Det här med DNF
Södra stockholm, någongång under sensommaren 1997. En ung kille på 15 år sitter och svettas över en PC Gamer-tidning. Duke Nukem Forever-screenshots. Quake-motorn hade aldrig sett så snygg ut.
[ia=18223; medium]
Södra stockholm, en kall januarikväll 2010. 13 år har gått. Tretton. Killen som var femton har hunnit med följande:
- Gått ut gymnasiet
- Gjort lumpen
- Flyttat hemifrån
- Tagit körkort
- Börjat jobba
- Blivit sambo
- Blivit singel
- Blivit sambo igen
- Blivit pappa
Nu sitter han här, tjugosju år gammal, och tittar på en film från samma spel. Eller samma och samma, namnet är väl det enda som har hängt kvar de senaste tretton åren. Allt annat; grafik, story, karaktärer och så vidare har väl bytts ut ett antal gånger.
Men det är något med de där skärmdumparna. Det finns förutom dem ett par andra som för alltid har etsat sig kvar, och det är de första bilderna från Team Fortress 2. Jag vet inte vad det är, men jag kan fortfarande bli irriterad över att jag aldrig fick spela den första TF2-versionen.
[ia=18225; medium]
I min eviga tro på underdogs så hoppas jag innerligt att Duke Nukem Forever släpps förr eller senare. Vore det inte förbannat kul om:
1. Spelet faktiskt kom ut (och då menar jag inte Duke ur garderoben - hallå, uppenbart!)
2. Spelet var riktigt jävla bra.
Nåväl. Vi får väl se. Det skulle inte förvåna mig om...
Södra stockholm. Våren 2024. En ung tjej läser ett gammalt blogginlägg som hennes pappa gjorde för 14 år sedan. Hon skrattar lite, ropar på pappa och startar upp spelet.
Robin,
Frilansare
Du glömde att nämna att du hjälpt mig flytta 5 gånger, borde vara med.