Samarbetsövningar, eller "Denna Ringen Den Ska Vandra"...

Inaktiv
Samarbetsövningar, eller "Denna Ringen Den Ska Vandra"...

Om du har sett en tjej i för stora skor, knallfärgade raggsockor och långa naglar gå/springa omkring och se förvirrad/trött ut någonstans i en liten skitstad, då kan det säkert ha varit jag. Idag har inte varit någon speciellt bra dag.

Samarbetsövningar med klassen. Låter kul. Inte, om du frågar mig. När man ser sin mentor komma gående med en stereo och två rockringar blir man väldigt skeptisk. Och, om man är som jag, väldigt less. Två rockringar kan bara betyda att vi ska köra den där "hoppa-genom-rockringen-och-skicka-vidare-den-runt-hela-ringen-utan-att-släppa-varandras-händer"-grejen. Vilket av vissa människor kallas "Denna Ringen Den Ska Vandra". Jag föredrar min egen benämning.
Tro det eller ej, men jag tog mig genom bägge rockringarna utan problem. En tjej i min klass hade det värre, hon fick rockringen uppslängd i ansiktet, fast det var förstås av misstag. Riktigt så elaka att vi gör det med flit är vi inte i min klass. Så när bägge rockringarna hade gått runt ett varv tänkte jag; "skönt, hoppas vi slipper göra något mer..." Men nejdå, sån tur hade jag förstås inte...

"Mitt i Solen". Det är tydligen den här leken där någon ska stå i mitten av en liten grupp och bli runtknuffad. Vissa älskar det, jag hatar det. Tjejerna i min grupp tjatade på mig att jag skulle pröva, men nepp. När jag väl vägrar, då är det inte mycket som kan ändra det.

Sedan var det dags för det värsta och roligaste av alltihop. Fram med tio stolar på en rad, på med musik. När musiken stannar, ska hela klassen hoppa upp och ställa sig på stolarna. Hela klassen. Ingen ska lämnas kvar. Det är inte så svårt med tio stolar. Pröva nio. Eller åtta. Eller varför inte fyra?

Min klass, tjugosex (26) personer av varierande storlek, klarade nästan att stå allihopa på fyra (4) stolar. Två personer fick stå nedanför. Så slå det den som kan! XD

Efteråt så var man typ helt slut, och då hade dagen bara börjat. Huvudvärken kom såklart som ett brev på posten, ungefär. Jag hatar att ha huvudvärk. Men... Det kan inte vara perfekta dagar hela tiden, för då skulle man inte uppskatta dem. Håller du inte med?

#blogg

1
Skriv svar