We don't play guitars.
Gawd. Helg. Skönt. Skrämmande skönt.
Nej, vad tycker jag om vardagen? Den lunkar. Älskar jag vardagen? Tveksamt. Mina ambitioner har sänkts senaste månaderna och just nu vandrar själen på sparlåga bland andras pretentioner, medan jag själv suckar och ger mig nya nyårslöften, år på år.
Nästa år, då skall jag vara duktig.
Nästa år, då skall jag gå ner i vikt.
Nästa år, då skall jag åstadkomma något.
Jag kanske bara är bitter, who knows. Är antagligen inte bitter för bitterhetens skull, även om det bitterljuva har en sötma. Ibland tänker jag, är mina drömmar verkligen mina drömmar, eller är ouppnåeliga utopier mitt bränsle? Kanske inte fel. Men jag glömmer lätt verkligheten när jag väl kraschar emellanåt. Jag har inte kraschat nu dock. Jag är bara allmänt melankolisk som sig bör.
Tror nog att jag emellertid är allmänt vilsen, jag studerar speldesign, men just nu håller vi bara på med leveldesign. Jag tror inte att leveldesign är för mig, vad ska jag specialisera mig inom, eller vad vill jag jobba inom? Producent eller lead artist? Finns ju nog inte människor som endast arbetar med tematik, vilket är just det ordet som passar mig bäst.
Det är ju inte som att jag kan plugga resten av livet. jag har konstskola, modefoto, projektledning i bagaget + speldesign. Dags att bestämma vad jag vill åstadkomma i spelvärlden. För, åstadkomma, det är nog mitt nyckelord trots allt.