Hultsfred änna!

Så var man hemma igen, på nytt. Efter att ha spenderat ytterliggare en vecka i tält. Denna gång något blötare och lerigare sådant. Men men, jag önskade ju mig inte gassande sol heller för den delen, men lite mer mittimellan kanske är för mycket begärt.

Jag vet inte vad jag ska säga om saker och ting. Banden imponerade ju inte i år, men det var ju känt sen innan. Men jag vill verkligen inte att Hultsfred ska försvinna, jag tycker inte det är värdigt dem. För de har ett så jävla bra arrangemang (tio hästlängder före peace and love, tex), och lyckas de bara ta sig i nackhåren och boka vettiga band igen så tror jag att det kommer gå vägen. Jag tror att de valde fel nisch genom att gå åt pophållet ändå.

Men men, tiden får utvisa vad som sker.
Det jag såg var iallafall inga fel på. Under Raubtier märkte man verkligen att de är ett väldigt nytt band och osäkerheten syntes ganska påtagligt, men musiken satt absolut där den skulle och det var tungt och röjigt som fasen ändå.

Dropkick muprhys hade inte världens roligaste setlist kanske, enligt mig åtminstone. Och även om jag inte trodde att den skulle komma så hoppades jag in i det sista på att de skulle köra The dirty glass, som är deras absolut bästa låt i mitt tycke.

Slagsmålsklubben har varit på varenda festival jag varit på, sju stycken nu, men jag har aldrig lyckats se dem förren nu. Musiken håller jag mig ganska sval till men framträdandet.. ja, vad ska man säga? Helt klart sevärt. Tolv stycken jättesmala nördar med blå shorts och vita t-shirts på samma scen kan aldrig vara fel. Sen att det bara var fem som gjorde något musikaliskt hör inte hit. De andra var så packade så de visste nog inte ens själva vad de höll på med. Men det innehöll både luftsättning av skaldjur samt nakna manslemmar.

Lillasyster levererade verkligen stenhårt denna gång. Bäst spelningen jag sett med dem. Sen tycker jag inte om att de envisas med att köra "Lok står när de andra faller". För de har ju faktiskt fallit. Men jag antar att det är för att 95% av den övriga publiken vill höra den. Och de körde ju faktiskt lokpest för att väga upp den <3

Träffade f.ö Martin Westerstrand på campingen dagen innan och tog mig ett tiominuterssnack med honom. Vi hann avverka allt från att jag ska hålla mig borta från kokain (jag som inte ens testat tobak än, hallå?) samt något pappersleveransföretag i Bollebygd. Jävligt soft stil av honom ändå att hänga på campingen ett tag och att verkligen ta sig tid att snacka med folk.

Thåström såg vi också - och han var precis som på arvika 06, då jag också såg honom. Rätt bra men med världens sämsta ljud. Rundgång är förståeligt en enstaka gång. Men inte under varje låt vafan.

Vad sågs mer? ähm. Winnerbäcks sista spelning på Hawaii. Han är kung på det han gör, men även där tycker jag att det var för tråkig setlist. Jag saknar hans gamla grejer och håller hans demoplatta som det bästa han gjort.

Sen var det väl inget mer av värde direkt, antar jag.
Men på det hela taget var det helt klart mysigt och eftersom jag bara betalade knappa tusenlappen för biljetten var det helt klart värt det.

Nu ska jag försöka piska mig själv till att verkligen skaffa ett jobb så jag kommer ur min personliga finanskris och lyckas flytta ifrån det här träsket.

#blogg