Tipsa om det bästa spelet du spelat.
M2tw
WAR
Super smash brothers brawl ( till wii)
Super Mario galaxy
Age of empire 2.
Det var värst vilka korta svar alla kommer med
Jag tänker ge en motivation
Crysis
Helt klart det bästa spel jag någonsin spelat. Och nej, det handlar inte bara om grafiken - visserligen kör jag på Very High, men jag skulle kunna spela på Low och det skulle fortfarande vara mitt absoluta favoritspel.
Varför är Crysis då så bra?
Tja, för mig när jag spelar spel, handlar det egentligen inte om att ha roligt. Visst, det är viktigt, men inte det huvudsakliga skälet. Anledningen till att jag spelar spel ligger i vad som har hänt i spelbranshen på sistone. Det görs inte bara spel med rent underhållningsvärde - det görs spel som är fullständiga cinematiska upplevelser. "Filmspel" - i en ny bemärkelse.
Crysis är precis ett sådant spel. Ända från början, när man gör sig redo för att lämna planet, till det dramatiska slutet, genomsyras det av en otroligt episk stämning. Under hela spelet kände jag mig som Nomad, jag levde mig in i världen. Crysis har en otrolig förmåga att förmedla en filmisk känska (i positiv bemärkelse ).
Jag läste en gång en artikel i PC Gamer om vad som gör ett spel bra. Alla möjliga faktorer talas om - grafik, story, berättelse - och till slut dras slutsatsen att det är berättandet som gör spelet.
Alltså, hur storyn berättas, hur man kan leva sig in i spelvärden, sugas upp av mytologin.
Detta är just vad Crysis är bäst på. Storyn I sig är inget utöver det vanliga. Men det är hur den presenteras som gör den så otroligt bra. Musiken är den bästa jag någonsin hört i ett datorspel (och jag är vad man kan kalla en spelmusik-nörd ), jag saknar helt ord för hur bra den är - kompositören Inon Zur är inget annat än ett musikaliskt geni.
Jag menar det när jag säger att musiken i Crysis gör halva upplevelsen. Ända från början förmedlar den en otrolig stämning som inget spel jag tidigare spelat har uppnått.
Många har tyckt illa spelets senare banor - jag håller inte med. Crysis har, kan man kalla en perfekt nivåbalans. Vad jag menar med detta är hur banorna är designade - i början ligger fokus på att fritt (nåja) utforska ön, på att kunna göra lite vad man vill på banorna. Spelet förmedlar en slags känska av ett lugn före stormen. Här är första delen av spelet - introduktion och "sandboxande". På senare nivåer - och jag ska inte spoila alltför mycket här - blir spelet mindre fritt, och mer storyinriktat. Det är då den cinematiska upplevelsen verkligen sätter fart. Då byts på något vis spelets fokus, till en mert styrt, filmiskt spelande. Vilket jag tycker kompletterar spelet på ett fantastiskt vis.
Grafiken är oerhört bra - men dessvärre har alltför stort fokus lagts på just grafiken när spelet hypats. Crysis har den mest fotorealistiska grafiken någonsin hittils, men det är inte så jag vill att spelet ska bli ihågkommet. Crysis I mångas ögon och öron kommer nog alltid att vara "spelet med, för sin tid, så bra grafik".
I mina, och jag hoppas I andras också, är och kommer Crysis alltid att vara "spelet som skapade en ny genre".
För Crysis är det första riktigt cinematiska spelet, där allt fokus har lagts på att skapa en komplett, filmisk upplevelse - och inte bara ett spel som finns där för rent underhållningsvärde.
Crysis är, och kommer nog alltid att vara, för mig det bästa spelet genom tiderna.
okej, okej!
Monkey Island
har ingen lust o skriva en bigass motivation, så jag river ut en sida från bloggen istället.
Jag kommer ihåg vår första PC i familjen. En stor bjässe med 6MB ram, men som kunde boostas/trimmas upp till 12MB med ett enkelt knapptryck.
Spelen som min fader hade införskaffat var SimEarth The living Planet(Maxis 1990), Gunship 2000(Microprose 1991), Eye of the Beholder 2 The legend of Darkmoon(Westwood Associates 1991) och Monkey Island 2: LeChuck's Revenge(1991 Lucasarts/Lucasfilms games).
Eye of the beholder kostade för övrigt 459kr på tradition.
Jag föddes 1992, och det var alltså dessa spel + MS röj som jag växte upp med.
En lite underlig sak var att min pappa inte hade köpt ettan av varken Eye of the beholder eller MI innan han köpte tvåan. Så jag var minst sagt förvirrad när jag först spelade MI 2. Och tyvärr klarade jag aldrig spelet som barn, jag hittade aldrig mina ägodelar efter vistelsen i fängelset på Phatt-Island(tror jag?). :/
Men man kan säga att Monkey Island står mig väldigt nära, särskilt tvåan, eftersom det var ett av de första spelet jag någonsin spelade.
Monkey Island är ett äventyrsspel med många humoristiska inslag och frustrerande pussel, samtidigt som det faktiskt kan skrämma små oskyldiga 13-åringar!
Vid 13 år så bestämde jag mig för att spela ettan för att sedan börja om på tvåan och klara det en gång för alla. Sagt och gjort, men vilket TID det tog...Och jag uppskattade inte spelet lika mycket då som jag gör nu.
Många tycker att ettan är betydligt roligare att spela än tvåan, men där håller jag faktiskt inte med. Självklart kan det bero på att jag först spelade tvåan, men tvåans handling tilltalar mig liksom lite mer, och miljöerna är mer färglada. Dessutom är musiken OTROLIGT stämningsfull och skön. Jag har till och med tagit mig tid att lära mig de flesta på piano! Mina personliga favorit är låten som spelas när man snackar med Captain Dread och Jojo the Monkey.
Tänkte ta mig tid att skriva lite om det omtalade slutet i 2an.
Till och börja med måste jag hävda att MI 4 var en flopp, men 3an tycker jag blev en lyckad tolkning av MI. MEN det tråkiga var ju att Ron Gilbert aldrig fick chansen att göra 3an själv, och därmed klargöra för spelarna om varför 2an slutade som den gjorde.
Det finns många teorier om varför, men jag har nog fastnat för den tråkigaste.
Den teorin säger att Guybrush Threepwood och hela piratvärlden är en fantasi. I själva verket är det ett litet barn som går runt(läs: går vilse) i ett nöjesfält och använder sin livliga fantasi. Lechuck är hans bror som letar efter honom.
Denna teori förklarar nämnligen ett flertal olika scener i MI.
Låt mig ge er några exempel: varuautomaten, tunnlarna i 2an som leder Guybrush till olika ställen(Enligt teorin ska det alltså vara tunnlar som i Disney World, där arbetarna går mellan de olika nöjesfälten för att undvika folkmassorna),Voodoo lady(skriker nöjesfält), faktumet att han aldrig dricker root beer etc. Jag kommer tyvärr inte ihåg fler exempel, men det finns en hel bunt mer.
Dessa förklarar inte alla saker, men ganska många.
Det roliga med MI är att så många fortfarande brinner för spelet och dess handling. Man diskuterar FORTFARANDE det omtalade slutet i 2an.
Säg mig, vad är om inte det, en spelutvecklares dröm?
Monkey Island-fans är onekligen de mest lojala fansen av dem alla, men alla väntar på att Ron Gilbert ska få tummen ur och börja jobba på 3an, vilket inte verkar vara aktuellt just nu. Men är det verkligen vad vi vill? Vill vi ha ett nytt Monkey Island spel?
Enligt mig kommer ett tredje spel inte göra fansen något annat än besvikna, och innerst inne vill vi ändå leva med denna ovisshet om Monkey Island 2: LeChuck's Revenge frustrerande slutscen.
Om det inte vore för att jag är så jävla trött nu så skulle jag skriva en lista från 1-1000 så jag kör en kort.
2000 - Severance - Tredje persons hack and slash, med det aboslut bästa fighting systemet i spel historia.
1996 - Blood - man blir fan i mej inte trött på att trycka folk full med hagel, spelet har för övrigt den bästa känslan i ett hagel sedan Doom (shotgun) och doom 2 (super shot gun).
1998 - Quake 2 - Att strida mot den värsta utomjordings rasen i fiction historien (Alien är bebisar i jämnförelse) och hala fram en supershogun, yummy.
1999 - Aliens vs Predator - faktiskt före sin tid med effecterna, tog lång tid innan vattnet fungerade som det gjorde i det spelet igen, finns dock inte många spel som har det men Halo 3 är ett.
1995 - WarCraft II + expansion - Det enda spelet som varit warcraft, jävligt bra musik.
japp så får det bli så länge. trött nu, jagat achievements i wow hela natten.
Hälsningar "Flame Keeper"
Fallout 3 Game of the year edition(ps3/x360)
Ratchet & Clank(1)(ps2)
Shogo: Mobile Armor Division(pc)
Dominions 3(pc/mac/linux)
Disciples 2 Gold Edition(pc)
Saint's Row 2(ps3/x360/pc)
Dawn of war(1) + expansioner(pc)
Legacy of Kain: Soul Reaver 2(ps2/pc)
Legacy of Kain: Defiance(ps2/xbox/pc)
Where are we runnin'?
Finns många bra. Men jag tycker att spelkänslan var bättre förr, spel som Doom, Blood, Duke 3D har jag inte hittat nån motsvarighet till.
Och rpg som quest for glory och baldurs gate & warcraft.
Jag älskade också Tie Fighter och jedi academy.
Visst Call of duty har en bra spelkänsla och cod4 var riktigt riktigt bra.
Men ska jag göra en topplista av nyare spel så är CoD 4, Mass effect & gta 4 i topp.
