Inaktiv
Nytt Dreamfall

Är det inte någon mer som längtar efter en uppföljare? Detta är nog det spel jag har fått mest känslor av någonsin. Underbart! Och underskattat.

Någon som hört några rykten?


signatur

"Nothing is more intolerable than to have to admit to yourself your own errors"

Var väl i nyheterna för ett tag sedan att episodbaserade fortsättningar var i produktion, "#dreamfall-chapters|"Dreamfall Chapters"." Vet inte om mycket mer info släppts sedan dess och bryr mig ärligt talat inte så mycket då Dreamfall imo. är ett av senare års mest överskattade spel och på det en fenomenal personlig besvikelse. Man skulle ju kunna hoppas att herr designer (Ragnar Nånting?) tänkt om sedan dess men med tanke på det "utbrott" han fick då Dreamfall kritiserades känns det inte säkert.

Inaktiv

Spelet är extremt likt en film, men sådana känslor..

Men hur kan du säga att det är överskattat? 99% av alla jag känner känner inte ens till spelet.


signatur

"Nothing is more intolerable than to have to admit to yourself your own errors"

Överskattat inom äventyrsspelgenren, då. Tror knappast någon som är ens någorlunda insatt i den (de som bara testat de riktigt stora titlarna för 10 år sedan undanräknade) kan ha undgått det och av någon outgrundlig anledning hyllas det på många vis.

Förvisso var storyn ganska bra, men redan någon halvtimme in i spelet tänkte jag att jag faktiskt ville göra något också, fram till dess hade det bara varit att springa fram och tillbaka mellan konversationer (och laddningsskärmar var man än gick). Det blev inte mycket mer än så de kanske ytterligare tio-femton timmar något jag lade ner på det - prata med denna för att föra storyn framåt som enda möjlighet. Då och då slängdes något enstaka pussel in för att det fortfarande skulle påminna om vad det försökte vara, men dessa var så otroligt simpla och självklara att jag inte kan annat än att se dem som ett stort steg bakåt.

Lägg sedan på det dåliga konsolkontroller och actionscener som bara drog ned tempot ytterligare och jag ser inte vad som gjorde det till vad många tycker är ett bra spel. Jag kan ge några poäng för storyn som redan sagt, när den väl kom igång kunde den engagera. Vissa miljöer var också trevliga och likaså Zoe som karaktär även om hon var lite överdrivet brittiskt pryd. Men ärligt talat, det var för långt mellan de storysekvenser som var riktigt bra och ska man inte få spela något finns det ingen anledning att inte se en film eller läsa en bok - vars storys vida överträffat den som Dreamfall försökte leverera på nästan alla plan. Det illustrerar lite hur långt efter spelbranschen fortfarande ligger storymässigt sett och jag hoppas den mognar till sig snart. Planescape Torment var ett stort steg framåt men inte mycket har hänt sedan dess, förutom möjligen Killer7 som kan vara det spel som har absolut bäst story och faktiskt kan komma upp och mäta sig i de högre klasserna.

Dessa tillkortakommanden blev även extra synliga då Den Längsta Resan som jämförelse i mitt tycke gjorde ett utmärkt jobb med att låta pussel vara en del av att föra spelet framåt. För att inte tala om de äldre klassikerna som Grim Fandango, Monkey Island och Gabriel Knight.

Inaktiv

Är tvungen att dra till skolan, men jag ska fatta mig kort:

Ja, jag håller med dig, det är inget bra "spel" - men fyfan vilken film.. om vi säger så.
Sen förstår jag inte din jämförelse med Planescape: Torment.. det är ju trotsallt ett RPG och absolut inte ett äventyrs-spel.


signatur

"Nothing is more intolerable than to have to admit to yourself your own errors"

Jämförelsen är ingen jämförelse som sådan utan bara ett exempel på ett spel som bjöd på en för spelvärlden riktigt bra story, betydligt mer intressant sådan än vad jag tyckte Dreamfalls var. I all rättvisas namn var ju det också rätt kasst på det spelbara planet, men man hade ofta mycket kontroll på hur saker skulle ske och betydligt friare värld att röra sig i.

Ser man Dreamfall som en film blir det dessutom imo. en rätt kass sådan som jag i det tidigare inlägget försökte skriva Huga så utdraget.

Inaktiv

OK, håller inte med dig i vilket fall.

Har aldrig påpekat att Dreamfalls story är bra, bara att känslorna är enorma. Vilket man inte kan komma ifrån, hur inslagen man är i att det är ett dåligt spel.


signatur

"Nothing is more intolerable than to have to admit to yourself your own errors"

Å, mitt fel ifall du menade det. Var så inne på story då Dreamfall prisas för det så mycket att jag inte tänkte alltför djupt.

Nå, känslor kan ju i vart fall diskuteras det med Nu har jag ju förstås hört att spelets slut ska innehålla en alldeles speciell sak (tänker inte spoila, de som vet vad det är vet nog vad jag menar) men fram till dit jag spelat var det ganska mediokert med känslorna tyckte jag. Det kändes som att mycket som kunnat bli något slarvades bort, tex. hur den svarte soldaten som man får spela som skötte sin personlighetsförändring. Eller hur fetingsnabbt en ny karaktär introducerades och blev ett kärleksintresse som man tydligen väntades bry sig om efter kanske en halvtimmes speltid med honom. Det kändes alldeles för billigt och inträngt för min smak helt enkelt Och för all del, kommer det mer känslor senare vore ju det bra men också lite väl sent ute för att rädda spelet som helhet.

Du är förstås hemskt välkommen att peka ut känslosamma saker jag kan ha glömt att jag påverkades av under spelningen. Tills dess fortsätter jag ha måttlig-som-bäst förståelse för vad folk verkligen ser i spelet

Medlem

spelet är ok tills man kommer till kontrollerna och då bommar det hårt jag orkade inte ens spela igenom nått av dreamfall spelen samma problem i båda kontrollerna sög get###


signatur

quod similis saporem blandeque coruscant

1
Skriv svar