Drömmar, fantasi eller verklighet ?
Jag kommer oftast inte ihåg mina drömmar. Men dom drömmarna jag kommer ihåg är oftast blandade med människor som jag omger mig runt och några som jag har stött på förut, som typ gamla klasskompisar.
Kommer ihåg programmet Hjärnstorm som gick på SVT där dom tog upp minne och så, där dom gjorde olika tester både på tittarna och folk på stan.
Test ett gick ut på att dom visa ett fält vid en väg där man såg en skog och efter att det klippet vart klart fråga dom vilken färg på ladan det var.
Jag gissa rött men det visa sig att det inte fanns någon lada alls ^^
Test två gick ut på att en kvinna hade en handväska och så kom en snattare och tog väskan från henne, så fråga dom hur väskan såg ut som förövaren tog och svaret var rätt så roligt.
Folk gav sådana detaljerade beskrivningar både på modell och färg på väskan och det roliga var att hon inte ens hade en väska där utan folk fick för sig att hon hade det.
Minnet är bra om man jämför med andra varelser, men långt ifrån perfekt, som sagt så blandar den ihop saker och har svårt med detaljer, tyvär finns inte programmet kvar på SVT play =/
Test två gick ut på att en kvinna hade en handväska och så kom en snattare och tog väskan från henne, så fråga dom hur väskan såg ut som förövaren tog och svaret var rätt så roligt.
Folk gav sådana detaljerade beskrivningar både på modell och färg på väskan och det roliga var att hon inte ens hade en väska där utan folk fick för sig att hon hade det.
Minnet är bra om man jämför med andra varelser, men långt ifrån perfekt, som sagt så blandar den ihop saker och har svårt med detaljer, tyvär finns inte programmet kvar på SVT play =/
det fanns ingen snattare där heller, utan en väskryckare
roliga test annars, mitt minne suger så jag skulle sällan kunna ge ett rakt svar förutom på såna där knäppa saker som var parkerade jag bilen när jag handlade förra veckan.
Jag tror att det är saker som har ledtrådar, jag kan spola tillbaka från en sak som att, frugan och sonen var sjuka så jag åkte iväg med våran dotter (kommer inte ihåg än var jag parkerade), dottern var i lekrummet medan jag handlade, efter handeln hade jag glömt snus som jag köpte i kiosken inne i butiken, därefter hämtade jag dottern, medan vi gick till bilen så funderade jag på att kolla kvittot innan vi åker iväg (självscanningskund). Och nu kommer jag ihåg vad jag gjorde med bilen. Det är nämligen så här att efter att jag satt dottern i bilen och ställt matkassarna i den så tar jag fram kvittot och stoppar den i min vänstra ficka i jackan och går iväg för att lämna matvagnen som står vid andra sidan vägen av där jag parkerade bilen.
Dock så glömde jag kontrollera kvittot när jag satte mig i bilen, men jag gick nyss för att kontrollera om kvittot låg i min vänstra jackficka, vilket det gjorde. Minnet är kryptiskt
Ber om ursäkt om jag snott 2-3 minuter av ditt liv med min vardag
thank you, come again
Så det korrekta uttrycket hade med andra ord varit: "Vårt minne är sämre än vad vi tror"?
Om man anser att det är bra eller inte är mycket en åsiktsfråga. Jag skulle säga att vårt minne inte är särskilt bra, medan någon annan kanske skulle säga att det är det. Vad man kan säga säkert är dock att det är långt ifrån så bra som många tror. Så ja, det hade kanske varit bättre att formulera det så.
Det vet jag faktiskt inte, ska försöka söka lite på det.
Man skulle dock kunna tänka sig att det kanske inte funnits behov för ett jättebra minne under större delen av människans historia och därför har det inte utvecklats. Det kanske också vara en bieffekt av någonting annat - till exempel vår bristande perception eller vår livliga fantasi. Möjligtvis har det att göra med hur hjärnan arbetar. Säkert går det att komma på fler anledningar.
Så det korrekta uttrycket hade med andra ord varit: "Vårt minne är sämre än vad vi tror"?
Om man anser att det är bra eller inte är mycket en åsiktsfråga. Jag skulle säga att vårt minne inte är särskilt bra, medan någon annan kanske skulle säga att det är det. Vad man kan säga säkert är dock att det är långt ifrån så bra som många tror. Så ja, det hade kanske varit bättre att formulera det så.
Ja. Jag tänkte det att eftersom det är en åsikssfråga är det bäst att framhålla det när det är osäkert om det är det eller inte -- men det är klart, det är ju lättare att säga för mig som läser igenom ditt inlägg ur en annan synvinkel.
I vilket fall så är min åsikt att minnet är otroligt bra. Det som fascinerar mig är egentligen hur bra (eller dåliga) vi är på att minnas vissa specifika saker, utan hur minnet tycks vara oändligt. Hur mycket kan en människa minnas in det blir fullt? I egenskap av programmerare (student) så vill jag ofta tänka mig datorn som en hjärna (hjärnan är ju mycket "större" än en dator, förstås, så det är mer korrekt att säga att man liknar datorn efter hjärnan), så när man då pratar om lagrings- och minnesutrymme känns det som en intressant fråga hur mycket minne en människa har, så att säga. Och går det att uttrycka i någon konkret term? Hur många gigabyte rymmer hjärnan? ^^
I vilket fall så är min åsikt att minnet är otroligt bra.
Det är dock viktigt att känna till de svagheter vårt minne har. Du kan läsa lite om minne här:
http://www.skepdic.com/memory.html
Svagheter presenteras bland annat under rubrikerna "accuracy of memory" och "source memory". Jag tycker dock hela texten är värd att läsa. Lite mer finns här:
http://www.fof.se/tidning/2003/4/falska-minnen-kan-planteras
http://www.fof.se/textruta/granska-kallkritiskt
http://www.fof.se/tidning/2002/2/om-jag-inte-minns-fel-sa-vi-...
Det som fascinerar mig är egentligen hur bra (eller dåliga) vi är på att minnas vissa specifika saker, utan hur minnet tycks vara oändligt.
Ja, det är verkligen fascinerande!
...så när man då pratar om lagrings- och minnesutrymme känns det som en intressant fråga hur mycket minne en människa har, så att säga. Och går det att uttrycka i någon konkret term? Hur många gigabyte rymmer hjärnan? ^^
Ja, det är verkligen intressant fråga. Dock tror jag inte att det riktigt är jämförbart, eftersom de fungerar på så pass olika sätt. Kanske rätt väg att utveckla datorer är genom att titta på hjärnan?
Ska ta och läsa de där artiklarna senare. Har skolarbete att göra, men jag började läsa litegrann. Jag ska ta och fortsätta när jag har mer tid.
Nä, jag tror naturligtvis inte heller att det går att jämföra på det viset. Jag tror att minneskapaciteten är flytande. Sedan fungerar det ju, som du säger, på olika sätt. Det är ju inte som att våra minnen är uppbyggda av bitar, utan snarare av komponenter. Det är t.ex. lättare att komma ihåg ett ord än en siffra. Siffror har ju ingen anknytning till någonting. Detta har jag funderat över litegrann på sistone. Vi minns ju saker bättre om vi har någon association till det (vilket stämmer bra överens med det här med nervkopplingar).
Sedan så är 81 lättare att komma ihåg än siffrorna 8 och 1, i stort sett. 81 kan ju även bli ihopblandat till något liknande. Jag gjorde några experiment på mig själv för en tid sedan då jag efter att ha hört några siffror utan att ha förberett mig på att minnas dem försökte fiska upp dem ur minnet efter en stund. 35 blev 53, t.ex.
Nä, nu ska jag inte skriva mer. Har ju arbete att göra!
Det jag har märkt med mina drömmar är att jag oftast får tydligare bilder och minnen om jag somnar direkt efter att jag titat på en film eller liknande. Starkare drömmande att tillägga också. Och som sagt bidrar med bättre minne från drömmen dagen efter. Det beror också på vad man har upplevt under dagen.
En bra melodi tål vilken behandling som helst.
R.I.P. Mikael "The_Maxx" Löfgren