När spellusten försvinner

När spellusten försvinner.. Vad gör man då? När man inte orkar grinda mer på WoW eller lira samma gamla banor på cs? Man har ju hört talas om IRL, men hur fungerar det? För min del gjordes det ett tappert försök till att återuppleva de forna dagarna, när man ännu inte upptäckt mmo's. Innan dataspelandet, som nu utövas flera timmar i sträck per dag, blev till en standard när det gäller val av sysselsättning. På den tiden då man precis hade upptäckt konsollerna och tyckte att det där med cd-rom spel verkade nytt och intressant.

Första etappen till ett försök att göra något utan datorn, blev att lägga ett 1000-bitars pussel (som för övrigt tog minst 3 veckor att lägga klart).
Den idén åkte ganska snabbt i soporna, då det inte bara blev långtråkigt efter ett tag utan, dom sista 300 bitarna var dessutom vita och såg exakt likadana ut. Helt värdelöst!

Andra etappen gick ut på att leta fram en gammal hederlig bok. Efter en stunds letande fann jag en som jag tyckte dög, blåste av dammet och började läsa. Detta gick, utan tvekan, mycket bättre. Dessutom var det roligare. Men böcker tar ju slut efter en stund, så efter att den avslutats var det dags att hitta på något nytt sätt att slå ihjäl tiden på.

Tredje och sista etappen till att försöka fördriva tiden på ett någorlunda intressant sätt innebar att jag nu skulle göra något man visserligen kan göra framför datorn; kolla på film. Men efter tiotals sammanlagda timmar av filmtittande åkte den sista dvd:n ur datorn men en suck av lättnad. Det kändes som att man hade börjat växa fast i stolen efter alla dessa timmar. Och obekvämt vart det - till slut.

Vilken lärdom kan man dra av detta? Att datorn fortfarande är det bästa tidsfördrivet för en gamer, med undantag av några spel på en konsol då och då. Tröttnar man på ett spel, gör man nog bäst i att byta till ett annat under en period tills spellusten kommer tillbaka. Det vill säga, om man inte är djärv nog att låta burken stå ett par dagar och försöka tillbringa sitt liv ute i IRL. Själv fick jag panik redan efter ett par timmar och när jag så smånigom bestämde mig för att börja spela igen, kändes det skönt att vara tillbaka i gamla invanda spår. Som man brukar säga: Borta bra, men hemma bäst.

Game on!

//Isidria

#blogg