Sådan son, sådan far
Efter vad jag bara trodde var ett standard "catch up" samtal med farsan så hände det jag aldrig trodde skulle hända. Pappa och jag började snacka tv-spel. Ni förstår att sedan min tids begynnelse så har jag och pappa haft en lika lång debatt om huruvida tv- och datorspel är bra eller inte. Pappa som är av den gamla skolan förstår inte hur jag kan sitta längre än 20 minuter vid en dator eller tv utan att dö av tristess lika mycket som att jag inte kan förstå varför han inte använder Firefox istället för Internet Explorer. Vi har motarbetat varandra rätt länge, och båda har fått stå emot hård kritik från respektive part.
Ironiskt nog så var det pappa som introducerade mig till tv-spel när han köpte NES till mig. Det var också dagens samtalsämne, vi snackade om tiderna som gått och att han faktiskt gillade den där gamla maskinen. Tydligen så gillade han den mer än vad jag trodde, och har bestämt sig för att gå och köpa en. Så han ser fram emot att spöa mig i Ice-Hockey (tror han ja) och tävla om bästa highscore i Super Mario Bros. Jag har nog aldrig varit så stolt över gamlingen!
Så när ska helvetet frysa till is?
Kul att du har en dialog med din farsa, det har inte alla...