Äntligen ska jag få se Simon och ekarna
Har precis lämnat jobbet efter ett par timmars övertid vilket inte var min plan. Den var ju att gå normal tid och då hinna med en 18:15-visning av filmen Simon och Ekarna med flickvännen. Ingen större skada skedd dock eftersom det blir att se den om en dryg timme istället, men alltid sur när man tvingas jobba nör man har planer.
Hursom så ser jag verkligen fram emot att se filmen. Boken är nämligen en av mina absoluta favoriter. Minns inte riktigt när det var men min mor gav mig den någon gång på gymnasiet eftersom hon trodde att jag skulle gilla den. Jag var aningen skeptisk till en början, fram tills dess hade jag ju mest bara läst fantasy-böcker utöver de man tvingades att läsa i skolan. Det tog dock inte många sidor innan jag var helt fast och faktiskt blev det så att jag läste ut den samma dag som jag öppnade den.
Svårt att peka på vad det var som gjorde den så bra. I ärlighetens namn så är mitt minne från historien i sig extremt bristfälligt. Vad jag däremot minns är känslan jag kände när jag läste den. Hur den fullkomligt sög tag i mig och vägrade släppa taget. Hur jag ena stunden log för att i nästa se rätt ledsen ut. Ingen bok hade haft den effekten på mig tidigare vilket självklart gjorde det hela mycket större då och som ger mig mer romantiska minnen då, men kan filmen bara leverera en gnutta av det jag kände då så kommer det bli en underbar kväll i biostolen
