Tidernas bästa musikalbum är..?
Eftersom jag velar så mycket så slår jag ihop det och nominerar OST för Vice City.
https://www.discogs.com/release/523221-Various-Grand-Theft-Au...
..:: trickeh2k ::..
Windows 11 Pro - Ryzen 7 7800X3D - ASUS TUF B650-PLUS - Kingston FURY Beast DDR5 64GB CL36 - MSI MAG A850GL - MSI RTX 4080 VENTUS 3X OC - Acer Predator XB271HU - ASUS VG248QE - QPAD MK-85 (MX-Brown)/Logitech G PRO Wireless - Samsung 960 EVO 250GB, Samsung EVO 860 500GB, SanDisk Ultra II 480GB, Crucial MX500 1TB, Kingston KC3000 2TB - Steelseries Arctic 5 - Cooler Master Masterbox TD500 Mesh V2
Hur långt är snöret? Vad kom först hönan eller ägget?
För mig är det olika hela tiden och helt omöjligt att svara på.
Har dessutom inte hört alla som släppts
Men resonerar man som du får det väl bli Iron Maiden - Number of the beast. (Vilket så klart är fel)
Spelas väl inte riktigt lika mycket som för 40 år sedan men flera gånger per år.
Intressant frågeställning dock.
Det är helt och hållet upp till var och en av det man hört. Jag skulle nog kunna dra upp tio eller tjugo eller monsterbra skivor (Raw power, Welcome to the Infant Freebase, To bring you my love, Unknown pleasures, Reign in blood, Bitches brew...). Men Closer är nog den som är mest bäst.
Pink Floyd - Dark side of the moon
Svårt att kalla Dark Side of the Moon för tidernas bästa album när det inte ens är Pink Floyds bästa album.
Fel Tomas!
At The Gates - Slaughter of the Soul
Direkt jag såg titeln tänkte jag ”Jaha…pust…nu måste jag in ännu en gång och förklara för alla att de stavar ”At the gates - Slaughter of the soul” väldigt konstigt…men tänk att här fanns en redan på post nummer två som förstår!
Tack!
Slaughter of the soul är oslagbar, ett helt album med bara titelspår, rakt igenom perfekt.
"AT LAST, SIR TERRY, WE MUST WALK TOGETHER."
Det är helt och hållet upp till var och en av det man hört. Jag skulle nog kunna dra upp tio eller tjugo eller monsterbra skivor (Raw power, Welcome to the Infant Freebase, To bring you my love, Unknown pleasures, Reign in blood, Bitches brew...). Men Closer är nog den som är mest bäst.
Ni får tycka vad ni vill, ryggdunka gärna varandra med kommentarer som ”det är subjektivt” och ”alla är olika” eller varför inte ”smaken är som baken…” osv…
Men vet att ni har fel, detta är inte subjektivt och ”Slaughter of the Soul” är objektivt och absolut det bästa som gjorts i musikväg.
Ooohlalalalalala, jag lyssnar inte mer, lalalalalala….
"AT LAST, SIR TERRY, WE MUST WALK TOGETHER."
Ni får tycka vad ni vill, ryggdunka gärna varandra med kommentarer som ”det är subjektivt” och ”alla är olika” eller varför inte ”smaken är som baken…” osv…
Men vet att ni har fel, detta är inte subjektivt och ”Slaughter of the Soul” är objektivt och absolut det bästa som gjorts i musikväg.
Ooohlalalalalala, jag lyssnar inte mer, lalalalalala….
Jag citerar en bekant:
”Den är bra… OM MAN GILLAR SKIIIIIIT.”
Otroligt svårt att välja ett album som är bäst. Blir bara svårare nu när så mycket är streaming och enstaka låtar snarare än album men jag gör ett försök att lista några.
Veela - 2233
Omnimar - Poison
Basic Element - Earthquake
2 Unlimited - Hits Unlimited
The Corrs - Talk on Corners
Tina Cousins - Killing Time
Jakob - Solace (2006)
Ett post-rock band från Nya Zeeland (norra ön, från staden Napier). Ingen sång, bara instrumentalt (vilket oftast post-rock är). De lyckades fånga så många känslor i så många låtar utan att behöva ge kontext med ord och sång. Sån jävla frihetskänsla när man lyssnar genom albumet.. Albumet kan tolkas som väldigt dystert och melankoliskt, som djupa dalar, men det kommer toppar i låtarna av ren eufori.
Fruktansvärt rogivande upplevelse att lyssna på denna.
De har även agerat som opening act till TOOL, turnerade med dem 2011 och 2013.
Favoritlåtarna från albumet är:
Everything All Of The Time
Saint
Oran Mor
Safety In Numbers
Är nog fortfarande Celtic Frost - To Mega Therion. Det helt geniala sättet den skivan kombinerar mörkret/tyngden från klassisk heavy metal med attacken/råheten från punken och även symfoniska influenser är oöverträffat än idag. Har även ett av de snyggaste skivomslagen gjort av H.R. Giger.
En enkel fråga - vilket är tidernas bästa musikalbum?
Inte riktigt lika enkelt att svara på, och egentligen kanske meningslöst - smaken skiftar efter humör, olika album är bra på olika sätt etc. Men efter att ha lyssnat på det i 30 år och fortfarande inte känner mig klar med det så håller jag Joy Divisions andra och sista skiva, "Closer", som absolut favorit. En sotsvart resa in i döden där varje ton och stavelse känns på allvar, och som känns lika mycket varje lyssning. Peak mörkermusik.
Har du hört covern av Therapy?
Omöjligt att svara på då det ju skiftar en del med humör och liknande, men en som jag återvänder till minst någon gång i veckan så är det kent - Isola.
Fantastiskt album rakt igenom och trots att låtarna toppar min Spotify varje år så blir det aldrig för mycket.
Det går inte att svara på tyvärr. Finns alldeles för många kandidater
Välj ett.
Jag får också ångest, hade velat haft med Prince, mer Prefab Sprout, Helmet, Red Hot Chili Peppers, Faith No More, Aphex Twin, Vangelis, Peter Gabriel, osv...
Jag citerar en bekant:
”Den är bra… OM MAN GILLAR SKIIIIIIT.”
😂😂
The Beatles - Sgt. Pepper's lonely hearts club band eller Abbey Road.
Ruskigt bra skivor av ett band som bara blev bättre ju mer de experimenterade. Tyvärr så sönderspelade att det är svårt att uppskatta hur jäkla bra de faktiskt var - har nån ens varit nära så mycket bra musik..? Och på så kort tid! Själv tycker jag vita plattan är deras bästa.
Är nog fortfarande Celtic Frost - To Mega Therion. Det helt geniala sättet den skivan kombinerar mörkret/tyngden från klassisk heavy metal med attacken/råheten från punken och även symfoniska influenser är oöverträffat än idag. Har även ett av de snyggaste skivomslagen gjort av H.R. Giger.
https://www.youtube.com/watch?v=ivSh7616pyo
Har du hört covern av Therapy?
Oh, bra grejer, inte minst "Circle of the tyrants". Hörde den först med Obituary, upptäckte originalet sen (och det är bättre). Gillar deras opolerade pre-dödsmetall-ljud, tycker det påminner om Repulsion. Visst, det är mer åt grind, men om Celtic bara hade lirat dubbelt så snabbt så...
Therapy-covern har jag hört (bror körde skivan mycket när den kom), men inte kopplat låten/covern. Inte nära JD:s version i mitt tycke, dock. Däremot har Moby gjort en riktigt bra "New dawn fades"-cover. F.ö. ställde sig armhåret rakt upp första gången jag hörde den med JD - den känslan. <3
Ruskigt bra skivor av ett band som bara blev bättre ju mer de experimenterade. Tyvärr så sönderspelade att det är svårt att uppskatta hur jäkla bra de faktiskt var - har nån ens varit nära så mycket bra musik..? Och på så kort tid! Själv tycker jag vita plattan är deras bästa.
Tror ingen nånsin kommer komma upp i deras nivå faktiskt.
Tycker första skivan på vita är bra medans andra tappar lite.
Men väldigt mycket bra låtar totalt på vita.
Synd att det inte hann bli en återförening som skulle skett i början av 80 talet, tror vi hade kunnat fått 1-2 skivor till då iaf och vem vet vad dom skapat då.
Tror ingen nånsin kommer komma upp i deras nivå faktiskt.
Tycker första skivan på vita är bra medans andra tappar lite.
Men väldigt mycket bra låtar totalt på vita.
Synd att det inte hann bli en återförening som skulle skett i början av 80 talet, tror vi hade kunnat fått 1-2 skivor till då iaf och vem vet vad dom skapat då.
Vita albumet är ju ett mästerverk. Håller med om dipparna på andra skivan, men funderar om det inte är deras bästa ändå.
Möjligtvis att Abbey Road kan mäta sig med den. Fast jag är ju väldigt förtjust i Revolver också. Och Rubber Soul...
Tror ingen nånsin kommer komma upp i deras nivå faktiskt.
Tycker första skivan på vita är bra medans andra tappar lite.
Men väldigt mycket bra låtar totalt på vita.
Synd att det inte hann bli en återförening som skulle skett i början av 80 talet, tror vi hade kunnat fått 1-2 skivor till då iaf och vem vet vad dom skapat då.
Vita albumet är ju ett mästerverk. Håller med om dipparna på andra skivan, men funderar om det inte är deras bästa ändå.
Möjligtvis att Abbey Road kan mäta sig med den. Fast jag är ju väldigt förtjust i Revolver också. Och Rubber Soul...
Ja, White Album är ojämn och tappar. Men experimentlustan och oförutsägbarheten bär upp det hela - deras klart roligaste skiva åtminstone.
En enkel fråga - vilket är tidernas bästa musikalbum?
Inte riktigt lika enkelt att svara på, och egentligen kanske meningslöst - smaken skiftar efter humör, olika album är bra på olika sätt etc. Men efter att ha lyssnat på det i 30 år och fortfarande inte känner mig klar med det så håller jag Joy Divisions andra och sista skiva, "Closer", som absolut favorit. En sotsvart resa in i döden där varje ton och stavelse känns på allvar, och som känns lika mycket varje lyssning. Peak mörkermusik.
Detta var kul att läsa. Detta med humör, håller fullständigt med. Vissa dagar kanske man vill röja hjärnan med lite Slayer för att i nästa stund kanske vrida på något med Morrissey.
Ville även nämna att jag upptäckte Joy Division tidigare i år (ja, jag vet att jag är lite sen). Intressant album Closer, har fastnat på låten Twenty Four Hours. Har gått kanske gått för mycket på repeat när man jobbar.
Opeth - Blackwater Park!
Ett album som jag aldrig verkar lessna på.
Onekligen ett fantastiskt album. Har Still Life (plattan före) som favorit.
Jag såg vidare att det var flera andra som inte kan välja ett album som är bäst. Någon listade album via genre, vilket jag känner är den smarta vägen att gå. Metal ligger ganska varmt om hjärtat, men metal har problemet med att det finns så sjukt många underkategorier i den genren.
I dagsläget är jag en allätare när det gäller musik. Så jag lyssnar på allt...... eller nja, inte dansband.
För att återgå till frågan Tomas ställde.
Bästa Metal: Megadeth - Rust In Peace
Bästa Rock/Britpop: Oasis - (What's The Story) Morning Glory?
OMÖJLIGT att skriva ett så får bli de första 5 jag fick upp i huvudet!:
Foo Fighters - The Colour And The Shape
Audioslave - Audioslave
Nirvana - Nevermind
Red Hot Chili Peppers - Stadium Arcadium
Guns N' Roses - Appetite For Destruction
Sveriges bästa:
Ghost - Opus Eponymous
Ghost - Impera
The Hives - The Black And White Album
Håkan Hellström - Känn Ingen Sorg För Mig Göteborg
Millencolin - Pennybridge Pioneers
Alltså en av de tre mästerverks skivorna av Nine Inch Nails borde ju ha en plats. Men jag har för svårt att välja vilken. (Det är alltså den vackra hatmaskinen, Nedåtgående Spiralen och Det Bräckliga vi pratar om).
Så jag började tänka på The Who i stället, men där hamnar vi i frågan ”seriösa eller oseriösa the who”.
Dr Dre? Glöm honom, han är instängd i nån jävla källare.
The White Stripes går inte heller att välja skiva av.
Iron Maiden av Iron Maiden med spåret Iron Maiden är tråkigt nog inte ens Maidens bästa skiva.
Det är förjävla svårt att vara subjektiv.
Så i stället tänker jag hävda att den objektivt sett bästa skivan någonsin är Jacob Hellman … och det stora Havet.
Opeth - Blackwater Park!
Ett album som jag aldrig verkar lessna på.
Ghost Reveries är rätt brutalt bra också, visar upp så många sidor av Opeth i en tid då dom verkligen hade hittat sin form.
Har själv svårt att hitta en skiva som direkt sticker ut som den bästa, men om man däremot formulerar det som en skiva utan några riktigt dåliga partier, eller en skiva som man inte kan börja lyssna på utan att lyssna igenom allt för att man fastnar, ja då finns ett par kandidater.
Meshuggah har ju några guldkorn. Nothing är rätt lätt att fastna i.
Ghost - Opus Eponymous kan jag knappt röra utan att det blir en full genomlyssning. Helt perfekt skiva från start till slut.
Strapping Young Lad - City är helt magiskt bra, kräver dock bra ljud pga den feta mattan av ljud.
Kvelertak - Kvelertak, modern klassiker som tar lite tid att gilla, men sen älskar man den.
Tror dock att årets mest lyssnade album är soundtracket till Undertale, råkar man spela Spiderdance en gång så vet man vad man har på hjärnan ett dygn framåt. Faktum är att jag fick den på hjärnan bara av att skriva titeln nu...
