Microprose, mammor och solsken

Kaffebryggaren står och puttrar. Katterna ligger i varsin möbel och sover och jag har nyss lagt upp den sista delen i artikelserien om Microprose.

Solen skiner ute och det spritter i trötta ben. Det börjar kännas som att det är dags för årets första löprunda i Varbergaskogen. Jag leker nämligen med tanken att vara med i BlodomLoppet i augusti. Gör jag allvar av det behöver jag varje träningsdag jag kan få.

Å andra sidan har ett vansinnigt Amiga/Atari ST-sug kommit över mig. Det är något som sitter i från de där fantastiskt fina sommardagarna från början av 90-talet när man satt ihopkrupen i ett mörkt rum och spelade eller programmerade spel tills ögonen blödde.

Emellanåt kunde någon förälder ropa om att vi borde passa på att gå ut i solen. Varför inte sparka lite boll? Min kompis blev alltid lika sur på sin mamma när hon föreslog bollspel. Han hatade nämligen bollspel och tyckte att hans mamma borde ha lärt sig det. En gång lyckades hon köra ut oss, men då hade hon dammsugaren till hjälp.

Min egen mamma tyckte väl visserligen att det var bra med frisk luft, men hennes grundläggande inställning var att om de sitter inne och spelar kan de inte springa omkring ute och ställa till problem och jävelskap. Tack mamma!

Och vem vet, kanske är det lite tack vare henne som Retroguiden fortfarande finns här: http://retroguiden.blogspot.com/

#blogg