Unsocial network.

Inaktiv
Unsocial network.

"Gå ut!", "sitt inte där hela dagen!", "kan ni inte göra något annat en timme?". Känns det igen? Jisses vad man fått höra detta som ung. Många gånger följdes dessa meningar av utläggningar om hur vi inte "umgicks" med varandra, hur osociala vi var som satt och stirrade in i "dumburken" hela tiden. Men ska jag vara ärlig så var vi nog kopiöst mer sociala framför spelen än när vi bara skulle fördriva tiden utomhus innan man fick gå in igen. Visst kunde vi leka, men just nu tänker jag mest på den där lite kritiska åldern alldeles innan tonåren. Den åldern då man tyckte att man var för stor för att konkret leka.

Varför kom man inte på det här själv som ung för?

Har senaste tiden tänkt en del på varför spelandet just fått leva med att vara en osocial grej. Självklart, sitter man och spelar ett singel player-spel helt ensam så är man ju inte så makalöst social. Men spel idag är ju något så otroligt mycket större. Man lägger till vänner och andra spelare i sina vännerlistor, man spelar tillsammans med folk runt hela jorden, man pratar och man samarbetar. Sambon har exempelvis en hel drös med vänner som han lärt känna genom diverse mmo's, kontakter som knöts via spelet helt enkelt.

Man kan ju inte argumentera emot att sitta på mumble, skype eller köra med mic på konsoll egentligen inte går att jämföra med att sitta ansikte mot ansikte med en vän och prata. Tror till och med att jag läst någon forskningsrapport om detta, att det är massor av saker vi missar i konversationen när vi inte ser varandra, samt att det inte utsöndras lika många bra hormoner och dylikt. Men jag vill ändå påstå att förutsättningarna för att skapa nya relationer är större på ett digitalt forum än att "gå ut på närmaste fotbollsplan" (fick höra den som barn) och hitta vänner. Man behöver inte bryta isen eller bry sig om några andra sociala hämningar, det är bara att haka på.

Jag minns även väldigt starkt en resa med pendeltåget för kanske ett år sedan. 3ds'en har ju som säkert dom flesta vet, ett läge där man kan träffa andra spelare och använda dessa för att spela ett minispel eller samla pusselbitar, ni vet sånt som bara Nintendo kommer på att stoppa in i en maskin. Jag satt ensam och spelade Tales of the Abyss, utan att tänka så mycket på omvärlden. Helt plötsligt sätter sig någon framför mig med ett stort leende. Det visade sig att han också hade en 3ds och ville utbyta vår digitala information, men passade även på att sitta kvar en stund och prata om lite allt möjligt. Tidernas bästa pendlingsresa! Varför vågar inte fler göra sånt? Allra helst, varför vågar inte jag göra sånt?

Saken är väl att många som inte spelar konkret inte förstår den sociala aspekten av spelandet. Och som med mycket annat så dömer man ut det man inte riktigt förstår. Sen finns det ju självfallet en hel del översittare som anser att det inte finns positiva aspekter med spelandet alls, men dom hamnar i en kategori för sig.

Så, till er som kommer ha chans att spela under påskhelgen, var sociala. För spelvärlden är social! För våran del får spelandet vänta tills söndag kväll, idag väntar bilresa till Gävle och familjen.

Glad påsk och dela gärna med er av hur ni ser på spelandet som en social grej!

#blogg


signatur

Take what you can, give nothing back! Yaarr!

Medlem
Unsocial network.

Bra skrivet!

Känner igen mig i mycket av det här.

Dock så blir till och med jag lite orolig när jag ser hur min yngre broder väljer att inte hänga med sina vänner ut och exempelvis spela fotboll (vilket han alltid gjorde förr) och istället sätter sig med IPAD:en och spelar hela tiden.

Man är ju lite rädd att det ska sluta med att han inte har några kompisar kvar då han mer eller mindre förskjutit dem.


signatur

Everybody needs help.

Inaktiv

Tackar och bockar

Jo, det "farliga" ligger väl i när man spelar singel player. Jag har dock inte fastnat för att köra spel på varken paddan eller telefonen, kan sitta en liten stund med något sen ledsnar jag ganska fort. Men det kanske beror på att man inte växt upp med det som dagens ungdomar

Våran äldsta pojk har en egen platta, den brukar han mest använda för att kolla på film medans han leker (trots att han har en egen tv på rummet ). Spelandet brukar vi vara lite kontrollerande med, mycket på grund av att han är så liten. Får se om man låter likadant som ens föräldrar om ett par år


signatur

Take what you can, give nothing back! Yaarr!

phi
Medlem

För 10-15 år sedan spelade jag en hel del MMO-spel, hängde på irc, åkte på lan och upplevde spelandet som en social grej med folk utanför byhålan man växte upp i.

Men idag ser jag mer eller mindre spelandet som en flykt från människor, stress och alla måsten. Min interaktion med andra människor i spelen sker i princip bara genom att skriva provocerande saker för att reta upp folk som inte vet hur man beter sig på nätet, så börjar de att bomba mig med sitt "näthat" istället för någon som kanske tar all skit på allvar.

Så jag personligen ser inte spelandet som en social grej idagsläget men det är onekligen ett bra sätt att lära känna folk med likasinnade intressen och jag kan tänka mig att en väldig blyg, osäker och annars osocial person kan öpnna upp sig och "träna" på att bli mer social tack vare spelandet, förutsatt att det sker i den typen av spel så klart.

Inaktiv

Jo, självklart blir det ju lite vad man gör det till också. Vill man inte vara social så går det ju utmärkt att välja bort dom funktionerna. För min del beror det helt på vilket humör man är på samt vilken typ av spel det är. Vissa dagar vill man ju bara göra som du säger och bara skärma av allt och alla en stund, "när du vill ha en stund för dig själv" liksom


signatur

Take what you can, give nothing back! Yaarr!

Moderator | Testpilot

Känner igen mig. Mina föräldrar lät mig inte spela mycket till en början men när jag började spela mer på nätet så bad jag min mamma bara sitta med mig ett tag för att visa vad jag håller på med och hur kul och intresant det var.

Fick se när jag skrev med min kompis, när vi planerade saker vi gjorde i spelet och att vi skulle ut och fiska till helgen som var påväg. Hoppade sedan in på Ventrilo och pratade vidare om båda sakerna.

Tro det eller ej men på så sätt så fick jag börja sitta mer, samt att jag började använda datorn för att läsa saker på nätet, se film osv osv.


signatur

Testpilot & Twitter
Personbeskrivning: "Han är stygg över alla gränser" - Gustav Höglund
Personbeskrivning 2: "Man kan lita på uber" - Joakim Bennet
Det råder lite tvivel ovan, men jag luktar gott i alla fall.

Medlem

Det är skönt att Smartphones/tablets finns idag. Då kan man surfa ute i solen Det enda man inte kan göra ute i solen är dailies men dom får man göra lite senare ikväll när det blir mörkt och kallt igen.

Var man bor, hur gammal man än är, måste det vara fritt för var och en att utforska sitt "inre". Spel är ett alldeles utmärkt sätt att göra det på. Jag tror många söker sig till sociala sammhang just via spel, och av den anledningen ser jag bara fördelar.


signatur

FZ - SAMLADE SKRIFTER: #walter_iego

1
Skriv svar