... här igen med LCHF, 2032.25 i BMR och sånt.
Sådär. Nu ligger ett halvt paket bacon, två ägg och en korv och olivoljeputtrar i stekpannan som står på den vedeldade spisen hemma. I det lite salt, tabasco. Lättmjölk direkt ur paketet till. Jaja, jag är gräsänkling. Orka.
Lillpysen, vår ena best till orangea katt, håller ställningarna på diskmaskinen (men visade sig inte helt ointresserad av stekpannans innehåll). Utanför dalar några få snökorn nedåt. Nysnön ligger kvar ute; fem centimeter kanske.
Nån mer än Jakob som prövat att maxa fett och protein (att minska på kolhydraterna är det enda självklara i alla löjliga namngivna dieter) för att tappa vikt och må bättre? Ni som är under 20 behöver inte kommentera det här för ni kan äta vad som helst utan att behöva bry er. I några år till. Njut medan ni kan, MOAHAAAAHA!
Sedan några veckor kör jag h.å.r.t. med kost och träning. Det är steg två i min tvåårssatsning. Förra året började jag vinkla om från för mycket jobb till "ta hand om dig själv, pucko!" med snålkost, och i år är det nyupptagen träning som gäller. Förra året försvann sju, åtta kilon och sju till ska bort i år. Från 105-90 cirka, på två år. "Varför så sakta?" För att det är en permanent nedgång, gjord med så små skillnader att jag lätt kan ligga kvar där sen. "Men sade du inte att du kör h.å.r.t nu?" Jo. Det är för att jag precis börjat träna, vilket i sig är grymt peppande efter de första fem pisstråkiga passen, men kanske framför allt för att ett par kompisar sådär typiskt grabbigt drog igång... ni vet det redan... ett vad!
I mitt fall innebär det att sju kilo ska bort på tolv veckor. Jag har inte vägt under 90 pannor på ganska exakt tio år, och att tappa vikt snabbt när man är +30 är inte bara en utmaning. Det är två hobsteg fram och ett grotttrollsteg tillbaka. Klarar jag, Kräket och Lille-Anders våra mål blir det unisona grattis och handskakningar på DaMille Pizzeria den förste juni. Den som inte når dit bjuder de andra på varsin kebabrulle och tvingas utstå evigt häckel. Det skojar man inte bort.
Därför alltså.
Här hade jag tänkt att klistra in en bild på min mysiga lunch. Det var innan jag märkte att jag inte hade rätt sorts mini-USB-kabel hemma och Affe lånat den andra på jobbet. Tänkte sen "då fotar jag la den med min vanliga kamera. Kom sen på att det blir svårt, då maten var uppäten.
Satt på tåget hem till Götet igår kväll med just Lille-Anders (a.k.a. Munken a.k.a. MrJsson) och funderade på om jag kanske rentav käkar för lite nu. Jag ligger definitivt på under 2 000 kcal/dag, och när jag idag kollade mitt basala metabolbehov (BMR) låg det på drygt 2 000. När jag nu dessutom börjat träna igen och alltså inte är helt passiv, vilket BMR är baserat på, kan man ju undra om jag rentav ska käka mer. Det är i så fall världens genom tiderna mest angenäma I-landsproblem då jag älskar mat och att äta. Så WTF liksom, har jag gått och ätit för LITE, alltså?!? Det trodde jag nästan inte gick. Visst, jag kommer att tappa i vikt men då blir det ju muskler och jag kommer dessutom träna för ingenting i värsta fall. Hmm. Nån kost- och träningsguru där ute med bra råd? Fredrik Paulún, where u at?
Har också börjat upprätta en mat-, vikt- och träningsdagbok för att lättare kunna kika på utvecklingen efter ett tag. Fast det kanske är lite hysteriskt att lägga in den i ett blogginlägg. Det får de som ev. är intresserade bestämma.