Olika synvinklar, del 1: rasism i spel

Medlem
Olika synvinklar, del 1: rasism i spel

Följande inlägg blev mycket längre än jag tänkt mig. Det ska egentligen vara ännu längre, så jag har delat upp det i flera delar. Det här inlägget inleds med en genomgång av olika källors syn på rasism i spel, varefter jag ger min syn på det hela.

Inledning
De senaste två åren har en debatt gällande spel blossat upp, som jag inte sett tidigare. Vissa spel - och jag tänker nu främst på Resident Evil 5 och Left 4 Dead 2 - har kritiserats för att vara rasistiska. När dessa anklagelser kommer, så polariseras de olika sidorna ganska snabbt. Dels är anklagelserna något missriktade, men många spelare som går i försvar av spelen, tar också i alldeles hårt. Det är detta som det här inlägget handlar om.

Ett första exempel
Willie Jefferson på The Houston Chronicle skrev strax efter Left 4 Dead 2:s annonsering på E3 i år, ett blogginlägg med namnet Racism in Video Games: The New Norm?. Han pekade på att många av de zombies som man möter i spelet och därmed måste bonka i skallen med en stekpanna, tycks vara afroamerikaner. Likaså är många av de zombies som man måste kötta ned i Resident Evil 5 svarta afrikaner.

Ett motargument
Det här inlägget upprörde många spelare. En av de upprörda spelarna var Youtube-användaren L1 Games, ägaren till en amerikansk spelbutik med samma namn. Han spelade helt sonika in ett videosvar.

L1 Games huvudsakliga poäng tycks vara att Jeffersons kritik inte är giltig, eftersom han bara yttrat sig om att dessa spel är rasistiska för att de har svarta zombies. Han har inte reagerat när zombies har haft andra hudfärger eller etniska ursprung i tidigare spel. Om Jefferson inte har något problem med att bonka kaukasiska zombies i skallen med en stekpanna, så är det fel att kritisera spel där man gör det mot zombies med andra hudfärger. Det är, enligt L1 Games, rasistiskt att inte har något problem med att döda vita zombies, men bli upprörd när man gör samma sak mo svarta zombies.

Han menar att ett spel bara är rasistiskt om det gjordes med en rasistisk intention, vilket inte är någonting han ser i något av spelen. Han säger också att: "The more you make an issue of race and colour, the more you make race and colour an issue".

Ett kort svar från Valve
I en intervju med Destructoid beskrev Chet Faliszek anklagelserna som "fullständigt vansinniga". Han pekade på att spelaren bonkar zombies med olika hudfärger i huvudet med stekpannor. Även karaktärerna som bonkar stekpannorna i huvudet på zombies av olika hudfärger, har olika hudfärger. Han tycker inte att L4D2 är rasistiskt, och jag håller i grund och botten med. Men mer om det senare.

Eurogamer dissikerar
När Eurogamer fick en testkod av den första halvan av RE5, så avslutade de med att diskutera just rasproblematiken. De är betydligt mer kritiska än vad jag är, men de har en del intressanta poänger. Jag tror att följande citat sammanfattar problematiken ganska bra.

Skrivet av Eurogamer:

It's perfectly possible to use Africa as the setting for a powerful and troubling horror story, but when you're applying the concept of people being turned into savage monsters onto an actual ethnic group that has long been misrepresented as savage monsters, it's hard to see how elements of race weren't going to be a factor.

Kotaku ger sig in i diskussionen
Ett av de mest intressanta inläggen i diskussionen om huruvida Resident Evil 5 är rasistiskt eller ej, kom från Kotaku. Deras Mike Fahey diskuterade frågan utifrån Kim Platts på Black Looks* uttalande gällande spelet:

Skrivet av Platt:

This [spelet] is problematic on so many levels, including the depiction of Black people as inhuman savages, the killing of Black people by a white man in military clothing, and the fact that this video game is marketed to children and young adults.

Fahey slår hål på Platts påstående om att spelet riktar sig till barn och ungdomar, men medger sedan att han till viss del ser Platts poäng. Spelet innehåller, mycket riktigt, en vit man i en auktoritetsposition, som skjuter människor med afrikanskt ursprung. Det kan ses som en besvärligt situation, ur ett visst perspektiv.

Men Faheys huvudsakliga poäng i sitt inlägg är att om spelet verkligen skapar ett hat gentemot mörkhyade zombies, så kompletterar detta hat bara det som redan finns mot zombies generellt sett, oavsett hudfärg.

Skrivet av Fahey:

If the game does anything it bolsters the hatred of black zombies already present in the well-established hatred of zombies in general. It teaches us that no matter what color they are on the outside, flesh-hungry reanimated dead people are really fundamentally the same, and should probably be avoided at all costs.

Det här är, om än väldigt kort, troligtvis det mest nyanserade inlägget jag läst i debatten.

Slutligen: Det minst nyanserade inlägget
Jag gillar inte Destructoid, så jag är kanske lite jävig när det gäller att utnämna sämsta debattör i frågan. Men jag tycker att deras inlägg till stor del representerar den ignorans som verkar finnas bland vissa spelare, som är väldigt problematisk i just sådana här fall.

De tolkar Platts inlägg som ett bevis på att hon driver en självsegregerande intressesida för svarta, som vill vara först med att kritisera RE5 för rasism, för att själv få uppmärksamhet. Deras argument liknar det som L1 Games hade: att kritiken att RE5 är rasistisk, är rasistisk i sig. Att den uppdelning mellan raserna som kritikerna gör genom sin krittik, skapar en uppdelning mellan raserna som inte fanns innan kritiken gavs.

Jag håller med Destructoid i sak, att RE5 inte är rasistiskt i sig, men de är i mina ögon också ett typexempel på spelare som tar i för hårt i sitt försvar av sina spel.

Mina tankar
Vi är alla känsliga för olika saker, och de saker som vi uppmärksammar, uppmärksammar inte nödvändigtvis alla andra. Mitt nästa inlägg ska handla om sådana saker som spelare uppmärksammar, där andra kritiserar oss för att vara överkänsliga.

I den aktuella frågan i det här inlägget så är det i stället (vissa) spelare som anser att de som kritiserar RE5 och L4D2 är överkänsliga. Men när en sådan här fråga kommer upp så måste vi hantera den på ett vettigt sätt, och inte bara slå ifrån oss och envist hävda vår oskuld. Det här innebär inte att vi medger att spelen är rasistiska - L1 Games har rätt när han säger att någonting endast är rasistisk när det görs med en rasistisk intention, och jag tror inte att den intentionen finns hos något av spelen. Men det kan likväl vara värt att undersöka hur vi representerar olika grupper i spel och (som jag ska ta upp i nästa inlägg) i reklam riktad till olika spelare.

L1 Games har en hel del bra poänger - han behandlar fler spel från fler vinklar än jag gör här - men misstar sig i min mening på en viktig punkt. Enligt honom så är Jefferson en hycklare eftersom han inte har uttalat sig när andra grupper utsatts för samma sak i andra spel, och eftersom han själv inte har några problem att skjuta folk med andra bakgrunder än hans egna. Det här tycker jag är lite fel sätt att se på saken. Att man reagerar på det som ligger en själv närmast tycker jag är helt naturligt. Att han inte känner sig orättvist behandlad när en, låt säga, asiatisk person blir orättvist behandlad i ett annat spel, är fullt förståeligt. Att kritisera personer som kritiserar spel för att de inte är kritiska närhelst något liknande händer någon annan grupp, och dessutom sedan använda det som ett argument för att åsidosätta deras kritik, är inte en i längden hållbar strategi.

Jag tror inte heller att det är rätt att säga att de som drar upp "raskortet" skapar en rasfråga. De gör det kanske till en rasfråga, men de skapar inte nödvändigtvis problemet i sig. Om det finns ett problem, så är det givetvis bäst att analysera det från det mest relevanta perspektivet. Jag tycker i och för sig kanske inte att ras och rasism är det bästa perspektivet för att se och åtgärda det grundläggande problemet, men jag förstår varför vissa kan se det på det sättet.

Men vi går vidare.

Möjliga orsaker
Varför uppfattas det överhuvudtaget som rasistiskt bland vissa att man skjuter en massa svarta i de här spelen? Är det för att man skjuter en massa mörkhyade när dessa utgör antagonisterna i ett specifikt spel, eller är det för att det upplevs som att man, när mörkhyade väl finns representerade i ett spel, bara skjuter dem? Hur många gånger är det en svart man (eller kvinna) som är hjälten? När hjälten mejar ned vita människor, så är hjälten vanligtvis fortfarande vit, liksom de allra flesta andra hjältar är, oavsett hudfärgen på antagonisterna. Det finns egentligen en genomgående stereotyp av hjältar i spel - vita (amerikanska) män - vilket gör att denna grupps positiva (hjältemässiga) egenskaper gång på gång reproduceras. Eftersom gruppens positiva egenskaper ständigt framställs, är de inte särskilt känsliga för att utgöra antagonisterna i ett spel. De ligger i så fall generellt sett på plus/minus: 0 efter det aktuella spelet, och på plus generellt sett bland alla spel.

När fienden i spelet kommer från någon annan grupp - som till exempel svarta afrikanska män i RE5 - så hamnar dessa på minus, såvida de inte även representeras som hjältar. Det blir svarta visserligen i både L4D2 (hälften av de Överlevande) och i RE5 (ens sidekick, och vissa goda sidokaraktärer), men en övervägande majoritet av alla svarta representeras ändå som viljelösa zombies. Gruppen "svarta män/kvinnor" har dessutom inte samma positiva bagage som till exempel gruppen "vita män/kvinnor" har.

Eurogamer hade en bra poäng här. Att säga att svarta afrikaner är som "vilken annan grupp som helst" när det gäller att framställa dem som fiktiva monster, är lite naivt. Detta för att svarta afrikaner, just som Eurogamer skrev, mer eller mindre har framställts som faktiska vilda monster tidigare. Om vi vidgar våra vyer lite, och ser spelmediumet som en del av hur samhället framställt mörkhyade genom århundradena, så ser vi kanske lättare vilken snedfördelning som funnits. Satt i det sammanhanget, är det nog enklare att se hur vita ligger på plussidan och mörkhyade på minussidan.

Med det här menar jag inte att något av spelen är rasistiska, och jag tycker att Eurogamer tar i lite för hårt i sin övriga kritik av RE5, men det är nödvändigt att sätta spelen i ett större sammanhang för att se vart problemet ligger.

Mörkhyade protagonister
I sin kritik av Jeffersons inlägg, har L1 Games en riktigt bra poäng gällande just den roll som mörkhyade ges när de utgör protagonisten i ett spel. Han nämner GTA: San Andreas som ett av få exempel där en mörkhyad man har huvudrollen i ett spel. Men till skillnad från i de flesta spel, är huvudpersonen i (något) GTA inte en hjälte. Historien handlar alltid om en, i grund och botten, sorts skurk. Majoriteten av alla svarta i San Andreas framställs som antingen kriminella eller, på andra sidan lagen, korrupta poliser.

L1 Games menar att det här är mer problematiskt än att exempelvis afrikaner (med olika hudfärg) utgör de huvudsakliga antagonisterna i RE5. GTA: SA reproducerar en typisk negativ stereotyp av svarta män, som kanske förtjänar mer kritik än den som riktas mot RE5 och L4D2.

Det bör ju förstås nämnas, att på samma sätt som majoriteten av alla zombies i RE-serien har varit vita, producerar Rockstar medvetet typiska negativa stereotyper av alla sorter i sina GTA-spel. Jag tycker inte att vare sig GTA: SA eller RE5 är värre än den andra, utan jag anser nog att de - satt i ett större sammanhang - lider av ungefär samma problem.

Avslutningsvis
Jag kan givetvis inte säkert säga att det här är anledningen till de olika reaktioner som mötte RE5 och L4D2, men det kan vara någonting att tänka på. Det jag däremot vet, är att vi - om vi ska kunna kritisera andra för saker som de inte ser - måste vara beredda att se sakligt på andras kritik av saker som vi kanske inte ser. Våra kritiker behöver inte nödvändigtvis ha rätt, men vi måste lyssna och förstå dem för att kunna säga något vettigt till försvar för vårt medium. Det var inte fel att placera RE5 i Afrika eller L4D2 i New Orleans, men vi måste kunna ta den debatten om vi ska kunna rättfärdiga valen.

Det här var all för det här inlägget, del 1. Del 2 kommer att behandla hur vi som spelare reagerar på saker. Det var ursprungligen bara tänkt som ett exempel för att bevisa att vi inte alltid skiljer oss så mycket från våra kritiker som vi tror. "Tyvärr" så blev det här inlägget så långt att jag nu väljer att avrunda det här, och återkomma med en ytterligare del. På återseende.

* Det är, som jag förstått det, en blogg rörande de problem som afroamerikaner står inför.

#blogg

1
Skriv svar