Saturnalia lala lala
Jag tänkte skriva ett cyniskt och hatiskt inlägg där jag sågade allt som har med julen att göra. Men det tänker jag inte göra, för trots att jag inte är särskillt förtjust i julmat(utom sill), kalle anka, (Karl Bertil Johnsson är dock ett mästerverk) eller julmusik (Fairytale of New York är undantaget) eller släkten har jag i grund och botten inget emot julen, av princip.
Det talas ofta om kommersialiseringen av julen, hur de kri***a värderingarna av julen byts mot köphets. Men kom igen? Så illa är det inte, oavsett politisk tillhörighet tycker vi om saker! Jag har redan funderat ut vad jag ska ha, och har för avsikt att köpa dem nästa vecka, när jag fått pengarna. Presenter till andra är inte helt klart ännu, men jag tänkte ta en tur imorgon eller på onsdag. Julgodis ska inhandlas.
Varför skriver han detta frågar ni? Han skrev ju att han sket fullständigt i vad andra hade för sig i sina bloggar blott dagar sedan! Jag vill bara visa att jag är en del av detta, att det inte är en godhjärtad, osjälvisk och fridsam stämning som råder i mig. Det är ett primitivt habegär och en gnagande känsla av att leva upp till andras förväntningar, att de kort och gott ska få något.
Den extrema kommersialismen kanske äcklar mig, hur den förringar människan till en konsument, en primitiv existens som ska mättas på olika sätt och genererar pengar, och det gäller att få ut så mycket som möjligt ur denna existens. Det kanske råkar vara sant och jag kanske råkar vara en del av det. Därav denna känsla av äckel, men här kommer min poäng, själva torkandet efter ordbajset: Jag har inget emot att detta sker med julen. Kri***ndomen snodde själva denna tradition en gång för länge sen. Människan har i urminnes tider haft festligheter kring årets mörkaste dag, det kommer väl inte som något nytt för någon att svenskans Jul (trevligt nog) har förkris**t ursprung. Det är ingen slump att det firas vid den här tiden av året, liksom midsommar, det mycket mer hedniska firas...just det! Jesus, om han fanns, föddes inte vid den här tiden. Så det är helt rätt att en skäggig tjockis är en större symbol för julen än en skäggig hippie. Om någon eventuellt känner sig lite gladare och medmänskligare är väl ingen skada skedd. Och julmust är faktiskt en ljuvlig dryck, glögg likaså. Pepparkakor är goda. Alla accesoarer till jippot är inte förkastliga får jag ändå erkänna.