Till minne av Kate 2003-2016
Så länge jag har levet, har jag alltid varit tillsammans med hundar. Har haft flera hundar genom min tid här på jorden, men det har inte gjort det enklare när det är dags att säga adjö till de. Min första hund Farid, dog 2004 och jag fick aldrig en chans att säga adjö till honom. Det är något som jag har till varje pris, vilja undvika när det kom till min nästa hund, Kate.
Kate var en Engelsk Springer Spaniel som vi skaffade 2005. I vått och torrt, har hon varit där. Hon var inte den smartaste hunden eller den modigaste. Men hon var vår hund. Om det var något som hon gillade, så var det att äta och sova. Hon gillade också när man kliade henne på rumpan, och hon blev missnöjd när man slutade att göra det. Hon hade också en vana på de senare åren att stå utanför min dörr runt klockan 6-7 på morgonen och krafsa på dörren och yla lite. Det var hennes sätt att säga att hon ville gå ut. Hon var också en mattjuv ibland, då man har kommit på henne med att ta båda chokladtårtor och pizzor, fast hon blev aldrig sjuk av choklad. Hon gillade också att äta isbitar som man gav henne ibland.
De sista veckorna som jag har varit hemma med henne, så har hon växlat mellan att vara pigg som en mört, och slö som bara den. Igår blev hon verkligen dålig, och orkade knappt att äta sin frukost. Då visste både jag och mina föräldrar att vi inte borde låta henne lida mer. Sista dagen i hennes liv, så orkade hon inte ens att gå i trappor eller att stå i hissen. Vi bestämde därför att nu var det dags att ta henne till veterinären. Innan hon åkte iväg, spenderade jag hela morgonen med att sitta med henne på golvet och prata med henne och gosa. Berätta att jag aldrig kommer att glömma henne, att jag har varit glad att vara hennes husse, osv. Jag gav henne en sista kram och sa adjö till henne, visste att det var sista gången jag skulle se henne. Nu vet jag att hon inte lider mer av sin sjukdom, och att hon somnande in lugnt och stilla.
Adjö Kate. Jag älskar dig.
Till minne av dig Kate. 2003-2016
Nostalgia is a hell of a drug Benny.
Beklagar sorgen. Jag vet hur det känns. Vår första och äldsta hund, Victor dog 2009 och jag fick aldrig säga adjö till honom. Han var en vitfärgad Golden Retriever. Det tog mig flera veckor att komma över den värsta smärtan. Jag tänker på honom fortfarande ibland. Jag tänker även på de två andra hundar som vår familj har mist. En blev överkörd när den rymde och fick för sig att korsa en väg, Den andra bröt benet och skadan var såpass allvarlig att vi var tvungna att avliva henne.
Beklagar, vet också hur det känns att bli av med ett kärt husdjur.
Familjehunden Samson (nej inte företaget) var en mix av Leonberger och något latinskt min hjärna vägrar memorisera, men han var underbar. Han var större än dem flesta så många hundar kände sig avskräckta, men han var snällheten själv. Visst har det varit enstaka hund som blängt på han men då har han ju morrat tillbaka - då säger vi till och mer har det inte hänt. Roligast är ju yngre barn från släkten som reluctantly gick in till gården mer eller mindre kramade sina föräldrar, en springande hund som är större än dem själva
Åldern tog honom och jag fick aldrig chansen att säga hejdå, dagen innan nyårsafton gick han bort. Ett helvete att säga hejdå på ett årslag som är menat för bättre framtid. Men det var okej på ett sätt, det var vanlig naturlig bortgång och ingen vidare sjukdom eller skada.
Det är en lättad sorg jämfört med mors katter som hastigt gick bort, det det slog slint på både mig och mor. Jag är fortfarande förbannad över det, men vad kan man göra?
PS3 Slim 320GB (1TB) | Wii U Premium | Xbox 360 250GB | X1 1TB | PS5 + Corsair MP600 Core 2TB | New 3DS XL + Katsukity's Capture Card | PS Vita 32GB | Ryzen 5800X3D, 32GB DDR4 3000Mhz, 240GB SSD, 4TB SSD (Kingston KC3000), Radeon 6700XT, 3TB+4TB HDD, B450M-DS3H | Nintendo Switch
Usch vad sorgligt
Började tänka på familjens hund, Eddie, som är en långhårig collie född 2003. Undrar hur länge han har kvar. Han är dock i helt okej skick så sommaren borde åtminstone klaras. Han har alltid varit barnslig och betett sig nästan som en valp.
I slutet av sommaren kommer min styvmor troligtvis att skaffa en tik av rasen Shetland Sheepdog för att ha en pigg hund och troligtvis för att göra den oundvikliga händelsen lättare att hantera.
1700X | NH-D15 | GTX 1070 Ti Strix | 16GB DDR4 | 500GB SSD | 2TB HDD
Alltid trist att förlora en sådan pass god vän. Hade hund i 13 år och det är svårt att vara utan, vissa tänker säkert att det "bara" är ett husdjur, men det är som en riktigt god vän som gått och dött.
Fick inte heller säga adjö till hunden då min mor vid de laget skulle till veterinären med henne för att kolla så att allt var bra. Hon kom inte hem med någon hund däremot, var väl inte så ledsen då, men det kändes väldigt konstigt att inte ha henne där längre.
Det jag minns bäst med henne däremot var nog när man var sjuk och hade feber, då kände hon det på sig och la sig bredvid som en extra värmande kudde.
Beklagar sorgen.
(batsman) Det enda som är större än njutningen av ett avklarat arbete, är att skjuta upp det till morgondagen.