On the road again

Nu har jag börjat komma igång så smått med löpningen på nytt. Jag har tyckt att jag haft alldeles för mycket att göra på sistone och därför prioriterat skola, jobb och fritid däremellan. Men när jag går från att springa fem mil i veckan till att ligga pang boom stilla i sängen och dö framför TV:n väljer min lilla mage att göra det samma. Konstigt det där. Men jag har insett att min kropp är beroende av att springa. När jag inte gör det brukar den sakta men säkert falla samman. Och det är ju inte så kul - kan man tycka.

Nu har jag beslutat mig för att mig tid att springa. Det fungerar liksom inte att skjuta upp allt tills kalendern är tom - den blir ju aldrig det. Så jag krigar ute i motionsspåret igen. Det går ju inte så fort och magen hatar mig - men å andra sidan vet jag att det kommer att gå fortare och, ja, jag älskar min mage. Så det så. Lite stressigt är det att Hässelbyloppet går av stapeln i helgen, men... tja, det är ju min favoritmil och det är ju alltid skojigt att få en medalj. Målsättningen är att kämpa för varje meter och landa på en okej tid. Jag återkommer efter loppet med vad en "okej" tid är. Beror helt på dagsform och magform.

Men nu tar jag kväll efter skola, träning och alla måsten. Jag och Henning ska kolla på Bonde söker fru. Mysfaktorn är med andra ord skyhög.

[ia=22559; large]

#blogg