Varför jag föredrar Bad Company 2 över Battlefield 3
Istället för att låta rubriken lyda ”Battlefield: Bad Company 2 vs Battlefield 3” så kommer jag direkt låta er veta vad min åsikt är. Men det är inte viktigt, vad jag tycker skillnaderna är, är dock enligt mig viktiga indikationer på folks kritiska sinne idag. Så vi har dessa två spel. De har båda bra grafik. Inget av dem är realistiska, hur man nu vill se på saken. Men gameplaymässigt då? Där har vi kärnan om du frågar mig. Jag tänker välja att dela upp spelets beståndsdelar sålunda, grafik, fysik, spelmekanik och ljud(/audio). Gränsen på vad som är vad av dessa beståndsdelar kan vara svår att avgöra, delvis för att de kan inte existera utan varandra, och direkt påverkar varandra.
Jag avrundar med en bonusbeståndsdel som inte har så mycket med själva produkten utan konsumenterna, det vill säga spelcommunityn.
Grafik:
Här vinner Battlefield 3 med hästlängder om du har en riktigt bra dator.
Det betyder dock inte att Bad Company 2 är fult, tvärtom.
Så vitt jag vet så ska jämförelsen inte vara fullt likadan om man tar dessa spels konsolupplagor.
Battlefield 3 har brutalt bra ljussättning, som har sina avigsidor, såsom alldeles för starka ljuskällor ibland, såsom strålkas-- förlåt ficklampan man kan fästa frampå sitt vapen. Solen är en riktigt förjävlig ibland på vissa banor. Texturerna är också riktigt bra i spelet. Explosionerna är något av det maffigaste jag sett i spelväg, om inte det maffigaste. Rökeffekterna är också extremt bra.
Ljud:
Svår avgörelse. Vissa saker är Battlefield 3 bättre på. Som att stå för nära någon som skjuter en kulspruta så lär du inte höra så mycket ett tag. Vapnen låter onekligen mesigare än i Bad Company 2.
Jag kan inte avgöra om detta är realistiskt eller inte, för jag hanterar inte vapen i verkliga livet. De dundrar inte på lika bra som i Bad Company 2, och man hör inte lika tydlig om en krypskytt sätter ett skott i närheten av en (det vill säga träffar nästan dig). Jag gillar inte heller hur det låter när man blir träffad i Battlefield 3. Det låter lite som om någon skjuter en ljuddämpad pistol i en boxningssäck.
Eller som många har påpekat, att det inte låter så mycket när man springer i verkligheten. Klick-klackandet av ens fotsteg i Battlefield 3 är ett lagom irritationsmoment.
Fysik:
Det är här som är Battlefield 3s största svaghet. Jag har aldrig varit maken till så dålig fysik i något battlefieldspel. Vad jag minns så hade Battlefield 2 till och med bättre fysik än sin uppföljare. Och det säger något om ett spel som kom ut 7 år senare. Fysiken till helikoptrarna är horribel, man kan få helikoptern att flyga framåt helt enkelt genom att klicka på W. den fungerar inte längre så att du flyger åt det håll rotorn pekar, du har betydligt svårare att dö om du gör misstag som att åka in i saker, och du kan hovra i luften utan särskilda problem utan hålla in någon knapp för huvud taget.. Flygplanen har också en relativt gravitationslösa de med, och tål att åka in i marken någorlunda, såvida de åker snabbt. Så vad är Bad Company 2’s svagheter när det kommer till fysik? Bilarna kan bugga rätt bra och ta stryk när de inte borde, men det händer inte allt för ofta. När det gör det brukar jag mest skratta, för jag kör rätt dåraktigt isåfall. För övrigt håller de sig till marken rätt bra utan att framstå som om de trotsar gravitationen. Tanksen är rätt långsamma men de glider inte omkring som de tenderar att göra i Battlefield 3. Enligt militärexperter är det extremt svårt att få larvfötter att tappa fästet, om det så är på branta backar, vilket inte är fallet i spelet alltid.
Helikoptrarna i bad company 2 fungerar som i de tidigare spelen. De styrs med hjälp av rotorerna.
Vi får förstås inte förglömma vad som skiljer dessa två spel mot de andra spelen i serien (undantaget bad company 2s föregångare); Frostbite Engine ett och två.
Lustigt nog, så som de fick framstå som att frostbite 2 skulle vara gudomligt mycket bättre än sin föregångare så märker jag inte skillnaden nämnvärt. Tvärtom så märker jag inte så många byggnader i Battlefield 3 som man kan totalförstöra, till skillnad från Bad Company 2. Jag ser inte så ofta att folk dör av husdelar som faller ner på dem, men det händer väl antar jag. Jag kan inte säga att den delen är bättre i Bad Company 2, då det enda sättet man kan dö av ”destruction” är att faktiskt stå för nära ett hus som rasar och då blir det autokill, oavsett om du fick något på dig. I övrigt så verkar saker mer statiska i battlefield 3, något som gärna förklaras som att det skulle förändra gameplayet för mycket.
Spelmekanik:
Spellägena man har att välja på i battlefield 3 är: Rush, Team Deathmatch, Conquest, Conquest Large, Squad Rush, Squad Deathmatch. Bad Company 2 må sakna Conquest Large och Team Deathmatch, men jag får intrycket av att Conquest samt rush fungerar bättre i Bad Company 2. Varför? Jo för att man dör inte lika pinsamt snabbt. Man har mindre hälsa helt enkelt. Man fraggar väl då lättare i battlefield 3? Svaret blir både ja och nej. Visst, dom dör snabbare, men det gör också du. Det betyder att om du inte är en proffsspelare av rang från counterstrike så lär du inte överleva en eldstrid som du är numerärt underlägsen i. Det i sin tur gör det betydligt svårare att nagla det försvarande laget i rush utan att alla har dött när du väl apterat bomben i battlefield 3. Jag kan inte säga att rush är ett särskilt lätt spelläge i något av spelen. Det kräver lag som är villiga att offra sin kära KDR (antal dödade dividerade med hur många gånger du har dött). Conquest fungerar lite bättre enligt mig tack vare att man inte kan gå prone. Man slipper med andra ord snipers som ligger vart som helst, nej de måste då hitta ett riktigt bra gömställe om de ska campa. Men även då så är du inte säker från spelare som gärna tar hämnd via att de ser på ett ungefär vart du ligger. Vapnen, skulle jag kunna diskutera rätt länge, men vad som egentligen är skillnaden är den underliga obalansen som råder i Battlefield 3. För inte alltför länge sedan dominerade den semiautomatiska hagelbraket USAS-12 som dominerade kort till mediumlånga eldstrider. Nu när den har blivit erkänd som överkraftig och försämrad av DICE så har ett nytt vapen börjat dominera, vilket ser ut att vara det amerikanska vapnet m16. Lustigt nog är alltid de vapen som är bäst de som tar längst tid att skaffa. USAS krävde rank 43, vilket är ungefär den sista ranken man får items för, resten är bara för prydnads skull. M16 får alla nybörjare, så länge de kör amerikanare. De måste alltså låsa upp alla andra grejor till klassen assault för att få köra med den alltid.
Jag kan inte säga att det finns något vapen i Bad Company 2 som är bäst. Jag finner själv att vissa vapen är bäst, men de har tillkortakommanden. Det är mer en smaksak och vad man är duktig på. En annan sak som enligt mig är avskyvärd med Battlefield 3s puffror är rekylen. Man har extremt mycket rekyl till de flesta vapen om man inte sätter en speciell sorts tillägg på dem, ett stödgrepp. Även då har man rätt mycket rekyl. Det är också en sak man måste låsa upp till vapnet. Det leder oss till belöningssystemen. I Bad Company 2 så låser du upp ett vapen och så är det inte så mycket mer med det. Du kan inte inte lägga till något på det. Det har sina nackdelar och sina fördelar. Såsom att man inte behöver spendera extra tid i menyer, utan mer tid på slagfältet. Eller jo, det finns två saker man kan lägga till, eller lite mer om man har ett sniperrifle. Det är två sikten, ett sikte med en röd prick utan någon form av förstoring. Och sen ett sikte med 4 gångers förstoring med, ja vad nu man kan kalla figuren men istället för en prick en sådan här ^ som hjälper för lite längre avstånd. I vilket fall så finns det inte så mycket tillägg på gott och ont. Mest gott om du frågar mig. Det finns nackdelar. Som till exempel så har engineer stor fördel i strider som kan bli närgångna. De besitter nämligen ljuddämpade vapen. Vissa som jag har som favoriter, inte bara för att de är tysta, inte minst för att de är lika dödliga som vissa av assaults kulsprutor. Sen har vi Battlefield 3s vapensystem. Där behöver du låsa upp vapnen, och sedan accessoarerna till dem. Och hur låser du upp accessoarer? Med kills. Så vad spelar jag mest? Team Deathmatch. För jag får inte föremålen någorlunda så snabbt i något annat spelläge. Trots det är TDM ett av de mer välfungerande spellägena i spelet. Det leder också till att du lär skita ner din kära KDR när du försöker dig på ett nytt vapen utan sikten eller någonting.
En bonus med Battlefield 3s fordonuppgraderingar är till exempel att man kan låsa upp dem med till exempel hjälp av poäng från att ta över en conquest point på kartan när du sitter i fordonet. En annan sak jag finner störande är lock on systemet med fordon i spelet. Det är inte så simpelt och lättförståeligt som BC2’s tracer variant.
Det krävs också att någon har en SOFLAM för att du ska kunna ta ner flyg eller helikoptrar. Det är ett sniperföremål. När jag tänker på ”nu ska jag ta ner ett flygplan” tänker jag inte riktigt sniper. Eller det kanske bara är jag. Tracern i Bad Company 2 är bara sikta och skjuta. Och är en liten bonus när du har tråkigt, är att den fastnar på infanteri med. Som dina lagkamrater som har bestämt sig för att sitta och campa helikoptern. Låt dom se rött. Blinkande rött. I övrigt så finns det en sak som bad company 2 lider betydligt mer av än Battlefield 3, vilket är brist på skydd i vissa banor. I rush blir detta påtagligt mycket värre av någons kassa designval. Det finns bokstavligt talat ingenstans att gömma sig i harvest day rush när man kör som anfallare för att ta första basen. Det enda som finns är en kulle i närheten som inte erbjuder så mycket diskretion. Å andra sidan är Battlefield 3 ett myller av detaljer som kan framstå lite förvirrande ibland. Inte ofta men ibland. I övrigt väljer jag de lite mer kvalitativa banorna som faktiskt erbjuder skydd. Trots det ser jag underliga trender, som banorna som erbjuder minst skydd är som mest populära just nu. Till exempel heavy metal. Det verkar som om folk vill mest spendera tid i fordon.
Så en sista grej om specialiseringar som man kan välja i spelen. Det finns ett antal specialiseringar som förstärker ens pansar som infanteri, ens skott eller ens explosiva skada, dvs raketer granater, etc. Den sistnämnda är extremt jobbig och feg att använda. Det är väl tanken att folk ska använda den på tanks? Men resultatet blev mer att folk gick omkring med raketkastare än vanliga vapen samt 40mm, dubbad ”noobtuber”, ett ord som härstammar från Call of Duty seriens spelarbas. Det finns också ett överdrivet kraftfull grej som snipers får, som stavas motionsensor. Vad den gör är att den avslöjar på minikartan vart alla fiender inom en viss radie är. Det kan vara riktigt frustrerande när alla vet exakt var man är, obalanserat rent sagt. Trots det glömmer de flesta personer att använda den, tursamt nog. Trots allt så avslöjar den ju att du har anlänt med sitt pipande.
Community:
Efter en lång del negativa saker så kan vi ju tumma för att spelarbasen i spelen är rätt skön. Detta stämmer på ett sätt, men inte på ett annat. De personer jag möter i spelet är ofta skitstövlar, exempelvis battlefield 3. Medans på andra sidan myntet det finns urhärliga personer som exempelvis internet celebriteten (typ) Birgirpall som älskar spelet och gör härliga videor med hjälp av det. Det finns dock relativt få Bad Company 2 videor, det är inte så poppis helt enkelt. Däremot känner jag att folk inte är fullt lika överjävliga som i battlefield 3. Där de ofta utnyttjar något som ger dem övertaget om de bara kan, trots att det är osportsligt. Som till exempel spawn beacon buggen som gör att du kan landa på taken där du inte borde vara. Eller den flygande roboten som tillät dig göra detta ett tag innan den fixades. Eller folk som går in i fiendens hembas där de borde ha fristad, tills en admin loggar in och bannar dem. Detta händer dock i båda spelen.
Slutsats? Folk kan vara skitstövlar, men spelen behöver inte uppmuntra det lika mycket.
Tack om du läste klart denna episkt långa wall of text.