Senaste spelet du klarade?
Klara i fredags äntligen Castlevania: Symphony of the Night.
Wow, vilken tid det har tagit. För migh har spelet alltid varit lite av en legend. Ett högkvalitativt PS1 med en omöjligt hög prislapp. Så jag fick inte ens chansen att testa spelet förens runt 2009-2010 då jag köpte ett PSP (fick svälja manligheten och acceptera att PSPet kom i rosa, valde att köpa ett paket på Tradera med Just Castlevania Dracula X Chronicels och Valkyrie Profile, kunde inte säga nej till dom spelen.)
och trots att jag spela spelet på PSP så kom jag alltid till en punkt där spelet helt enkelt buggade ur och jag kunde inte inte fortsätta. Trodde länge att det var fel på min UMD-skiva men har senare lärt mig mig att det finns en familiarie-glitch om man har en sån aktiverad när man slåss med Rickter och låser upp spegel slottet.
Men nu, äntligen! Efter att ha köpt limited run games PS4-utgåva har jag ,så här 10år/25år senare, äntligen fått uppleva slutet på ett spel som har lockat mig sen jag börja spela.
Through smoke and fire and shot and shell and to the very walls of hell, But we shall stand and we shall stay. Over the hills and far away.
Klarade Kena till ps5 i helgen. Riktigt bra gameplay och trevliga miljöer. Roliga fighter i fina miljöer, väldigt bra bossar! Karaktärer var inte lika snyggt designade som spelvärlden och storyn kunde finslipas!
Men klart spelvärt och en rolig överraskning, ganska utmanande på sina ställen och flera av bossarna tog många försök innan de föll!
Blev klar med Resident Evil 7 i helgen. Har haft problem med ljudet på det tidigare så jag har bara spelat några minuter totalt, men bestämde mig för att göra ett nytt försök och den här gången löste det sig. Mycket bra spel, men föredrog RE8 som hade roligare fiender, bättre action (dock sämre klaustrofobisk skräck) och jag är supersvag för spel där jag får köpa och uppgradera utrustning.
Good. Bad. I'm the guy with the gun
Castlevania: Circle of the Moon. Ingen höjdartitel för egen del. Kul att testa för mig som gillar alla möjliga former av spel, men inget jag kunde rekommendera till folk som inte är riktigt inbitna Metroidvania fans.
Klarade, om det räknas, Hearts of Stone - expansionen i The Witcher 3 Complete Edition.
Jäkligt bra skrivet och intressant. Börjat med Blood and Wine och det lovar gott direkt, hade höga förväntningar efter allt jag läst(genom åren) kan tilläggas. Kan önska att man fixat lite små issues men man kan inte få allt.
Klarade precis High on Life. Ofta väldigt roligt och mestadels kul gameplay. 4/5! Ser fram emot dlc!
Äntligen klar med Cyberpunk 2077, har varit ett nöje att plöja igenom. Fortfarande lite buggit men värt att plocka upp.
Jag kom rätt långt i min första genomspelning för länge sen, men slutade var jag tror är ganska nära slutet, på grund av alla buggar. Funderar på att börja om från början nu igen när jag har en bättre dator.
Devil May Cry: Special Edition. Ett jäkligt bra spel som blir ännu bättre i och med denna utgåva. Otroliga strider med ett väldigt djupt system och stor variation tack vare flera olika karaktärer man kan spela som. Och detta på många olika svårighetsgrader där de svårare ändrar om spelets regler radikalt, nästan så att det känns som helt ett annat spel.
Ännu en dag i paradiset.
Tog mig igenom Horizon Forbidden West i helgen efter mycket om och men. Hade ett tag någon slags vision om att jag skulle knäppa en Platinum Trophy i och med att första spelet var ett av få spel som jag faktiskt löst det till (brukar tröttna vid ca 85% på de flesta spel i och med att många kriterierna är ganska tråkiga och kräver på tok för mycket jobb för en låg belöning.) Risken är att Forbidden West hamnar i samma kategori.
Om jag ska dra en egen liten recension så skulle jag nog landa i en svag 4:a. Kanske lite för att Zero Dawn är topp 5 för mig i PS4:ans spelbibliotek. Spelet är väldigt välpolerat i det mesta, men det är en hel del moment som känns ganska uttjatade 2022/2023 (vilket man nu väljer att tycka det borde referera till.) Att spelet nämns i som en dark horse bakom Elden Ring och God of War när det kommer till GOTY 2022 förbluffar mig lite.
Det här med en karaktär som kan klättra hängandes i en hand 2000 meter upp i luften är liksom inte så spännande, och de ganska täta "oh, nu lossnade den brädan så jag måste fånga en annan bräda och klättra runt" var helt ärligt uttjatat redan till Uncharted 2.
Liknande gäller alla "dra den här tunga, och därmed skitlångsamma, lådan till jätte uppenbara punkt A så att du kan nå en stege" pussel. Det är inte svårt eller utmanande, det tar bara tid.
Spelet innehåller helt enkelt ganska många moment som jag känner "been there, done that, bought the t-shirt, spilled ice-cream over the t-shirt, and then threw away the t-shirt" för.
Lyckligtvis är ju mycket av det där inte en del av huvudspelet, utan förekommer främst i sidouppdrag, vilket såklart är ganska förlåtande för spelet. När det kommer till huvudspelet så tycker jag dock att handlingen är lite krystad. Första spelet grep ändå tag i mig väldigt mycket. Jag ville veta mer om vad som hände. Det var en berättelse som sög in mig mer. Den här gången är jag mer likgiltig till vad som händer i spelet. Både Utaru och Tenakth känns ganska stereotypa. Far Zenith folkets motiv är väldigt oklara, och det jag får lära mig om dem är lite för ointressant för att jag ska orka engagera mig i det på samma sätt som jag engagerade mig i alla ljudfiler och loggböcker om Zero Dawn.
All in all så är jag lite besviken. Det är fortfarande ett bra och välpolerat spel, men det mesta är ganska likt det första spelet, och lägger vi på det till att många av momenten känns uttjatade och att spelet berättar en svagare berättelse så landar jag i att Zero Dawn var bättre än Forbidden West.
Men som sagt, inte dåligt. Bara inte så bra som jag tyckte det första spelet var.
Heja Blåvitt
Borderlands 3 och Tiny Tina's Wonderlands. Båda är bra spel! Borderlands 2 är dock fortfarande det bästa i serien enligt mig.
Tiny Tina's Wonderlands är ju väldigt likt Borderlands på många sätt men skön humor och väldigt underhållande.
Spelade båda i co-op. Tycker Borderlandsserien är den bästa co-op upplevelsen jag haft.
Lirade igenom Half-Life precis, oj oj oj vilket spel. Tänk att man väntat 25 år på att spela detta!
Körde du originalet eller Black Mesa?
Körde du originalet eller Black Mesa?
Originalet från 1998 såklart!
"Do. Or do not. There is no try." - Yoda
Lirade igenom Half-Life precis, oj oj oj vilket spel. Tänk att man väntat 25 år på att spela detta!
"Welcome initiate, you are now one of us . . ."
"Heavenly Sword", slutbossen, så jag är väl inte riktigt där än.
Resident Evil 4 HD.
Fortfarande ett mästerligt spel. Imponerande att det håller så väl än idag. Att panga Ganados blir aldrig tråkigt och det finns så mycket att samla på under resans gång. Ständigt belönade och tempot är strålande.
Ja, en remake var onödig.
Callisto Protocol tyvärr.
Ingen aning varför jag tvingade mig igenom skiten.
Kanske för att grafiken var frän.
Storyn var i ytligaste laget och slutet hade fes-ljummet klimax.
Aja, tänka behövde man ju inte för alla fiender inklusive bossar hanteras på samma sätt genom hela spelet och det är samma jumpscares hela vägen.
Får se det som meditation. Vila hjärnan lite.