Shadow Complex visar att små titlar kan de också
Det rullar på bra nu i min kamp mot backloggen. Inte mer än två dagar har gått sedan jag klarade #Halo: Reach och jag kan redan bocka av ännu ett spel. Visserligen är det "bara" en XBLA-titel, men #Shadow Complex skiljer sig från mängden då det på en hel del sätt och vis känns ett fullprisspel, om än ett litet sådant
Vad är det för något?
Unreal Engine-drivet sidscrollande actionäventyr som för tackarna till Castlevania och Metroid. Du är Jason Flemming som under en tripp ute i vildmarken med sin flickvän Claire snubblar över vad som tycks vara en hemlig terroristorganisations högkvarter belägen i ett grottsytem. Claire tillfångatas och du tvingas därför bege dig in i basen där du med hjälp av diverse vapen och finurliga manicker inte bara räddar henne utan även stoppa en planerad attack mot San Fransisco.
Gillade
Upptäckandet:
En av anledningarna till att jag såg fram emot att lira #Shadow Complex var att det jämförst med de sidscrollande varianterna av Metroid och Castlevania. Inte just för att de är sidscrollande utan för att upptäckande spelar en så stor roll. De är visserligen linjära i grund och botten, men du tvingas hela tiden söka dig inte bara till nya utan även gamla områden för att komma vidare vilket jag alltid har gillat. På något vis känns det betydligt mer realistiskt (även om jag hatar det ordet i spelsammanhag) än att bara gå rakt fram. Det är något kittlande med att hitta något som ger dig tillgång till nya rum och vägar som sett tidigare men som du då inte kom åt, och det är det gott om här.
[ia=27298; large]
Produktionsvärdet
Nej det är inte lika tekniskt imponerande som ett retailspel byggt på Unreal Engine 3, men å andra sidan kostar det inte lika mycket som de heller. Jämfört med andra nedladdningsbara spel är däremot produktionsvärdet högt, riktigt högt, och det känns skönt att för omväxlingsskull inte mötas av den färgglada och barnprogramsliknande grafik som brukar figurera i XBLA. och PSN-titlar. De har till och med lagt pengar på att anställa Nolan North vilket åtminstone visar på ambition.
[video=3287]
Ogillade
Svårighetsgraden:
Tyvärr handlar det inte enbart om att spelet är för lätt, för det går att rätta till genom att välja en tuffare svårighetsgrad (jag lirade som vanligt på normal), utan det är snarare hur svårighetsgraden trappas upp eller snarare ner som jag stör mig på. I takt med att du samlar på dig mer utrustning och uppgraderar dessa blir du allt mäktigare och med det blir fienderna mest bara statister som väldigt sällan ställer till problem. Det hela kulminerar sedan i en slutstrid som är den lättaste bossfighten i spelen och jag har faktiskt svårt att komma på någon slutboss som varit lättare. Lite antiklimaxvarning...
Sammanfattning
Utan att säga för mycket så slutar #Shadow Complex på ett sätt som öppnar för uppföljare och jag hoppas verkligen att #Chair Entertainment får chansen att bygga vidare för de har en riktigt bra grund. Att jämföra det med Metroid och Castlevania är givetvis en aning orättvist då det har en bra bit kvar till de klassikerna. Den grundläggande spelmekaniken sitter dock där som den ska och kan de bara förfina de olika delarna så kan det bli riktigt riktigt bra i slutändan. Trots sina imperfektioner är det dock ett spel väl värt sina pengar och jag kan verkligen rekommendera om du likt jag gillar sidscrollande actionäventyr.