Dragon Age - Awakening: 18 timmar in
Jag ser det framför mig. Ni ställer er frågande till det här inlägget och tänker, "Men spelet är väl på sin höjd 25 timmar långt? Varför skriver han inte bara sina tankar om hela spelet om några timmar i stället?"
Anledningen är att jag ragequittade och vägrar röra spelet innan en spelförstörande bugg patchats bort. 18 timmar in så försvann all min huvudkaraktärs utrustning, vilket lämnade honom stående i kallingar mot två förvuxna ödlor. Jag är en magiker, så jag fungerar rätt bra utan min utrustning (föreställ er om det skulle ha hänt en Warrior), men samtidigt så bygger hela min taktik som jag kört med under spelet på just det faktum att min Arcane Warrior har riktigt bra utrustning. Om jag bara skulle ge honom en mysig rock och en stav, så skulle jag behöva omvärdera allas roller i gruppen.
Det hela går att lösa. Jag har fler bra rustningar än vad jag har aktiva medhjälpare, så min karaktär kan få en av dessa. Han har således inte längre den bästa (eller den snyggaste, som också var fallet), men han skulle ha en bra. Detsamma gäller det mesta andra i utrustningsväg också. Samtidigt så vill jag inte göra det. Jag har svårt att bara acceptera den här buggen, svälja förlusten av 18 timmars slit, och bara gå vidare. Så, tills dess att spelet patchats (vilket dock troligtvis inte trollar fram min utrustning igen), så lägger jag ned mitt Awakening-spelande.
Men de åtta timmar som gick mellan mitt tidigare inlägg med inledande spelintryck och dagens inlägg, har givetvis inte bara innehållit den här buggen. Det mesta av detta innehåll har tvärtom varit väldigt positivt. Dels så har jag fått stifta bekantskap med ett gäng nya karaktärer, varav en är min definitiva favorit.
Likaså rör sig berättelsen framåt på ett sätt som jag gillar. Det finns faktiskt en skurk, som tycks ha ett motiv utöver att ryta elakt, äta småbarn och vara allmänt ond. Jag känner mig däremot lite orolig över det faktum att man inte har en susning om vad den planen är, 18 timmar in i spelet. Jag är inte helt förtjust i upplägg där man spelar i blindo, varvid slutbossen i de sista ögonblicken kör en ostig slutplädering där han/hon/den/det lägger fram sina verkliga motiv. Jag hoppas att så inte är fallet, men det börjar dra ihop sig nu.
Den allmänt lättare svårighetsgraden gör sig också påmind ju längre in i spelet man kommer. Utöver det faktum att min huvudkaraktär inte hade några problem med att boxas mot två bossar i samband med att jag förlorade min utrustning, så hade mitt gäng inte heller några problem med att stå emot en drake tidigare i spelet. Efter att ha behövt kämpa som en galning med High Dragon i originalspelet, så var den ganska antiklimatiska fighten mot Spirit Dragon än mer snöplig. Jag dog visserligen en gång, ett slag innan draken var död, men det var mer för att jag lutade mig tillbaka och lite högmodigt trodde att det skulle gå vägen även om jag inte lade mig i alltför mycket. Det visade sig att jag behövde lägga mig i ganska mycket, eller åtminstone instruera mina karaktärer om när de ska ta healing potions, men om man bara gör det så var det en ganska simpel uppgift.
Mitt huvudsakliga intryck från 10-timmarssträcket har inte förändrats nämnvärt, utan snarare förstärkts. Det är ett bra spel, men det dras med för många buggar och balanseringsfrågor för att jag ska kunna rekommendera det helhjärtat. Många av problemen kan nog patchas bort, men en del av de stora problemen ska inte behöva patchas bort. Jag har stött på en bugg som gjorde att jag inte överhuvudtaget kunde fortsätta i spelet; den tidigare nämnda där min utrustning försvann, och en där jag inte ens kunde starta spelet för att spelets Content Updater vägrade gå igång (det hade någonting med senaste patchen att göra). Det här är bara de buggar som förhindrat mig från att fortsätta i storyn - sedan finns det många fler mindre buggar runt om i spelet som bara är irriterande. Ett par månader till hos Bioware hade gjort underverk för Awakening.