dom idéerna försvann som tur var ganska snabbt.

Inaktiv

Jag måste erkänna att ibland myser jag lite inombords när jag ser att det går dåligt för nåt företag jag tycker är överskattat. Kan även fnysa lite om det företag jag gillar får sig en känga.
Men lägger inte någon energi på det mer än så.

It's not a lake, it's an ocean
Skrivet av wololo:

Måste fråga dock, valet att bli Sega Fanboy, var det ditt eget, eller var det vad du fick från dina föräldrar?

I nioårsåldern är väl inte mycket ens eget val, egentligen. Min bror hade en Master System när alla andra hade NES. Varför har jag aldrig förstått. När han sedan köpte Mega Drive och jag spelade Sonic för första gången var jag fast. När han tappade intresset ökade mitt intresse och jag blev alltmer investerad i Sega.


signatur

Fria tankar om spel: www.frispel.net

It's not a lake, it's an ocean
Skrivet av conthox:

Rolig text. Fick mig lite att fundera på var gränsen går mellan "ett fan av ett märke" och "fanboy". Jag gillade precis som du SEGA när jag var ung, men såg inte på något sätt ned på de andra märkena. (Även om de olika speltidningarnas häcklande av de andra konsolerna såklart var roliga.) Det är väl på ett sätt värre idag då jag spelar enbart på PC och stör mig på hur utvecklingen med konsoler i första åtanke påverkar hur PC-spelen blir. Men jag ser fortfarande inte ned på dom som gillar konsoler och har en eller flera av dom. Smaken är som baken och dom som gillar konsoler skall såklart få spela på dom.

Det finns en skillnad där, menar jag. De allra flesta av oss gillar ju produkter som råkar ha ett visst märke. Det kan vara kläder, elektronik eller dyrare saker som bilar. Att föredra något är inte att vara en fanboy. Själv har jag kommit att föredra Samsungs telefoner, men det betyder inte att jag utesluter att köpa ett annat märke. Jag var väldigt nära att köpa en Sony Xperia i fjol. Så att föredra saker, det gör vi nog alla. Men vi blir inte varumärkeslojalister för det.


signatur

Fria tankar om spel: www.frispel.net

Medlem

Kommer ihåg när jag var yngre och kunde dö för Samsung/PC och hatade på iPhone/Mac. Desto mer kunskap jag ansamlat kring teknik och mjukvara desto mindre blev jag fanboy.

Bytte precis till Iphone 13 pro efter att ha använt Android sedan jag var 10 år (är 20 år idag). Att iPhone inte hade 120hz var det ända som fick mig att stanna kvar med android de senaste 3 åren. Hade xbox one när det släpptes och argumenterade på twitter om hur xbox var bättre. Idag har jag PS5..... Hade en PC laptop sedan jag var 10 år och i år skaffade jag MacBook.

Anledningen bakom dessa byten var att jag såg produkterna ur ett teknisk och mjukvara perspektiv. Bytte till Iphone, eftersom apparna inte var optimerade för android, bytte till Macbook pga M1 chippet (batteritiden) och bytte till Ps5, eftersom alla xbox spel finns på pc.


signatur

Stationär: Asus GeForce RTX 4080 TUF, AMD R7 7700x CPU, 32 GB RAM DDR5 6000MHZ
Laptop: MacBook Pro 2021 16",
Konsol: PS5, Switch Oled
Ljud: Sennheiser HD 660s, Monoprice THX 887, LS50 Meta, Minidsp Flex Dirac
Ljus: LG 45GR95QE OLED, LG B1 65, HP Reverb G2

Medlem
Skrivet av Hipshot:

Sega bättre än Nintendo? Det är en amsaga. T ex. bara SMB3 är bättre än alla dåvarande sonicspel ihopslagna, även senare och framtida.

Jag googlade på "helt fel" och fick upp din post.


signatur

Skippy R.I.P. 17/7 2006

Gnällkuk
Skrivet av SID 6.7:

Jag googlade på "helt fel" och fick upp din post.

Mammornas comeback, haha!


signatur

..:: trickeh2k ::..
Windows 11 Pro - Ryzen 7 7800X3D - ASUS TUF B650-PLUS - Kingston FURY Beast DDR5 64GB CL36 - MSI MAG A850GL - MSI RTX 4080 VENTUS 3X OC - Acer Predator XB271HU - ASUS VG248QE - QPAD MK-85 (MX-Brown)/Logitech G PRO Wireless - Samsung 960 EVO 250GB, Samsung EVO 860 500GB, SanDisk Ultra II 480GB, Crucial MX500 1TB, Kingston KC3000 2TB - Steelseries Arctic 5 - Cooler Master Masterbox TD500 Mesh V2

Medlem

Tycker absolut man fortfarande kan vara en fanboy.

Företagen står ändå för nånting som man kan gilla eller ogilla och som man kan vara orolig för skall bli den dominerande kraften i framtiden och slå ut det man gillar med motparten.
Svårt att gilla MS av uppenbara skäl om man tror att prenumerationstjänster leder till spel av sämre kvalitet och att Sonys dyra SP-produktioner inte blir gångbara i framtiden. Då vill man ju automatiskt se dem misslyckas. Inget konstigt med det.

It's not a lake, it's an ocean
Skrivet av lars_kongo:

Tycker absolut man fortfarande kan vara en fanboy.

Företagen står ändå för nånting som man kan gilla eller ogilla och som man kan vara orolig för skall bli den dominerande kraften i framtiden och slå ut det man gillar med motparten.
Svårt att gilla MS av uppenbara skäl om man tror att prenumerationstjänster leder till spel av sämre kvalitet och att Sonys dyra SP-produktioner inte blir gångbara i framtiden. Då vill man ju automatiskt se dem misslyckas. Inget konstigt med det.

Jag menar att detta är en konstlad motsättning. Nintendo behöver ju inte gå dåligt för att Xbox ska lyckas. Just nu har vi tre konsoltillverkare som går som tåget. Branschen växer och når alltfler människor, och det tjänar vi alla på.


signatur

Fria tankar om spel: www.frispel.net

Avstängd

Jag var Xbox-fanboy. Nu är jag Elon Musk-fanboy.

Medlem

Detta låter som lågstadiet tycker jag. Vi var några som hade commodore 64 och senare även amiga. I andra hörnet hade vi NES och senare även SNES. Kriget varade till de flesta av oss fått en pc 386 och insåg hur mycket mer vi kunde spela på datorn i jämförelse på de andra burkarna.


signatur

Star citizen - swedish umbrella. Ett ideellt svenskt nätverk mellan organisationer och enskilda spelare.
https://robertsspaceindustries.com/orgs/SWEUMB
Discord:
https://discord.gg/apN3dqYGM7

Medlem

Just här på Fz råder det någon form av tyst överenskommelse mellan de flesta att man respekterar de olika konsolerna om man själv endast har en konsol själv. Detta tycker jag förvisso är trevlig och bra, men jag måste ändå medge att jag själv är en fanboy och gillar heta diskussioner om vilken plattform som är bäst. Det får gärna vara lite drama och känslor i diskussionen med.

Jag kanske är ensam med denna uppfattning men tycker genuint om diskussionen mellan konsolanvändare som starkt brinner för just den konsolen dom gillar mest.

Medlem
Skrivet av vbgbasse:

Detta låter som lågstadiet tycker jag. Vi var några som hade commodore 64 och senare även amiga. I andra hörnet hade vi NES och senare även SNES. Kriget varade till de flesta av oss fått en pc 386 och insåg hur mycket mer vi kunde spela på datorn i jämförelse på de andra burkarna.

Eller Commodore 64 vs Sinclair. Jag har alltid velat vara annorlunda och skaffade mig såklart en Spectrum 48k. Ahhh, ljuva tider

Daz
Medlem

När jag var liten köpte mor och far en Nes som jag spelade på. Efter det köpte föräldrarna en SNES när det var dags för den konsollen som vi barn/ungdomar spelade på i familjen. Men jag sprang glatt över till grannarna och spelade också för de hade någon Sega konsoll. Jag hade aldrig någon själv men kompisar hade Atari så jag sprang/cyklade över och så spelade vi det också. Sen köpte föräldrarna en dator och det blev min huvudplattform. Men jag var alltid nyfiken på alla spel till alla format.

När jag började jobba och flyttade hemifrån så köpte jag både Dreamcast, Gamecube, Playstation 2 och Xbox. Generationen efter köpte jag både Xbox 360, Playstation 3 och Nintendo Wii. Sedan har det fortsatt på det spåret att jag köpt alla konsoller för att kunna välja och vraka bland vilket spel jag vill spela utan att behöva bekymra mig om ifall jag har konsollen eller ej.

Jag tror inte ens jag var medveten om konsollkrig när jag var liten då mina kompisar var som jag. Det vill säga att de glatt kom över för att spela Nes, Snes, Nintendo 64, Gamecube eller datorspel som jag växte upp med. De var också nyfikna och ville ha roligt och spela bra spel helt enkelt. Blev nog medveten om konsollkrigande först när det var så jämnt mellan Xbox 360 och Playstation 3 och internet fanns så folk kunde få utlopp för dessa känslor på ett helt annat sätt.

Samma sak med andra märken. Jag har byggt många datorer. Så jag har använt både processorer från AMD och Intel, grafikkort från både Amd och Nvidia. Detsamma gäller även bilar, vitvaror, mobiltelefoner eller vad det nu kan handla om. Tycker det är korkat att köpa produkter från samma företag varje gång man byter. När det är dags för att köpa något nytt så brukar jag oftast fundera flera månader och läsa på vad som ger mest för pengarna i det segmentet jag väljer att lägga mig i. Så jag skulle säga att jag är så långt från en fanboy det bara går att komma och har aldrig förstått meningen med att bara köpa från ett märke.

Medlem

Jag har aldrig sett mig som en fanboi. Inte ens som liten grabb. Jag gillade alla spelkonsoler o spel. Började med att farsan skaffade en NiNTENDO 8-Bit konsol i slutet på 80-talet. Sedan köpte han en Sega Mega Drive år 1992. Jag njöt o lirade på bara..


signatur

((( ....You Can Try and Live in Darkness, But You Will Never Shake the Light.... )))

==> NES,, Mega Drive,, N64,, PS2,, Xbox,, GameCube,, PS3,, PS4,, Wii U,, Xbox 0NE,, Steam,, Switch,, PS5 ==>
_____________________________________________________________________________________________________
|| Windows™ 10 Home || Cool Master® || Intel® Core i7 6700K @4.00Ghz || ASUS™ GeForce® GTX 1070 || Kingston© Hyper X Fury --32GB DDR4 @2133Mhz || GigaByte™ Z170 Gaming k3 || EVGA™ 600W || KiOXiA® Exceria 420Gb SSD || Seagate™ Barracuda 2TB HDD || ROCCAT™ Tyon --Laser || Logitec™ G710 || ASUS™ VG248 LCD 24" 1080p @144Hz || Bahnhof™ 250 Mbit --Fiber || OpenVPN™ + WireGuard™ ||

Medlem
Skrivet av Netro:

Jag var Xbox-fanboy. Nu är jag Elon Musk-fanboy.

Skoj att han blir hyllad för saker som Olof Palme sa på sin tid... 🤭

Medlem

Amiga vs Atari. Det kriget missade poängen och båda blev till slut omkörda av PC på grund av girighet och noll utveckling, commodore t.ex. hade chansen att bygga något rejält bra 1991 när allt gick på fullt tryck och omsatte en miljard. Bill Herd pratade om att de hade AAA grafikkretsar på utveckling internt (16 miljoner färger), men all utveckling lades på is pg av dålig ledning och girighet.

Sen var allt goodbye och sen satt man där med en tråkig PC som inte kunde multitaska eller göra något bra innan Windows XP kom.

Men jäklar när Amigan kom, den sopade mattan med ALLT. Jämfört med allt annat som visade monokrom video och sa "piip" så var den som space-alien technology som ramlat ner från skyn.

Medlem

När man var liten så var det alltid Nintendo som lockade. Min första konsol var ett SNES som jag fick spara ganska länge för att få köpa. Fick det med 8-9 spel och två kontroller, för 2000 kr av min kusin. Var nog ett rätt bra pris på den tiden...

Sega är värd en stjärna då de vara väldigt på att utveckla och var väl ganska banbrytande i sin bransch. Deras produkter var dock aldrig något för mig...

Dock var jag aldrig någon militant fanboy. Det folk hade, spelade man.... (Om än på bara "tre knappar") 😃

Medlem

Commodore 64 -> NES -> Amiga 500 -> SNES -> Amiga 500 -> Moppe -> Amiga CD 32 -> SNES -> PC 486 -> PC Pentium -> N64 -> Gamecube -> PC -> Wii -> PC -> Wii U -> PC -> PC

Jag har alltid återvänt till Nintendo....flera gånger om som med Amiga, fast jag har ingen Switch än. Sega var det kompisen som hade. PS var det kompisen som hade. Xbox hade ingen jag kände.

Medlem

Jag har aldrig brytt mig om de där löjliga krigen. När jag växte upp fanns det både Atari, Amiga, Sega och Nintendo i vårt hem och det var aldrig några konstigheter. Alla plattformar har sina guldklimpar att spela. Jag vet inte om jag någonsin såg den där uppdelningen bland mina vänner heller. Vissa hade Sega, andra Nintendo, men det blev aldrig något tjafs om det. När jag ser folk sitta och bråka på internet över vilken konsol som är bäst eller att PC är vida överlägsen konsoler etc etc så skakar jag bara på huvudet och bläddrar vidare.

Så jag är nog raka motsatsen till fanboy. Jag kunde inte bry mig mindre om detta gör att vissa anser mig vara illojal. Om man är en spelentusiast måste det väl ändå vara mest fördelaktigt att spela på så många olika plattformar som möjligt.


signatur

7800X3D • 4080S • 32GB • 1TB • 1440p 165Hz
12700K • 3080 • 32GB • 2TB • 1440p 165Hz
3700X • 3070 • 32GB • 1TB • 1080p 144Hz
Android • PS2 • PS4 • Switch • Wii U

Medlem
Skrivet av SID 6.7:

Jag googlade på "helt fel" och fick upp din post.

Fick samma resultat här också, skitskumt.

Team SEGA for life! Ända sedan Master System!


signatur

Cptn BaseballBatBoy!

It's not a lake, it's an ocean
Skrivet av vbgbasse:

Detta låter som lågstadiet tycker jag.

Konsolkrig bedrivs av fullvuxna människor.


signatur

Fria tankar om spel: www.frispel.net

Medlem

Som du nämner är det förekommande i andra kulturella utryck så aom musik, film, ideologi, religion,filosofi, smat metodologi osv.
Kan förstå att det är skönt när världen är svart & vit, onda mot de goda. Men förhoppningsvis, likt du, växer människor upp och inser hur grå världen faktiskt är.


signatur

Jag skiter i vad du känner, jag vill veta vad du tycker/tänker!

Medlem

Jag trodde det här va en pokemon-tråd först OT så gillade jag Nintendo när jag var liten, förstod aldrig storheten i Sega. Sonic var väl det enda roliga spelet var min känsla då.
Idag har jag allt. Det är nog mest ett desperat försök att hålla liv i mitt spelintresse som dalar för varje år som går.
Fanboyism tänker jag är lite som aggressiva unga killar, ofta handlar det om något annat. Exempelvis att de bara hade råd med en och behövde välja och då behöver hävda sitt val för att de är osäkra. Jag associerar Fanboyism med barn, barnsligt beteende helt enkelt. Att föredra ett märke är däremot något helt annat, jag själv föredrar xbox trots att jag har både ps5, switch och pc här hemma.

Liknelsen med fotbollssupportrar är bra, jag själv hejar på Djurgården och tycker det är roligt att sitta på läktaren och kolla. Däremot avskyr jag de flesta som står i vår klack få fokus från deras sida är att hata motståndare och polis. Jag är där för att jag gillar klubben och vill se fotboll. Men så är det mest hormonstinna unga grabbar i klacken också, vilket bidrar till min association till barn och sandlådetjafs.

Medlem

Nintendo all the way!

12
Skriv svar