Könsorgan

Jag har haft en ohälsosam besatthet av Resident Evil den senaste veckan. Har snart lirat igenom alla spel i serien, från ettan till femman, och upplevelsen har fått mig att fundera över en sak – tv-spel är jävligt sexistiska.

När jag skriver recensioner brukar jag hålla mig borta från ämnet för att om jag ska ta upp det blir jag tvungen att gå igenom hela tankegången för att få fram min poäng. Från början tyckte jag att sexismen i spel fick gå för att jag anser att hela samhället och populärkulturen är sexistisk och kvinnoförtryckande och om nu spelen reflekterar detta är det inte spelens fel, det är systemet. Den utläggningen funkar inte för mig längre.

Du har spel som Ninja Gaiden, som tar sin kvinnosyn till en parodinivå, vilket är försvaret?

Det är bara män som skrattar åt det. Vad är poängen med det utöver att tilltala till den manliga erektionen?

Och när vi är inne på erektion, du kan lika gärna lyssna på vad jag lyssnar på när jag skriver det här.

Tillbaka till Resident Evil, jag tyckte om presentationen av Sheva här, hon var lika sexualiserad som muskelblocket Chris. Jag tycker om att det är lika, och just Shevas presentation blev inte ens rasistisk. Tills jag låste upp den här kostymen vill säga.

Jag säger inte att dessa två japanska spel ska bevisa att alla spel är sexistiska, men det är exempel och även om inte alla spel är lika skyldiga är det utbrett. Tänk själv nu för en stund, vilket spel har en presentation av kvinnliga karaktärer som är utan anspelningar på sex?

Heavy Rain, detta fantastiska men ack så oslipade spel, är skyldig. Av tre huvudpersoner är en kvinna, som presenteras för oss klädd i linne och trosor, duschar framför oss och blir sen anfallen av maskerade män som misshandlar henne. Hennes roll i spelet går ut på att plåstra om tönten Ethan och sen ligga med honom. Hennes updrag utöver dessa två handlar om att bli drogad och fastspänd samt att ta av sig kläder framför en gubbe. Det är omöjligt att det bara är jag som ser en systematisk kräkning och en underton av sadism. Det är med flit jag tar karaktären ifrån sitt sammanhang här, (för att vi kan säga att hela Heavy Rain handlar om att samtliga personer i det kränks och misshandlas) för min poäng är att bortse från hela handlingen, kolla på på kvinnliga karaktärer och hur de presenteras.

Men innan vi svartmålar in oss får vi ta ett steg tillbaka och betrakta populärkulturen som styr vår underhållning. Popkulturen handlar om sex, ytlighet, mode, eskapism, utseendefixering och kändisdyrkan. I jämförelse är de små tvivelaktigheterna i spelen jag nämner tama oskyldigheter.
Det här är vad generationen äter i sig:

Firandet av att dricka hela dagarna.
Här, skölj ner det med det här:

(och lyssna på de samtidigt för en roligare upplevelse)

Makthavare av alla de slag i den äldre generationen kan inte göra något annat än att gnugga händer och njuta av att ungdomen, dess ärkefiende, inte är intresserade av något annat än att dricka, konsumera och filosofera om kändiskultur. Det finns ingen revolutionsanda, ingen revolt.

Vi kan säga att det vi ser är en reaktion på den osexiga feminismen på 90-talet, på den introverta och tänkande new age-rörelsen och galna konspirationsteorier, vilket har lämnat oss med en kultur som hyllar det extroverta, det ytliga och otänkande, den materiella världens seger över den spirituella och kapitalismens otyglade influens.

Det jag vill att du gör är att du tänker över hur din hjärna agerar. Du har låtit den logiska och materiella vänsterhalvan styra dig för länge. Släpp in den högra. Börja tänk ologisk, känslomässigt. Den vänstra, inom spiritualismen, är den manliga. Den högra den kvinnliga. Se på dina spel ur en kvinnlig synvinkel, och fundera på varför saker och ting ser ut som dom gör. Helvete, låt fantasin börja spruta, kreativiteten stagnerar om du ser världen logiskt.

#blogg