Få hjälp även i DS-spel
Då försvinner ju själva utmaningen med spelet, då kan man lika gärna låta en bot spela medans man själv gör något annat
Jag håller inte med.
Om man får hjälp när man fastnat slipper man bli frustrerad och arg över att man inte kommer vidare i spelet.
Då försvinner ju själva utmaningen med spelet, då kan man lika gärna låta en bot spela medans man själv gör något annat
Jag håller inte med.
Om man får hjälp när man fastnat slipper man bli frustrerad och arg över att man inte kommer vidare i spelet.
Eller så försöker man och försöker tills man klarar det...
Då försvinner ju själva utmaningen med spelet, då kan man lika gärna låta en bot spela medans man själv gör något annat
Jag håller inte med.
Om man får hjälp när man fastnat slipper man bli frustrerad och arg över att man inte kommer vidare i spelet.
Eller så försöker man och försöker tills man klarar det...
Precis. Ett spel som är alldeles för enkelt spelar man ut på några timmar. DEt blir ju inte heller någon utmaning. Och om man fastnar, så slutar man inte spela direkt. Man försöker tills man klarar det.:D
Då försvinner ju själva utmaningen med spelet, då kan man lika gärna låta en bot spela medans man själv gör något annat
Jag håller inte med.
Om man får hjälp när man fastnat slipper man bli frustrerad och arg över att man inte kommer vidare i spelet.
Eller så försöker man och försöker tills man klarar det...
Jag håller med dawah. Att spela samma sekvens om och om och om igen bara för att den är frustrerande svår tillför inte någon spelglädje för mig. Om utmaningen blir så stor att den gör mig irriterad lägger jag av att spela såvida inte guider/trainers/annan hjälp finns att tillgå. Jag spelar för att ha roligt, inte för att bli arg.
För min del är det lite 50/50, N+ - med spoton kontroller och allt kan jag sitta med samma bana i en halvtimme och nöta utan att bli frustrerad, även fast man dött 20 gånger.
GTA IV, jävlig styrning på fordon gör att man sladdar ur efter 5 min biljakt och sedan få börja om hela uppdraget igen är inte roligt, inte ens den tredje gången.
(PS. Detta inlägg har ingenting med sympatier mot sovietunionen, gamla nazityskland eller något annat politiskt styre att göra. DS.)
Systemet behöver ju självklart inte användas så det förstör ju inte för de som vill ha svårare spel. Dock tror jag att de som använder det kommer använda det mer och mer tills de inte vill pröva något mer än en gång förrän de använder sig av det...
Kan bara tala för de ungar jag träffat som spelar, men många av dem ger ut på tok för tidigt jämfört med hur det var själv. De testar kanske ett par gånger och sen går de till någon vuxen och tjatar tills de får hjälp vilket jag inte tycker är bra. Om det är något som spelandet lärt mig så är det att trägen vinner och att belöningen blir otroligt mycket större när man klarar av något själv. Visst är TV-spel en löjlig grej, men att ta sig igenom ett svårt spel är faktiskt något man kan känna stolthet över, speciellt när man är liten.
Min mina brorsbarn så har jag nu slutat hjälpa dem direkt. Jag kan sitta där och ge tips och stöd, men jag ska inte spela spelet åt dem. Kanske hårt, men jag tror faktiskt att det är något som de får nytta av i det långa loppet, att de inte ger upp så fort det tar emot utan jobbar vidare...
Sen så kan jag ju säga att självklart så har man använt sig av walkthroughs och annat, speciellt när man recenserat spel och inte har tid med att fastna, men varje gång jag gjort det så förtar det mycket av känslan när man kommer till slutet. Känns mer "Jaha, då var det slut - kul." istället för "Woho! äntligen tog jag mig igenom det."... Samma sak gäller för övrigt när man tar sig igenom ett spel på för lätt svårighetsgrad...
Jag har inget emot en utmaning men för att ett spel ska vara roligt för mig måste jag hela tiden känna att jag gör framsteg. Att behöva göra om ett moment några gånger är inga problem. Att däremot fastna någonstans och bli tvungen att nöta förtar känslan betydligt mer än någon walkthrough någonsin skulle kunna göra.
Jag har inget emot en utmaning men för att ett spel ska vara roligt för mig måste jag hela tiden känna att jag gör framsteg. Att behöva göra om ett moment några gånger är inga problem. Att däremot fastna någonstans och bli tvungen att nöta förtar känslan betydligt mer än någon walkthrough någonsin skulle kunna göra.
Beror på varför man måste nöta som någon annan här skrev innan. Måste man nöta för att man själv är dålig så har jag ingenting direkt emot det, men om man däremot måste spela om det om och om igen pga kass styrning, buggar, etc ja då suger det hårt.
Senaste gången jag fastnade rejält var på sista "banan" i Killzone 2. Fick säkert spela om den över 100 gånger innan jag lyckades klara av det och även om jag många gånger ville slänga ut handkontrollen genom fönstret så är jag enormt glad över att jag inte gjorde det eller fuskade på något sätt... när man väl klarade av det så var ju glädjen total... allt slit och äntligen lyckades man... visserligen lyckades man med något så oväsentligt som ett TV-spel, men det är ändå en bra känsla...
Braid fastnade man ju också på titt som tätt, fick sitta och testa sig fram som en tok, men hade man fallit för att titta på walkthroughs där eller fått hjälp av någon så hade det ju förstört allting.
Men men, alla gillar ju olika saker, men jag gillar inte trenden att göra spel lättare och lättare för att man tror att gamers inte har något tålamod och inte gillar att de sätts på prov.
Vad Nintendo måste förstå är att svårighetsgrader är något att omfamna, inte gömma undan med sådana här metoder.
Vad spelare måste förstå är att man inte ska se varje misslyckande som något negativt utan en chans att göra det bättre nästa gång. Men då måste det också vara en rättvis chans man får, som i Ninja Gaiden.