Manligt och kvinnligt?

Håller delvis med, men när man som minoritet vill framhäva sina åsikter på ett forum gör man bäst i att uttrycka sig så tydligt så möjligt. När folk inte håller med granskas inlägget extra nogrannt. Det kan mycket väl vara "rätt" åsikter och lösningar som försöks förmedlas, men utan tydlighet fungerar det ändå inte.

Men tycker inte man kan jämföra Kamp med någon från SD. Kamp hade inga som helst fördomar över sig när han började skriva på forumet. En person som är känd som en SD har fördomar över sig vid första inlägget.

Jag dömer Kamp efter vad han har skrivit på forumet, precis som alla andra.

*epic facepalm* Såklart hade man resonerat så och man har lagt ner MÄNGDER med tid och pengar på att försöka få ordning på "skinheads" i skolorna, speciellt på början på 90-talet när "skinheads"(och resterande pack av dessa) var som mest aktiva i Sverige. Jag vet att du gillar att vara kontroversiell castor, men det känns som tomma tunnor skramlar mest här.

Män och kvinnor är olika fysiskt och psykiskt. Det är ganska tydligt. Det är inte för inte att män har svårt att förstå sig på kvinnor och tvärtom.
Detta har många svårt att acceptera. I dagens Sverige vill vi så gärna tro att män och kvinnor är likadana. Så är emellertid inte fallet och det krävs inte mycket förstånd och eftertanke för att komma fram till detta.

Man och kvinna är inga mänskliga konstruktioner. Däremot är vissa manliga och kvinnliga egenskaper konstruerade eller ännu vanligare: överdrivna.
Jag tror att allteftersom det har blivit mer accepterat med homosexualitet har folk blivit mer rädda för att tas för detta. En man med feminina drag kan ju tas för en homosexuell - ve och fasa!

Män och kvinnor har olika könshormoner. Vissa har mer av respektive och andra har mindre - men en man har mer testosteron och en kvinna har alltid mer östrogen - annars skulle de tillhöra det andra könet.

Inga föräldrar har rätt till barn. Däremot har alla barn rätt till sina föräldrar! Jag tycker att det är jättebra då infertila föräldrar - eller föräldrar som bara vill ha ett barn till - kan adoptera ett barn. Det adopterade barnet blir säkert lyckligt hos sina nya föräldrar - men det kommer ändå att vilja veta mer om sina riktiga.
Även om de nya föräldrarna är helt underbara, så är de inte de riktiga. Mycket av ens identitet ligger i härstamningen, alltså ens riktiga biologiska föräldrar.

Alla barn har en mamma och en pappa. Ett barn kan inte ha två av ena eller inga av den ena. Därför kommer alltid något att saknas för ett adoptivbarn eller ett barn med ensamstående föräldrar men uppväxten kan självklart bli lycklig för det!

Jag kan inte påstå att det är direkt skadligt att ha homosexuella föräldrar, men jag tror inte heller att det är gynnsamt. Alla barn behöver en faders- och en modersgestalt.

En intressant sak i sammanhanget är att sanningen tål att ifrågasättas och inte osanningen. Därmed kan man med rätta ställa sig frågande till sådana saker som inte tål att ifrågasättas. Vad som får och inte får ifrågasättas kan ni ta reda på själva.

Oförtjänta könsroller? Tänk dig människans leverne innan det moderna samhället. Kvinnan stannar hemma med barnen och mannen far ut och jagar eller plogar åkern. Varför det? Varför kan inte mannen stanna hemma och kvinnan fara ut? Jo, det finns några enkla och lättförståeliga anledningar till detta:

Kvinnan är den som föder och ammar barnen. Alltså är det mer naturligt att kvinnan stannar hemma och sköter om barnen - när hon ändå är tvungen att amma dessa. När hon likaså är i hemmet så varför inte laga maten också? Mannen behöver inte amma några barn och är - generellt - starkare och därmed mer lämpad till kroppsarbete.

Alltså: kvinnan är hemma och tar hand om barnen och huset och mannen är ute och arbetar/skaffar föda.

Nog håller jag med dig om att dessa roller inte är lika aktuella i dagens samhälle, men det tycker inte jag är anledning att helt förkasta dessa. Jag tror att det är bättre för barnen att bli omhändertagna av sina egna föräldrar istället för dagisfröknar utan koppling till barnet och med 20-30 andra barn att passa.
I dagens Sverige är det inte helt accepterat att vara hemmafru. Då ska man straffas genom sänka/otillräckliga bidrag. Är inte det intolerant, så säg.

Jag är av den åsikten att det ska vara upp till föräldrarna att bestämma hur de vill ha det och där ska inte staten lägga sig i.

Och barn hittar alltid någon som dom ser upp till förutom sina föräldrar, någon som gör att barnet tänker "såhär ska jag bli när jag är vuxen", det kan vara ens egna föräldrar, det kan vara en kompis föräldrar, det kan vara en lärare, det kan vara en artist, det kan vara en religiös figur.

Med andra ord ; Man hittar ändå en fadersgestalt / modersgestalt även om man inte har "en av varje".

Jag återkommer imorgon med grundligare svar på allt annat du har skrivit EliasN, tyckte dock att den här delen var viktigast att svara på just nu.

^- Som sagt, tror Elias måste läsa igenom tråden minst en gång till så han förstår varför en personer absolut inte behöver ha "en faders- och en modersgestalt.".

Tänker inte ens diskutera detta med Elias eftersom jag vet att alla hans argument har tro som grund och gud är som vi alla vet, ofelbar. Nästan lika meninglöst som att diskutera med rasisterna i Göteborgs tråden.

Drunken du är verkligen blind va?

"Alla barn har en mamma och en pappa. Ett barn kan inte ha två av ena eller inga av den ena. Därför kommer alltid något att saknas för ett adoptivbarn eller ett barn med ensamstående föräldrar men uppväxten kan självklart bli lycklig för det!"

Självklart skulle ett barn må bättre av att han hade både en far & en mor som älskade han, än tex ett barn med bara en mor eller bara en far. Ett barn som växer upp utan en mor eller en far försöker självklart leta efter en tex fadersgestalt någon annanstans. I värsta fall kan det inte bli en spec bra sådan som ungen hittar.

Låter som om du pratar om dig själv i sista biten.
Du har aldrig fel, eller hur?

Ditt argument förfaller då alla i princip söker fadergestalter utanför sin egen familj som barn. Det är bara efter konstruktioner att folk skulle bli lyckligare av att ha en mamma och pappa för att få något stöd för den gamla familjemodellen.

oj, vad förvånad jag blev att du tog åt dig av min kommentar Det är inte så svårt att alltid ha rätt mot rasistiska biggots.

Som barn kan man ha många förebilder. Mamma och pappa är mer än bara förebilder. Det handlar om att älska och älskas tillbaka. Någon att se upp till och älska, någon som älskar tillbaka och är ett stöd och uppmuntran. Någon som uppfostrar en.

Kan man då inte få någon annan än sina riktiga föräldrar att fylla den rollen? Absolut men inte vem som helst.

Vad händer då om man saknar endera eller bådadera? Jag vet inte.

Det är sant att min uppfattning har sin grund i min tro. Det betyder dock inte att den är cementerad. Jag kan ändra uppfattning, om du ger mig skäl nog att göra det.

Min uppfattning grundar sig, på ett litet närmare plan, i mitt förnuft och egna resonemang. Jag har resonerat mig fram till det mesta jag har skrivit hittills i den här tråden. Som sagt, om du ger mig anledning nog ändrar jag mig.

Bjosarns inlägg tar jag senare.

Ungefär som folk har svårt att förstå andra människor, typ.
Det är inte bara för att män är män och kvinnor är kvinnor som man och kvinna har svårt att förstå varandra, i vissa aspekter kan det vara svårt att förstå varandra på grund av fysiskt betingade orsaker (menstruation, hormonsvängar osv), men utöver det så är det fullt möjligt att man kan förstå varandra.

Det psykologiska sitter i ens personlighet, och det är som du nog vet alldeles unikt för varje människa.

Män och kvinnor är nästan likadana, det är bara att en annan sak spelar in ; personlighet.
Och sådant är inte baserat på hurvida du har en kuk som hänger ut eller inte.

Du tror inte det har motsatt verkan?
Förr i tiden var det bara äckliga pedofiler som föraktade Gud som var homosexuella, nu har det blivit (relativt) socialt accepterat att vara homosexuell.
Det gör att ordets negativa kraft har minskats.

Det är väl snarare så att en man med feminina drag nuförtiden anses fortfarande manlig, för mannen är så säker i sin sexualitet (heterosexualitet) att han vågar bry sig om sitt utseende osv.

Och din poäng är?

Klart barnet vill veta om sitt ursprung, det betyder ändå inte att man älskar sina nya föräldrar mindre.

Och om man blir adopterad kommer man ta till sig sina nya föräldrar som om dom vore ens riktiga föräldrar.
Jag är t.ex säker att du älskar Jesus minst lika mycket som du älskar dina egna föräldrar, och det borde väl visa för dig att det är helt möjligt att älska någon, även fast ni inte kommer från samma kött och blod?

Inte fysiskt nej, det går ju inte att föröka sig om man har två snoppar eller två vaginor.

Det enda ett barn behöver är kärlek från sina föräldrar, och en trygg tillvaro.
Det är något som två män eller två kvinnor kan ge ett barn.

Och varför kan inte osanningen ifrågasättas?
Det vore mest logiskt ifall det som är fel ifrågasättas, eller?

Kvinnan hjälpte också till med att ploga åkern och liknande sysslor.
Hur tror du egentligen dom svenska hushållen klarade sig under dom år vi svenskar var ute och krigade?

Mer naturligt tills ungen inte behöver amma.

Och iochmed hur vi har utvecklats som civilization behöver vi inte ha manly men men som pressar 500 i bänkpress för att göra våra jobb.
Våran utveckling går framåt och därför går våra könsroller framåt också.

Dessa könsroller förkastas för att du vet, civilizationen har gått framåt, och du behöver som sagt inte vara manly man man för att utföra ditt arbete, det är din intelligens som är viktigast, och senast jag kollade så finns det faktiskt ingen skillnad på hur intelligent en man eller kvinna kan vara.

Själv så förstår jag inte vad som är så fel med att gå till dagis, det är oerhört viktigt för ett barn att lära sig socialisera redan vid ung ålder, så att h*n kan förstå att vi människor skiljer sig åt, och även lära sig att handskas med individer som man stör sig på.

Ptja, kvinnor förr i tiden fick inga bidrag alls för att vara hemmafru, och dom klarade sig.

Vad menar du?

Och det är inte två män eller två kvinnor kapabla till?

Som syndande homosexuella?
Du är ju kapabel till att älska Jesus minst lika mycket som dina föräldrar, han är kapabel till att älska dig lika mycket som dina föräldrar, varför kan då inte två män eller två kvinnor kunna vara kapabla till att älska sitt barn lika mycket?
Jag tror inte homosexuella människor (eller heterosexuella adoptivföräldrar) har någon mental spärr som gör att dom bara kan älska sitt barn 50% av den kärlek en förälder kan älska sitt egna barn...

Älskar inte Jesus dig lika mycket som han älskar sina riktiga barn (i detta fall måste det väl vara det judiska folket)?
Du utgår från att homosexuella (eftersom ett adoptivpar är "en av varje") inte skulle vara kapabla till att älska någon lika mycket som en heterosexuell här, har homosexuella en mental spärr som gör att dom inte kan älska som en "vanlig" människa?

Män och män är också olika fysiskt och psykiskt. Kvinnor och kvinnor är också olika fysiskt och psykiskt.

Som det är nu kan jag säga att jag inte är särskilt intresserad av att svara på ditt inlägg, Greger. Dels för att du styckar upp mitt inlägg och tar ett fåtal meningar i taget och dels för att du använder dåligt språk.

Om du svarar på mitt inlägg som en helhet och använder en bättre ton så kan jag svara, men inte före det. Jag är less på att bara få en massa skit för det jag skriver. Så länge folk inte kan hålla en bra ton gentemot mig tänker jag inte göra mig den mödan att svara på deras inlägg.

Att jag ens skriver detta beror på att jag är övertygad om att Greger faktiskt vill att jag ska svara, till skillnad från CastorFiber.

Skulle vara kul om platserna blev ombytta,
Kvinnorna jobbar med hårt arbete, kommer hem psykisk trötta och vill ha lite hawt time med makarna
och makarna stannar hemma under dagen och spelar dataspel(istället för städa) och beställer pizza till middag(istället för laga mat),

Satan vilken dröm eller är jag kvinnofientlig bara för jag fantiserar om detta nu

Jepp, du kommer brinna i helvetet.

Skulle du kunna berätta för mig vad som är det dåliga språket?
Säg bara rent generellt, så kan jag fixa upp det, och så kan jag försöka att klistra ihop dom bitarna som är mest uppstyckade också.

Bjosarn lider du möjligen av en liten bit av besserwism och arrogans?
Kanske ska komma ner till jorden en stund, så man kan läsa av ironi lite bättre, du verkar ta väldigt illa upp när man skojar runt lite om såna här heta ämnen men för dig verkar det vara lugnt att själv säga vad man vill, hur man vill

Jag reagerar på användning av ord som kuk i vad som ska föreställa en seriös diskussion. Det ordet, och andra, räknar jag till dåligt språk och det hör inte hemma i en seriös diskussion.

Det räcker inte med att bara klistra ihop det. Poängen är att du styckar upp mitt inlägg i smådelar och sedan måste jag sitta och citera alla dina meningar en och en och svara på dem. Det leder till att vi får 100 små diskussioner istället för en stor.

Nej, jag vill att du svarar på mitt inlägg som helhet. Visst, någon enstaka mening kan du svara på enkomt.
Tidigare tyckte jag att den metoden du begagnar var tämligen bra, men nu är jag less och har insett dess nackdelar.

Jag tror inte att de någonsin har sagt att män och kvinnor är exakt, precis lika. Jag tror inte att någon har sagt motsatsen heller.
Det feministerna och genusforskarna säger är att det inte finns några skillnader mellan män och kvinnor på andra plan än det fysiska, och vissa inte ens det.

Hela jämställdhetskarusellen har gått för långt. Män och kvinnor är olika -- det inser vem som helst bara de tänker efter lite.

Det är inte för inte att 99,99 % av all porr är gjorda med kvinnor, för män. Jag är av den uppfattningen att män har starkare, eller i alla fall annorlunda, sexualdrift än kvinnor.
Nu kanske du hävdar att detta beror på att mäns sexualitet betonas starkare (Hur många vet vad lubrikation innebär i sexuella sammanhang?): Inte heller det är utan anledning.

Inte särskilt mycket, men ingen älskar ett barn som dess föräldrar. Det var bara en förklaring till vad föräldragestalter innebär.

Jag tror helt enkelt inte att det är gynnsamt för barn att ha samkönade föräldrar eller något åt det hållet då det inte är ... vad ska jag säga? Om jag säger naturligt blir jag bara missförstådd. Det bästa ordet jag kan komma på är normalt, men det är inte riktigt bra heller -- men jag hoppas att du förstår.

Jag blir inte sur -- jag hävdar bara att det inte riktigt stämmer.

Ironi kan vara ett bra redskap i diskussioner, förutsatt att det används på rätt sätt. Jag är av den uppfattningen att man kan skämta i textform, så länge man markera detta med tillbörliga smilies och självklart finns det ju bättre och sämre tillfällen (då seriösa diskussioner kan vara ett av de sämre).