Löpning
Ja det sägs att löpningen är en av Sveriges största folkrörelse. Överallt där jag har gått med min hund ser man löpare och helt plötsligt flög någonting i mig och jag bestämde mig för två veckor sedan nu att springa ett varv runt Pildammsparken. Sagt och gjort, det kändes bra för stunden. Ett sug efter att vara nyttig var tillfälligt stillat.
Dagen efter gjorde sig mina otränade ben tillkänna och gav mig en träningsvärk utan dess like. I dagarna tre mådde mina ben som om de blivit körda genom en mangel.
När träningsvärken lättat var faktiskt suget efter att springa kvar och jag gav mig ut exakt en vecka senare igen. Denna gång kändes det lättare och jag var riktigt nöjd med hur benen svarade i spåret. Även dagarna efter var helt smärtfria och jag blev på riktigt sugen på att komma igång med lite löpträning.
Jag vet att jag är en projektmänniska och fastnar sällan länge för något, utan brukar byta ut träningsformer och intressen på löpande band. Därför kör jag nu på vågen så att säga och springer de dagar jag har lust till det. Jag har till och med gått med i ett svenskt träningsforum [www.funbeat.se] där man kan föra träningsdagbok, läsa forum och få träningstips och pepp-talk från andra användare.
I dagsläget då jag sprungit fyra pass hittills så känns det bra. Löpningen är enkel att göra, det tar max 1 timma med stretching beroende på hur långt man vill springa för dagen, och att ta sig till träningen är inget problem alls... bara att gå utanför dörren och köra igång! Skor hade jag sedan tidigare så det finns egentligen inga bortförklaringar.
Skulle jag känna sug även i vår behöver jag nog skaffa en pulsmätare av något slag. Det är lätt att köra lite för hårt och springa in i väggen om man inte håller koll på hur kroppen mår just för dagen.. Idag t ex så fick jag kramp redan efter 2km och det var bara att ta en paus och promenera en sväng... det blev ju inte så bra snitt så klart men så är det, vissa pass är tyngre än andra. Löpningen är lika mentalt påfrestande som den är fysiskt jobbig så jag tänkte att lite extra smärta kan bara vara bra för moralen. Tvinga sig igenom borde ju göra mig starkare... jag menar det är ju inte så att man går sönder efter 2km, så otränad är jag inte!
En rolig sak var också att jag fick ytterligare ett bröllop bokat i kväll. En tjej som jag brukar prata med i rastgården och som känner till mitt "andrayrke" hade tipsat en vän som ska gifta sig nu i november. Så det blir allt som allt 6 bröllop i år... nytt rekord