Krönika – Metacritic bryter benen i den digitala framtiden

Jag tycker att Metacritic får oförtjänt mycket skit. De sammanställer recensioner och får fram ett snittbetyg, vad andra använder det till tycker jag är fel att skuldbelägga Metacritic för. Den enda riktiga frihet de tar för sig är att omvandla exempelvis ett "4 av 5"-betyg till "80 av 100" för att upprätthålla sitt score-upplägg.

Mitt stora problem med spelmedia, framför allt i Sverige, är att det i många fall lyser igenom att det är en glada amatörer som råkar gilla spel och har en skrivförmåga. Det är oftast frilansare som för några hundralappar skriver ihop en text på sidan om annat arbete. Har denne tur så står spelförlaget för spelet för en bjudresa till deras pressvisning där de får recensionstesta spelet i en okritisk miljö. Tänker på exempelvis svenska Eurogamers SimCity-recension, vilket skedde i EA-kontrollerade lokaler, som basunerade ut "Game of the Year!" samtidigt som knappt någon konsument en vecka efter spelsläpp kunde spela spelet pga serverstrul.

Det sorgliga i sammanhanget är nog att spelens fans är bättre på att kritiskt granska spel än vad mer eller mindre någon spelrecensent är idag. Visst finns det skräckexempel under User Score på Metacritic med recensioner som "Good game, 10/10" eller "They changed one thing from the previous game, 0/10". Men sållar man ut dessa recensioner så hittar man recensioner som faktiskt granskar spelen mer kritiskt än de flesta "speljournalister".

Recensioner som den som FZ skrev om Rome II bidrar till att självdöda speljournalism.

Jag känner starkt för Bo Andersson och hans tankar. Tror det är helt rätt väg att gå, och han verkar sannerligen lärt sig mycket av det sorgliga slutet med GRIN. Den fällan faller han aldrig i igen, det är jag rätt säker på.

Ett stort (!) problem med Metacritic är att betyg aldrig får ändras. När Metacritic väl "skrapat av" ett betyg från en sajt så gäller det i all evighet. T o m recensenten skulle ändra sin uppfattning drastiskt dagen efter, eller om fel betyg publicerades oturligt samtidigt som Metacritic var inne och sniffade! (Det har faktiskt hänt, och den för evigt blivit en del av metasnittet...)

Ett spel jag nästan blev galen på recensenterna för var Diablo 3. *BOOM* sa det på släppdagen, och recensionerna trillade in. Vilken nytta kan egentligen sådana recensioner tjäna? De har uppenbarligen inte testa på communityn, egentlig livsläng i upprepade spelsessioner, (dåvarande) auktionshusets inverkan på spelupplevelsen o s v. Det enda de kunde recensera så snabbt var första genomspelningen, och många hade dessutom mage att kommentera att den kändes "lite för kort". Detta efter att ha dödat Diablo en gång på normal.

Som flera nämner man får inte haka upp sig på betygen.

Jag brukar jämföra mellan olika ställen. Metacritics är bra ibland .

vad polare tycker kan avgöra också beroende på vilken genre det är.

Som regel vill jag bilda mig en egen uppfattning det 99% tycker är skit kan jag tycka är hur kul som helst..

Det känns onödigt att straffa någon för att denne säger fel när han/hon försöker göra sitt bästa för att ge en rättvis bild. För det är det denne känner att den vill göra om han/hon påstår sig vara objektiv. Jag har aldrig sett någon säga eller skriva något sånt dock. Det låter mest som en hypotes.

3/5 eller 4/5 - det är ju lite det som är poängen med hela artikeln, det är inte betyget i sig som är intressant med en recension utan texten och det förmedlade intrycket.
Att sedan 90% hamnar inom 3-4 av 5 är väl inte så konstigt, riktigt skräp hinner man nog inte med och väldigt få spel (precis som mycket annat i världen) är så fantastiska att de förtjänar full pott.