Om iPhones och snålhet, a.k.a. "Ska jag köpa en iPhone?"
Jag har haft min mobiltelefon i ungefär sju år. Jag vet inte ens vad modellen heter. "Nokia tretti nånting", brukar jag säga när begeistrade vänner och kollegor ber mig visa upp den som vore den en antikvitet. Vilket den i konsumentelektroniska kretsar förstås är. Jag är fullständigt ointresserad av att köpa nya prylar i tid och otid. Det viktigaste för mig är att de gör det de ska. I mitt fall har det inneburit att telefonera och att sända sms. Min Nokia tretti nånting kan inte ta foton. Den kan definitivt inte visa mig vägen via gps och det enda som händer när jag snurrar den från lodrät till horisontell vy är att jag får läsa på sidan.
Min chef tycker jag är snål. Han skrattar i en blandning av en fnissande, söt ton och lätt nedlåtande. Jag kunte inte bry mig mindre så det gör inget. Men det är intressant då de bakomliggande orsakerna till min ekonomiska återhållsamhet nämligen väcker en hög frågor, varav den mest rakt på sakiga är: ska jag köpa en iPhone?
Låt mig förklara hur jag tänkt med min mobil. Pojkar gillar prylar, punkt slut. Det får gärna vara i kolfiber eller borstat aluminum, de får gärna låta roligt, ha ungefär två funktioner du använder och åtta miljarder du inte använder. För det är vi villiga att betala löjliga summor, något som tillverkare inte är sena att utnyttja. I Apples fall kostar en iPhone 3GS med 32 gig lite drygt åtta tusen kronor. Du kan få ner priset en aning om du toksnålar på allt, men låt oss för enkelhetens skull konstatera att Svennes iphone kostar åtta papp kort och gott. För åtta tusen kronor får du en veckas solsemester i Grekland, två med lite tur. Du får en vettig plasma-tv, 1,5 årskort på ett gym, åtta par normalt prissatta jeans, en hyfsad dator eller en dålig bil.
Nej. Nej. Nej. Jag vet vad ni säger nu och ni har fel. "Men det kooostar ju inte åtta tusen! Telefooonen kostar ju bara blalbla. Att sedan abonnemanget kostar blalblaalal är ju inte samma sak!"
Eh, jo?
Om du ska resa till USA och flygbiljetten kostar dig åtta papp och hotellet sedan sex, kostar inte dig resan åtta tusen. Den kostar dig 14 000. Jag struntar i om du är dum nog att tro att 279 kronor i månaden i två år är mindre än åtta tusen (psst, det är det inte) eller att föräldrar som köper en iPhone till sin hemmaboende tonåring inte kopplar att nio spänn om dagen för att surfa "inte är nånting, ju". (Det är trehundra spänn i månaden, pucko! Du får ett årssurfkort hos Telia för 499 spänn - visserligen med 0,5 gig i månaden, men ändå. Tänk lite!) Du som köper din iPhone betalar åtta tusen spänn för den, punkt slut.
Min telefon kostade mig under tusenlappen för sju år sedan. Sedan dess har jag betalat det jag ringt och messat för. That's it. Och det är här någonstans jag blir sådär reflekterande. Ekonomiskt återhållsam. Snål om du vill. Åtta tusen för något de flesta använder för att skicka sms och ringa med, kolla mail de ändå kan kolla hemma, ändra sin Facebookuppdatering eller le fyra gånger åt hur telefonen låter som en ljussabel när du rör den, låter inte som en särskilt bra affär i mina ögon.
Vänder man på det ett varv kommer man till argument som "Det är roligt att unna sig något ibland", "Det är skönt att kunna kolla på film och lyssna på mp3:er på tåget" och dylikt. Unna sig: ja, det är det. Det är också en solsemester eller en dålig bil, eller för den delen åtta backar öl, hundra Magnum mandel, ett par Ray Ban-solbrillor, tio biobesök och en stor påse godis, något man också får för åtta papp.
Är jag löjlig och överdriver lite? Absolut. Det här blogginlägget hade inte fått er att le och fortsätta läsa om jag skrivit "Ska jag köpa en iPhone eller inte, tycker ni? Är det inte lite dyrt?". Vad jag också bör tillägga är att jag köper sällan men när jag väl köper något, är det i regel genomtänkt och då snålar jag inte.
Men okej. Ska jag köpa en iPhone eller inte? Är det inte lite dyrt? Jag kan för övrigt få den med ca 1500 spänns rabatt (fråga inte var, då måste jag döda er) och abonnemangsfri, vilket ökar mitt intresse då jag slipper alla äckliga tilläggskostnader och abonnemang.
Och vad säger ni exempelvis om en HTC Hero? Den stora skillnaden är mindre utrymme/disk. I övrigt är Heron den kanske bästa iPhone-wannaben där ute, för två tusen mindre och utan krav på iTunes.
[Infoga mental bild på glassiga telefoner för att göra blogginlägget roligare här.]
Ps: inlägget skickas helt oredigerat och ogenomläst så varning för typos, syftningsfel och sjukt mycket svammel utfärdas. Ds.