Waterport cup - Holland

Jahaja, på torsdag till söndag ska det iväg och bankas igen. Holland står på tur, och en bussresa på ~14 timmar enkel väg. Nåja, vi slipper ju betala den själva åtminstone, så det får man ta.
Två saker är lite jobbiga inför denna tävling.
Ett: Min tränare ska inte med så jag ska bli coachad av en viss sensei Wiklund. Det går inte att hitta en enda negativ sak om denna superman iofs men ändå lite oroligt då han aldrig gjort det förr, så att säga.
Två: När jag var där 2007 åkte jag på största överkörningen i mitt liv, en kille på 2.05 lång och kanske 110 kilo satte tre knän i ansiktet på mig under loppet av en halvminut. Skademässigt gick det bra, men det var lite jobbigt.

Fast jag vet med mig att jag inte ens kan jämföras idag med hur jag var då, har utvecklats, framförallt, på det mentala planet hundra gånger om sen dess. Och efter RM senast då jag gjorde riktigt bra matcher så känns det helt överkomligt nu med.

Det enda som är kvar och känns riktigt jobbigt är att jag säkerligen inte får se min flicka på ett par veckor (denna helgen är enda hon är ledig på på tok för länge).
Jag har fortfarande inte lyckats smälta hur jag lyckades få en så sjukt snygg flicka till "min". Det övergår alla logiska bevis och får självaste världssamfundet att fundersamt dra i sina skägg. Men det struntar jag i, jag surfar vidare på min våg av drömmar så länge som det går - för denna period jag är inne i är den period jag mår bättre än vad jag nånsin gjort förut!

#blogg