Mass Effect: Andromeda får vackrare ögon och bättre läppsynk i morgon

Medlem

Synd det inte finns en enda patch som skulle kunna rädda detta spel från sin egen story, sämre skriven skit får man leta efter. Känns som de inte ens försökte, dom fatta verkligen inte vad dom skulle göra med detta spel och det märks i alla aspekter av det.

Sen att det är ett rent skämt på den tekniska biten, är nästan imponerad över hur dom lyckades förstöra Frostbite motorn så mycket att det inte ens märks att den används.

Medlem

Blir nog ett köp när spelet är fixat och EA har sänkt priset till ~250kr.

Geeks Gaming
Skrivet av Busko:

Spelat nu typ 15 20 timmar nyss lämnat eos. Och jag måste säga jag har inte sett alla dom där saker som folk har visat på youtube etc. Kanske har haft otroligt tur. Största störnings moment är ögon och hår på människor samt deras animationer när dom samtalar och reagerar. Men jag har nu vant mig vid detta.

Skall bli skönt med auto pilot skip. Önska bara också att dom lätt oss också spara var som helst.

För det är en 20 min lång video av ett fåtal klipp dom har loopat för ett spel som är på 60timmar +
Är själv klar med spelet och de flesta sidouppdrag... mindre än 1% av tiden hittar jag animationer jag störde mig på.

Medlem
Skrivet av Cyras:

Nämen ser man på, du har lärt dig något sedan senast, kanske även vuxit upp lite Då är vi på samma blad så att säga.

Men för att gå mer on topic, jag förbokade spelet själv då jag gillade original trilogin. Men efter 35 timmar tycker jag fortfarande att denna spinoff är endast medioker som bäst. Har aldrig ångrat en förbokning mer än jag gör nu.

Bra att du medger att du har fel, antar jag, är väl en effekt av att växa upp.


|| Intel 8700K || MSI GTX 1080 TI Gaming X || Xonar DG || Samsung 750 EVO 500GB & Kingston A2000 1TB & Samsung 960 EVO 250GB || XFX XXX 650W || Antec P183 || Asus G-Sync RoG Swift PG279Q || Dell XPS 15 || Thinkpad X220

The Force is like Duct Tape, it has a light side, a dark side, and holds the universe together.

Ambassadör
Xbox

Problemet med Mass Effect: Andromeda är att det inte bara är ett enda problem. Det hade det kunnat överkomma. Nej, det är tyvärr många olika aspekter av spelet som inte är ok och sammantaget blir det mest pannkaka.

1. Ansiktsanimationer och karaktärer. Ytligt? Ja, men i ett spel med så mycket dialoger och och rpg-aspekter så förstör det det viktigaste i ett rollspel; Inlevelsen. Man rycks ur den eventuella inlevelse man lyckats uppbringa hela tiden, vilket naturligtvis inte är kul i ett rpg. Lipsync, animationer och fula karaktärer är inte kul.

2. Buggar. Quest-items och NPC som inte spawnar, savefiler som blir korrupta, låsningar, flygande fiender som är fastspawnade i himlen, questchains som blir förstörda om man inte gör saker i "rätt" ordning, spoilers då karaktärer ibland pratar om saker som inte hänt än, partybanter som ibland inte initieras, companions som buggar ur... Listan är lång. Spelet är helt enkelt inte klart för release tekniskt.

3. Dialogmanus. Ärligt? Ibland undrar man om det är ett gäng tonåringar som knåpat ihop en skämskudde-dialog av typen eftermiddagsserie på Nickelodeon. Det är riktigt cringy och fånigt stundtals, med "humor" som är helt malplacerat.

4. Story. Grundstoryn är det inget fel på, settingen i en ny galax är utmärkt. Problemet är att dels är mainstoryn generisk men framförallt så är det så...naivt? Får återigen känslan av "ungdomsserie" på TV. Det är helt enkelt ofta väldigt töntigt. Ryder är en mes, de flesta runtomkring likaså. Man får känslan av att detta ibland är spelvärldens svar på kristen hårdrock om ni förstår liknelsen?

5. Sidequests. Den här delen är ju optional så det är kanske inte det viktigaste, men Bioware själva påstår att de har tagit inspiration från The Witcher 3 så det är lite upp till bevis... Nej, bara nej. Det är fullt med MMO-quests och korta, oinspirerade sidequests utan konsekvenser.

Vad är då bra? Det är som sagt inget fel på settingen, det är ett bra upplägg och man vill väldigt gärna utforska Andromeda. Det är skoj att köra runt på planeter, och miljöerna är riktigt fina. Storyn är ok, och man vill gärna slutföra den. Combat är också helt ok, med intressant gameplay (älskar jetpack!) och många olika sätt att använda sina skills på och göra olika builds. Crafting fungerar bra och det är rätt skoj att hålla på med.

Slutsats: Spelet är inte klart, och även när det är det så kommer det inte att leva upp till Mass Effect-arvet. Om man väntar på att allt är patchat så gott det går och skaffar det på någon rea så är det kanske en 6-7/10-upplevelse.


Jump in.

Medlem
Skrivet av Dunder:

Bra att du medger att du har fel, antar jag, är väl en effekt av att växa upp.

Jag fick dig att medge du hade fel när du kallade någon fanboy för ett litet tag sedan, vilket var min plan från början

Medlem
Skrivet av Cyras:

Jag fick dig att medge du hade fel när du kallade någon fanboy för ett litet tag sedan, vilket var min plan från början

Nae, det har jag svårt att tro. Då har du nog snarare läst fel.


|| Intel 8700K || MSI GTX 1080 TI Gaming X || Xonar DG || Samsung 750 EVO 500GB & Kingston A2000 1TB & Samsung 960 EVO 250GB || XFX XXX 650W || Antec P183 || Asus G-Sync RoG Swift PG279Q || Dell XPS 15 || Thinkpad X220

The Force is like Duct Tape, it has a light side, a dark side, and holds the universe together.

Medlem

Ar kanske 30 timmar in och tycker defintivt att spelet ar helt okay, dock inte i narheten av dess foregangare.
Dock kul med Sci-fi, coola planter och sa...men satans vad mycket "fetch quests" som alla papekat. Varre an jag kunde forestalla mig.

Blir fortfarande forvanad over hur man lyckats slappa en sa buggig produkt.
Ansiktsanimationerna ar skit ja, men det ar ju inte bara det.

Igar sa spawnade 6-7 fiender i luften pa varandra en efter en helt plotsligt. Dodade dem, och resultatet blev en flygande vagg av doda fiender 5 meter upp i luften...staplade fint pa varandra. Detta hande flera ganger. Ibland aktiverades inte ens AIn, utan de stod helt doda.

Aven sett flygande "wildlife", typ dinosauriedjur som springer mot en flera meter upp i luften och buggar ur helt. Vissa fiender fastnar halvt under marken och blir ododliga etc.

Vissa quest buggar ur helt, det gar inte att interacta med quests objective. Ibland registreras helt sonika inte quets som avklarade utan ligger kvar pa kartan..

Tycker det ar oacceptabelt att slappa en sa ofardig produkt. Forstar inte folk som svarar med "Spelet ar bra, det ar bra att uvecklarna lyssnar och rattar till saker!"
Nja, spelet borde aldrig slappts i det skick det ar i fran borjan. Tycker knappt man ska hoja utvecklarna till skyarna for att de patchar ett spel man slappt for tidigt...

Medlem

Tycker att spelets största problem är den missade potentialen. Visst, Andromeda är helt okej, men inte mer. Och när det gäller Mass Effect tycker jag faktiskt att man kan begära mer än "helt okej".

Det som stör mig mest är att man aldrig någonsin får känslan av att befinna sig i en ny galax. Istället känns som att man har hamnat i en mellanmjölksversion av Vintergatan. Trots att man är Pathfinder och ska utforska helt nya solsystem är praktiskt taget allt och alla man möter människor, Krogan och andra 'vanliga' raser. De enda undantagen är två raser som ser ut och uppför sig precis som alla andra raser som man redan känner sedan tidigare. Jag menar.. ny galax, ta ut svängarna lite?

Vet inte om budskapet jag försöker förmedla går fram. Men kontentan är väl att Andromeda känns sanslöst neddummat. Här kunde man har gjort något episkt, men istället gjorde man en blek kopia av vad som redan gjorts.

Därmed inte sagt att spelet är uselt. Dingade level 45 i måndags samtidigt som jag avslutade mainstoryn. Men det känns inte som att jag kommer starta upp det igen. Snarare blir det ME 1-3 som kommer startad upp igen.

[Tillägg, nu när jag sitter vid datorn och kan skriva]
Trovärdighet. Det är ytterligare en sak som jag saknar i Mass Effect: Andromeda. Händelseförlopp, karaktärer och dialoger som känns trovärdiga.

  • Vi är de första människorna i en ny Galax. De allra flesta av oss kom med samma rymdskepp som jag. Ändå har ett oändligt antal rebellfraktioner hunnit med att inte bara uppstå utan också sprida sig till flertalet planeter. Det är inte omöjligt, men, det känns inte trovärdigt.

  • Vi hittar enorma underjordiska lämningar efter en främmande (utdöd?) utomjordisk ras. Människornas Pathfinder (pappa :'( ) dödas då han försöker aktivera deras teknik. Nästa gång vi besöker en av deras lämningar dyker automatiserade försvarssystem ut som försöker döda oss. Ändå är det ingen som ifrågasätter om det är en bra idé att aktivera dessa lämningar. Ingen frågar sig var rasen som byggde dessa har tagit vägen. Ingen frågar sig varför de är avstängda. Ingen frågar sig om det finns några som helst risker med att förlita sig på teknik från en civilisation som vi vet nada om. Känns högst osannolikt. Kanske att det skulle användas... men utan att det ifrågasätts? Knappast.

  • Det finns ammunitionslådor precis överallt. Visst, det är praktiskt. Men seriously? Som första människa - som första friggin' Vintergatan-bo - besöker jag en grotta i Andromeda. Och där finns lådor med 9 mm:s ammo. Skulle ingen speldesigner ha kunnat komma på något smartare? Vapen som laddas med energi? Ammo som måste bäras med? Oändlig ammo? Något som inte känns helt korkat?

Några andra saker som jag kommer på att invända mot är planeterna som man besöker. Vad har hänt med terrängen där? Varför är det så dött och tråkigt? Jämför med Witcher 3, eller 10 år äldre Oblivion. Där finns natur. Där finns saker att upptäcka. På Andromedas planeter finns bara en massa generiska byggnader utplacerade på en height map. Tråkigt.

Så. Nu ska jag inte spy mer galla. Patchar och klart kommer jag nog kunna ge spelet 7 av 10 ändå. Men nu är det tyvärr inte mer än 5 av 10. Och då tillhör jag ändå dem om ger Mass Effect 3 (patchat och klart) 8,5 av 10. Så brutal fanboy av serien är jag alltså


När jag växte upp lyssnade jag mycket på Blümchen och Rollergirl. Jag tror att det har format mig som människa.

Medlem
Skrivet av Cyras:

Du försvarar denna mediokra ursäkt till en Mass Effect titel

Tycker spelet är riktigt jäkla bra faktiskt. Förstår att man kan störa sig på vissa buggar och problem som spelare kan få, men ser man till karaktärer, det djup som finns och storyn som blir så är det ett väldigt bra spel.
Dock tror jag att; om man spelar det på ett Casual-sätt så får man inte så mycket av det. Man missar väldigt många små snygga sekvenser/konversationer. Går man djupt in i spelet, pratar konstant, öppnar upp dialoger, hittar små-grejer här och där med olika sorters interaktioner, så kommer man gilla det riktigt mycket.

Medlem
Skrivet av Nomman:

Trovärdighet. Det är ytterligare en sak som jag saknar i Mass Effect: Andromeda. Händelseförlopp, karaktärer och dialoger som känns trovärdiga.
[ul]
[li]Vi är de första människorna i en ny Galax. De allra flesta av oss kom med samma rymdskepp som jag. Ändå har ett oändligt antal rebellfraktioner hunnit med att inte bara uppstå utan också sprida sig till flertalet planeter. Det är inte omöjligt, men, det känns inte trovärdigt.[/li]

Dom flesta kom med Nexusstationen som nådde fram 14 månader innan Ryders skepp Hyperion hittade den.
12 månader innan Hyperion nådde Nexus så skedde ett revolutionsförsök som dock misslyckades och dom inblandade blev bannlysta från stationen.
Dom har under 12 månader hunnit ta över ett par gamla rymdhamnar och bosättningar som Angarans tidigare haft och består av oberoende överlevare samt ett par större gäng.

Känns hyfsat trovärdigt ändå tycker jag.


Skippy R.I.P. 17/7 2006

Ambassadör
Xbox
Skrivet av Bulletblues:

Tycker spelet är riktigt jäkla bra faktiskt. Förstår att man kan störa sig på vissa buggar och problem som spelare kan få, men ser man till karaktärer, det djup som finns och storyn som blir så är det ett väldigt bra spel.
Dock tror jag att; om man spelar det på ett Casual-sätt så får man inte så mycket av det. Man missar väldigt många små snygga sekvenser/konversationer. Går man djupt in i spelet, pratar konstant, öppnar upp dialoger, hittar små-grejer här och där med olika sorters interaktioner, så kommer man gilla det riktigt mycket.

Tycker snarare att det är tvärtom. Håller man sig till mainstoryn och spelar "casual" som du uttrycker det, så håller spelet upp sig bäst. Ju mer du går in på djupet, pratar, öppnar dialoger och hittar grejer, desto mer störiga saker hittar man. Jag är completionist så jag har gjort en jäkla massa grejer hittills, och allt trams blir bara tydligare av det.


Jump in.

Medlem
Skrivet av Mortaigne:

Tycker snarare att det är tvärtom. Håller man sig till mainstoryn och spelar "casual" som du uttrycker det, så håller spelet upp sig bäst. Ju mer du går in på djupet, pratar, öppnar dialoger och hittar grejer, desto mer störiga saker hittar man. Jag är completionist så jag har gjort en jäkla massa grejer hittills, och allt trams blir bara tydligare av det.

Samma, har 92% completion. Utan det hade jag nog inte gillat det alls lika mycket. Utan att gräva ner sig i konversationer, utan att höra folks randomprat om det man gjort och sen lägga sig in i dom konversationerna, utan att lära känna karaktärerna och höra deras tankar kring besluten man gör, skämten dom kommer med eller insikten dom får, hade spelet varit mycket sämre.
Kör man casual får man inte nått värde i det man gör (enligt mig). Man får inte känna samma uppbyggnad. Att det man gör faktiskt tar tid och faktiskt gör nytta.

Ambassadör
Xbox
Skrivet av Bulletblues:

Samma, har 92% completion. Utan det hade jag nog inte gillat det alls lika mycket. Utan att gräva ner sig i konversationer, utan att höra folks randomprat om det man gjort och sen lägga sig in i dom konversationerna, utan att lära känna karaktärerna och höra deras tankar kring besluten man gör, skämten dom kommer med eller insikten dom får, hade spelet varit mycket sämre.
Kör man casual får man inte nått värde i det man gör (enligt mig). Man får inte känna samma uppbyggnad. Att det man gör faktiskt tar tid och faktiskt gör nytta.

Det är intressant att vi kan ha så olika intryck trots att vi förmodligen spelar på samma sätt. Enligt min åsikt så är tanken med allt bakgrundsfluff god, det är själva genomförandet som haltar. Jag tycker att spelets brister visar upp sig tydligare ju mer man gräver runt i det utanför mainstoryn; skämskudde-dialoger, udda beteende, Ryders mes-stämpel, highschool-drama, companions som är underwhelming, buggar, mmo-quests etc.

Jag VILL att det ska vara värt att göra allt, det är så jag spelar de flesta spel. Men det håller inte här tyvärr.

Jag tror att det är lite av (ME) Andromedas problem, det är ingen självklar hit som alla (iaf jag) hoppades på att det skulle vara. "Besviken" är nog det som beskriver känslan mest.


Jump in.

Medlem

Själv tycker jag att det är så himla skönt att slippa alla "1A tryhards gruff elite soldier med skäggstubb och raspig röst" i Andromeda, tycker det mera slappa, skämtsamma och ibland pinsamma gänget man har är en mycket skön omväxling.


Skippy R.I.P. 17/7 2006

Ambassadör
Xbox
Skrivet av SID 6.7:

Själv tycker jag att det är så himla skönt att slippa alla "1A tryhards gruff elite soldier med skäggstubb och raspig röst" i Andromeda, tycker det mera slappa, skämtsamma och ibland pinsamma gänget man har är en mycket skön omväxling.

Det finns naturligtvis ett mellanting där som kanske är att föredra, framförallt kvalitativt.


Jump in.

Medlem

Skönt att jag väntat att köpa! Ska vänta ett tag till. Det kan ju bli riktigt bra om dom får göra klart spelet!


Niet.

Medlem
Skrivet av Mortaigne:

Det är intressant att vi kan ha så olika intryck trots att vi förmodligen spelar på samma sätt. Enligt min åsikt så är tanken med allt bakgrundsfluff god, det är själva genomförandet som haltar. Jag tycker att spelets brister visar upp sig tydligare ju mer man gräver runt i det utanför mainstoryn; skämskudde-dialoger, udda beteende, Ryders mes-stämpel, highschool-drama, companions som är underwhelming, buggar, mmo-quests etc.

Jag VILL att det ska vara värt att göra allt, det är så jag spelar de flesta spel. Men det håller inte här tyvärr.

Jag tror att det är lite av (ME) Andromedas problem, det är ingen självklar hit som alla (iaf jag) hoppades på att det skulle vara. "Besviken" är nog det som beskriver känslan mest.

Ser inga direkt problem med dialogerna (eller så har jag bara blockat bort det). Alla levereras såklart inte fantastiskt, eller är skrivna fantastiskt, men det kommer ta ett tag innan ett spel av denna storlek gör/är det. Finns inget spel jag spelat som håller en hög standard rakt igenom. Main-dialoger visst, men inte dom mindre. Tycker dock att Andromeda gör ett rätt bra jobb. Av dom större karaktärerna är det Liam som stör mig, men det kan jag ta.
Just udda beteenden är Liam för mig oxå, annars har jag nog inte, vad jag kan komma på, stött på "udda beteenden"...men det är en tolkningsfråga iofs
Hmm, skulle inte kalla Ryder mesig, men jag kan nog förstå vad du menar. Jag väljer svar som jag själv skulle önska jag va smart eller sarkastisk nog att komma på så snabbt, så för mig passar det bra. Är man mer rivig kan det säkert finnas brister. Men karaktären är skapad på ett visst sätt. Ett sätt alla inte kommer gilla, men som jag tycker är rätt bra gjord. Han är en son till en tuffing, som får ta över ett jobb från ingenstans med en omöjlig situation framför sig. Tycker hans utveckling som karaktär faktiskt görs bra.
Sen dom ggr jag ville riva i så gjorde Ryder faktiskt det. Så för mig passade det (tur det )
Kommer lätt spela igenom det igen, men lite "elakare" och lite slampigare. Får se vad jag tycker då.

Highschool-drama vet jag inte ens vad du menar med

Ens sidekicks fann jag lite för glada och snälla i början, men när man hör deras konversationer i "bilen" eller när man bara springer runt märker man mer som ligger i dom. Hade gärna sett lite mer av det, då jag tycker dom är lite för 'säkra', men jag gillar verkligen karaktärerna. Enda som jag tycker är lite svag är Liam, resterande har fått mig att skratta som fan, eller faktiskt känna empati för. Vissa beslut stannade jag längre på än jag gjort i tidigare spel, bara för att jag tänkte på hur min vän skulle reagera.
Jag känner t.ex. en kärlek till Vetra men iom att hon är Turian inte skulle kunna tänka mig att gå "all-the-way". Dock är det nära att jag tar steget då jag gillar henne så mycket som karaktär. Det säger rätt mycket för mig.
Stör mig dock på att dom, igen, tycks ha lagt väldigt mycket fokus på Asari-karaktären. Behöver inte vara fallet, utan det blev hon som jag snabbt valde som romans och alltid hade med mig, men jag känner att hon har väldigt mycket att komma med och att det faller lite hos andra.....hade Cora varit lite mer intressant när det kommer till utseende hade jag tagit henne. Gillar hennes personlighet väldigt mycket....getting of track here!

Har haft tur med buggar faktiskt, men dom finns. Dock inte mer i detta än i andra spel av denna skala. Bara mer 'ytliga'.
Inga som förstört nått för mig iallfall.
Det enda som förstör är resorna från planet till planet. Det ser snygg ut, men blir lite lätt enformigt. Sen hade jag gärna haft möjligheten att gå till skeppet utan att lämna planeten. Det stör mig nästan så mycket att jag drar ner betyget...nästan.

Sen förstår jag inte riktigt, eller det gör jag på ett sätt, klagomålet med sidequests. Tycker det är en uppgradering från det mesta man ser i denna typen av spel. Visst finns det fetchquests, men dom tar man när man redan springer förbi området för ett annat quest man är på. Man behöver sällan gå omvägar för att göra nått, om man har lite struktur i huvudet.
Visst, dom är väldigt amerikaniserade flera av dom (ytliga), men majoriteten finner JAG ett intresse att slutföra för att se vad som händer med det. Reaktionerna från det. Jag tycker verkligen känslan av att vara en "Pathfinder" är riktigt bra gjord. Det känns som man faktiskt gör nytta, att man utför nått för dom stackare som haft dessa månader av misär.
Så för mig är det värt det. Mina procent är ifrån det jag tycker är intressant att slutföra, inte för att jag känner ett tvång att rensa kartan. Har många Tasks kvar, som jag inte kommer göra.

När det kommer till sidequests är Witcher 3 det klassiska spelet som alla tar upp, men jag förstår inte riktigt varför om jag ska vara helt ärlig. Visst finns det många bra quests i det (main sidequests som det nästan är), men det finns en extrem mängd skit oxå. Man pratar med en kärring vars son blivit mördad av *du-du-duuuu* nånting. Man går dit......ser blod. Oj, titta, ett rivmärke. Inte från en människa...hmmm, en bit päls på detta träd. Vi följer det. Oj, ett monster *slash slash, - Monstret är död, ge mig pengar nu. Done!... och som inte är Witcher Quests (om det nu heter så).
Witcher, spelet med så gott som ingen karaktärsutveckling och knappt några interaktioner med karaktärer man ska bry sig om. Main-karaktärerna är fantastiska, men dom märks inte av nå nämnvärt mycket.
Tycker spelet i väldigt bra, men det är EXTREMT över-hypat enligt mig.

Man klagar på vissa dialoger i Andromeda, men i W3 så finns det 5 olika röster på 5 olika sorters ansikten. Ett ex antal ggr blev jag förvirrad när man mötte en karaktär som betedde sig på ett sätt för att sedan gå en bit till och möta en annan karaktär med samma ansikte och röst bete sig på ett helt annat, eller ännu värre; ungefär samma (iofs så beter sig dom flesta som rövhål i det spelet. Finns 3 arketyper av karaktärer). DET, är väldigt dåligt, men inget jag hör talas om.

Jag trodde inte Andromeda skulle vara speciellt bra, men jag blev positivt överraskad. När jag "klarade" det tidigare idag, va jag extremt nöjd, och hela sisten akten är VÄLDIGT bra och lite halv-episk.

Jag FÖRSTÅR att folk har klagomål, men jag finner det löjligt till vilken grad man går in i dom. Meeeeen, det är egentligen inget nytt. Så har media och pöbeln tyvärr sett ut dom senaste åren, och det tycks bli värre. Man går in med en inställning och sen
håller man sig fast vid den oavsett. - Hmm, jag har hört att folk kan se lite weird ut ibl.....HAN SER WEIRD UT, spelet suger och jag hatar det. Folk är värdelösa!!! Sämsta spelet jag sett, helt trasigt på alla sätt och vis. En blomma åker genom en sten *AARRGH!!!
Finns ingen öppenhet. Finns ingen genuin känsla för saker. Finner det lite tråkigt, men det är inget jag kan göra nått åt direkt.
Och sen tvärtom om nått får sånger skrivna efter sig, så tar man all skit och sväljer det helt. Det blir så skevt.
Och verkligen inget jag säger att du lider av, då du bara har en annan åsikt än jag och det respekterar jag fullt ut, menar bara det man ser rent allmänt på olika sidor.

Det mesta av mina ord är inte riktigt mot dig, utan mer av ett öppet brev. Som jag, tro't eller ej, försökte hålla kort

Får se hur död tråden redan blivit och hur många som läst orden jag skrivit. Kan bli viss kritik mot dom

Ambassadör
Xbox
Skrivet av Bulletblues:

Ser inga direkt problem med dialogerna (eller så har jag bara blockat bort det). Alla levereras såklart inte fantastiskt, eller är skrivna fantastiskt, men det kommer ta ett tag innan ett spel av denna storlek gör/är det. Finns inget spel jag spelat som håller en hög standard rakt igenom. Main-dialoger visst, men inte dom mindre. Tycker dock att Andromeda gör ett rätt bra jobb. Av dom större karaktärerna är det Liam som stör mig, men det kan jag ta.
Just udda beteenden är Liam för mig oxå, annars har jag nog inte, vad jag kan komma på, stött på "udda beteenden"...men det är en tolkningsfråga iofs
Hmm, skulle inte kalla Ryder mesig, men jag kan nog förstå vad du menar. Jag väljer svar som jag själv skulle önska jag va smart eller sarkastisk nog att komma på så snabbt, så för mig passar det bra. Är man mer rivig kan det säkert finnas brister. Men karaktären är skapad på ett visst sätt. Ett sätt alla inte kommer gilla, men som jag tycker är rätt bra gjord. Han är en son till en tuffing, som får ta över ett jobb från ingenstans med en omöjlig situation framför sig. Tycker hans utveckling som karaktär faktiskt görs bra.
Sen dom ggr jag ville riva i så gjorde Ryder faktiskt det. Så för mig passade det (tur det )
Kommer lätt spela igenom det igen, men lite "elakare" och lite slampigare. Får se vad jag tycker då.

Highschool-drama vet jag inte ens vad du menar med

Ens sidekicks fann jag lite för glada och snälla i början, men när man hör deras konversationer i "bilen" eller när man bara springer runt märker man mer som ligger i dom. Hade gärna sett lite mer av det, då jag tycker dom är lite för 'säkra', men jag gillar verkligen karaktärerna. Enda som jag tycker är lite svag är Liam, resterande har fått mig att skratta som fan, eller faktiskt känna empati för. Vissa beslut stannade jag längre på än jag gjort i tidigare spel, bara för att jag tänkte på hur min vän skulle reagera.
Jag känner t.ex. en kärlek till Vetra men iom att hon är Turian inte skulle kunna tänka mig att gå "all-the-way". Dock är det nära att jag tar steget då jag gillar henne så mycket som karaktär. Det säger rätt mycket för mig.
Stör mig dock på att dom, igen, tycks ha lagt väldigt mycket fokus på Asari-karaktären. Behöver inte vara fallet, utan det blev hon som jag snabbt valde som romans och alltid hade med mig, men jag känner att hon har väldigt mycket att komma med och att det faller lite hos andra.....hade Cora varit lite mer intressant när det kommer till utseende hade jag tagit henne. Gillar hennes personlighet väldigt mycket....getting of track here!

Har haft tur med buggar faktiskt, men dom finns. Dock inte mer i detta än i andra spel av denna skala. Bara mer 'ytliga'.
Inga som förstört nått för mig iallfall.
Det enda som förstör är resorna från planet till planet. Det ser snygg ut, men blir lite lätt enformigt. Sen hade jag gärna haft möjligheten att gå till skeppet utan att lämna planeten. Det stör mig nästan så mycket att jag drar ner betyget...nästan.

Sen förstår jag inte riktigt, eller det gör jag på ett sätt, klagomålet med sidequests. Tycker det är en uppgradering från det mesta man ser i denna typen av spel. Visst finns det fetchquests, men dom tar man när man redan springer förbi området för ett annat quest man är på. Man behöver sällan gå omvägar för att göra nått, om man har lite struktur i huvudet.
Visst, dom är väldigt amerikaniserade flera av dom (ytliga), men majoriteten finner JAG ett intresse att slutföra för att se vad som händer med det. Reaktionerna från det. Jag tycker verkligen känslan av att vara en "Pathfinder" är riktigt bra gjord. Det känns som man faktiskt gör nytta, att man utför nått för dom stackare som haft dessa månader av misär.
Så för mig är det värt det. Mina procent är ifrån det jag tycker är intressant att slutföra, inte för att jag känner ett tvång att rensa kartan. Har många Tasks kvar, som jag inte kommer göra.

När det kommer till sidequests är Witcher 3 det klassiska spelet som alla tar upp, men jag förstår inte riktigt varför om jag ska vara helt ärlig. Visst finns det många bra quests i det (main sidequests som det nästan är), men det finns en extrem mängd skit oxå. Man pratar med en kärring vars son blivit mördad av *du-du-duuuu* nånting. Man går dit......ser blod. Oj, titta, ett rivmärke. Inte från en människa...hmmm, en bit päls på detta träd. Vi följer det. Oj, ett monster *slash slash, - Monstret är död, ge mig pengar nu. Done!... och som inte är Witcher Quests (om det nu heter så).
Witcher, spelet med så gott som ingen karaktärsutveckling och knappt några interaktioner med karaktärer man ska bry sig om. Main-karaktärerna är fantastiska, men dom märks inte av nå nämnvärt mycket.
Tycker spelet i väldigt bra, men det är EXTREMT över-hypat enligt mig.

Man klagar på vissa dialoger i Andromeda, men i W3 så finns det 5 olika röster på 5 olika sorters ansikten. Ett ex antal ggr blev jag förvirrad när man mötte en karaktär som betedde sig på ett sätt för att sedan gå en bit till och möta en annan karaktär med samma ansikte och röst bete sig på ett helt annat, eller ännu värre; ungefär samma (iofs så beter sig dom flesta som rövhål i det spelet. Finns 3 arketyper av karaktärer). DET, är väldigt dåligt, men inget jag hör talas om.

Jag trodde inte Andromeda skulle vara speciellt bra, men jag blev positivt överraskad. När jag "klarade" det tidigare idag, va jag extremt nöjd, och hela sisten akten är VÄLDIGT bra och lite halv-episk.

Jag FÖRSTÅR att folk har klagomål, men jag finner det löjligt till vilken grad man går in i dom. Meeeeen, det är egentligen inget nytt. Så har media och pöbeln tyvärr sett ut dom senaste åren, och det tycks bli värre. Man går in med en inställning och sen
håller man sig fast vid den oavsett. - Hmm, jag har hört att folk kan se lite weird ut ibl.....HAN SER WEIRD UT, spelet suger och jag hatar det. Folk är värdelösa!!! Sämsta spelet jag sett, helt trasigt på alla sätt och vis. En blomma åker genom en sten *AARRGH!!!
Finns ingen öppenhet. Finns ingen genuin känsla för saker. Finner det lite tråkigt, men det är inget jag kan göra nått åt direkt.
Och sen tvärtom om nått får sånger skrivna efter sig, så tar man all skit och sväljer det helt. Det blir så skevt.
Och verkligen inget jag säger att du lider av, då du bara har en annan åsikt än jag och det respekterar jag fullt ut, menar bara det man ser rent allmänt på olika sidor.

Det mesta av mina ord är inte riktigt mot dig, utan mer av ett öppet brev. Som jag, tro't eller ej, försökte hålla kort

Får se hur död tråden redan blivit och hur många som läst orden jag skrivit. Kan bli viss kritik mot dom

Nej då, tar det inte som att det är riktat mot mig på något sätt. Vi har olika åsikter, det är inget fel med det

Med dialogerna menar jag att de känns inte trovärdiga (det finns naturligtvis bra dialog i spelet också) påfallande ofta. "Varför säger personen så?" eller "varför i h-e får jag inget vettigt alternativ?" har jag tänkt många gånger. Det kan vara opassande, eller ta en ur "the moment" eller bara ett platt försök till humor som antingen är tråkigt, malplacerat eller cringeworthy. Tragiska saker som levereras med noll inlevelse eller styltig, hackande dialog. Det är svårt att sätta ord på det, men det känns ofta "off".
Här kommer också Ryders mesighet in. Ofta är dialogalternativen, som bäst, fyra olika grader av mellanmjölk med i stort sett samma resultat oavsett. Det känns som om jag inte kan forma min egen Ryder. Det stör mig enormt.

Liam ja... Gaah, om man ändå kunde knuffa ut honom genom ett airlock från Tempest! Störig, kass companion som tar priset som sämst i hela ME-sagan. Companions är överlag lite av en besvikelse, men jag ska faktiskt slänga in en brasklapp om att det kan ta sig i eventuella uppföljare; Garrus, Wrex, Liara mfk behövde flera spel på sig att bli de fantastiska karaktärer de blev trots allt. Peebee känns överspelad tonåring, men jag tycker ändå att hon är intressant. Vetra är nog bäst skriven, förstår vad du menar;)

Vad det gäller sidequests så tror jag att spelet hade mått bra av färre, mer köttiga quests med lite engagemang i. "Rensa kartan"-quests är inte jätteskoj. Nu behöver man ju inte göra dessa så det är inte jättehemskt, snarare en önskan.

Jag kan definitivt hålla med dig om att "internet" som vanligt hoppar på tåget och kastar skit på något de inte ens spelat själva. Vissa saker är ju lätta att göra sig rolig över, animationerna är bedrövliga och karaktärerna ser ur som gummitroll det går ju inte att komma ifrån. Tyvärr så tycker jag att mycket av kritiken i övrigt faktiskt också är befogad, man väntade sig mer helt enkelt. En ganska stor gnutta besvikelse över vad det hade kunnat vara spelar nog in. Grunden till ett fantastiskt spel finns ju där, men det är som om det mesta föll på mållinjen. Det är ju inte kass, bara medelmåttigt och inte vad jag hade förväntat mig av Bioware.


Jump in.

Avstängd

Tycker att hon är vacker som hon är. Vilken vacker kvinna i mitt äventyrsspel. Dessa kvinnor som är så viktiga för mig i mina spel. Relationer!

Releasehästryttare
Medlem
Skrivet av Nomman:

Tycker att spelets största problem är den missade potentialen. Visst, Andromeda är helt okej, men inte mer. Och när det gäller Mass Effect tycker jag faktiskt att man kan begära mer än "helt okej".

Det som stör mig mest är att man aldrig någonsin får känslan av att befinna sig i en ny galax. Istället känns som att man har hamnat i en mellanmjölksversion av Vintergatan. Trots att man är Pathfinder och ska utforska helt nya solsystem är praktiskt taget allt och alla man möter människor, Krogan och andra 'vanliga' raser. De enda undantagen är två raser som ser ut och uppför sig precis som alla andra raser som man redan känner sedan tidigare. Jag menar.. ny galax, ta ut svängarna lite?

Vet inte om budskapet jag försöker förmedla går fram. Men kontentan är väl att Andromeda känns sanslöst neddummat. Här kunde man har gjort något episkt, men istället gjorde man en blek kopia av vad som redan gjorts.

Därmed inte sagt att spelet är uselt. Dingade level 45 i måndags samtidigt som jag avslutade mainstoryn. Men det känns inte som att jag kommer starta upp det igen. Snarare blir det ME 1-3 som kommer startad upp igen.

[Tillägg, nu när jag sitter vid datorn och kan skriva]
Trovärdighet. Det är ytterligare en sak som jag saknar i Mass Effect: Andromeda. Händelseförlopp, karaktärer och dialoger som känns trovärdiga.

  • Vi är de första människorna i en ny Galax. De allra flesta av oss kom med samma rymdskepp som jag. Ändå har ett oändligt antal rebellfraktioner hunnit med att inte bara uppstå utan också sprida sig till flertalet planeter. Det är inte omöjligt, men, det känns inte trovärdigt.

  • Vi hittar enorma underjordiska lämningar efter en främmande (utdöd?) utomjordisk ras. Människornas Pathfinder (pappa :'( ) dödas då han försöker aktivera deras teknik. Nästa gång vi besöker en av deras lämningar dyker automatiserade försvarssystem ut som försöker döda oss. Ändå är det ingen som ifrågasätter om det är en bra idé att aktivera dessa lämningar. Ingen frågar sig var rasen som byggde dessa har tagit vägen. Ingen frågar sig varför de är avstängda. Ingen frågar sig om det finns några som helst risker med att förlita sig på teknik från en civilisation som vi vet nada om. Känns högst osannolikt. Kanske att det skulle användas... men utan att det ifrågasätts? Knappast.

  • Det finns ammunitionslådor precis överallt. Visst, det är praktiskt. Men seriously? Som första människa - som första friggin' Vintergatan-bo - besöker jag en grotta i Andromeda. Och där finns lådor med 9 mm:s ammo. Skulle ingen speldesigner ha kunnat komma på något smartare? Vapen som laddas med energi? Ammo som måste bäras med? Oändlig ammo? Något som inte känns helt korkat?

Några andra saker som jag kommer på att invända mot är planeterna som man besöker. Vad har hänt med terrängen där? Varför är det så dött och tråkigt? Jämför med Witcher 3, eller 10 år äldre Oblivion. Där finns natur. Där finns saker att upptäcka. På Andromedas planeter finns bara en massa generiska byggnader utplacerade på en height map. Tråkigt.

Så. Nu ska jag inte spy mer galla. Patchar och klart kommer jag nog kunna ge spelet 7 av 10 ändå. Men nu är det tyvärr inte mer än 5 av 10. Och då tillhör jag ändå dem om ger Mass Effect 3 (patchat och klart) 8,5 av 10. Så brutal fanboy av serien är jag alltså

Det är lite lustigt hur det verkar som att du inte har någon koll alls på story:n, men ändå känner att du måste "spy galla" över den...


|| Intel 8700K || MSI GTX 1080 TI Gaming X || Xonar DG || Samsung 750 EVO 500GB & Kingston A2000 1TB & Samsung 960 EVO 250GB || XFX XXX 650W || Antec P183 || Asus G-Sync RoG Swift PG279Q || Dell XPS 15 || Thinkpad X220

The Force is like Duct Tape, it has a light side, a dark side, and holds the universe together.

Medlem
Skrivet av Dunder:

Det är lite lustigt hur det verkar som att du inte har någon koll alls på story:n, men ändå känner att du måste "spy galla" över den...

Efter att ha snittat 6-7 speltimmar om dagen sedan release, klarat mainstoryn samt plågat mig genom all dialog jag kommit över (ink sidequests, på Nexus och med random karaktärer) vill jag påstå att jag har hyffsat bra koll på storyn. Och jag vidhåller att den inte känns särskilt trovärdig. Eller intressant. Eller episk.

Syftar du till varför det finns människor spridda över galaxen pga upplopp bland de som kom dit med Nexus före Hyperion så känner jag till det. Jag köper det till och med. Storyn kring upploppet är bra och intressant, till en början. Men att de efter 12 mån har ett sånt fotfäste i galaxen redan?

Men jag menar inte att klanka ned på din spelupplevelse. Om du njuter så är jag glad för din skulle. Jag önskar att jag hade fått njuta (mer än vad jag trots allt redan gjorde) jag med.

Men visst är ME1 och 2 bättre i storyn? Mer nytänkande och episka? Mer oförutsägbara. Mer sammanhängande.


När jag växte upp lyssnade jag mycket på Blümchen och Rollergirl. Jag tror att det har format mig som människa.

Medlem
Skrivet av Nomman:

Men visst är ME1 och 2 bättre i storyn? Mer nytänkande och episka? Mer oförutsägbara. Mer sammanhängande.

ME1 Ja, ME2 not so much. Galaxen börjar helt plötsligt använda begränsade magasin i alla vapen istället för eviga diton åren innan för att spelet skall kännas mera som GoW, ingame förklaringen var bara patetisk.

Det mera jordnära (no pun intended) teamet från ettan byttes ut mot try hards med inbyggd ångest och/eller silikonrövar. Världarna blev snitslade hinderbanor med knähöga skydd för GoW skytte (Något som tyvärr lever kvar i Andromeda, men inte i lika uppenbara versioner).

Storyn har ingen plats i trilogin utan är bara ett hinder på vägen mellan ME1 och ME3, Protheans utseende retconnas mot hur dom såg ut i ettan för att det var för jobbigt att animera tentaklerna.

Superskurken var en fet semilarv med små Trumphänder som pratade högt för sig själv "Assuming direct Control!"

och slutbossen var en He-Man leksak som jag gapskrattade åt.

Mass Effect: Andromeda må vara sämre än ME1, men det är fan så mycket bättre än ME2... Enligt mig.


Skippy R.I.P. 17/7 2006

Medlem
Skrivet av SID 6.7:

Mass Effect: Andromeda må vara sämre än ME1, men det är fan så mycket bättre än ME2... Enligt mig.

Jag tror nästan att jag måste ge Andromeda en chans till om några månader när stoftet (och patcherna) har hunnit lägga sig. Om du kan se allt det göttiga måste jag väl också kunna se det. Om jag bara kisar på rätt sätt.

(Sågningen är ME2 svarar jag inte på, då kommer jag inte få något jobb gjort idag! )


När jag växte upp lyssnade jag mycket på Blümchen och Rollergirl. Jag tror att det har format mig som människa.

Medlem

Ja M:1 står högst i kurs för min del. Med det inte menat att de andra är dåliga.
Men M:1 tycker jag alltid varit underskattat mot de andra.

Medlem
Skrivet av Mortaigne:

Nej då, tar det inte som att det är riktat mot mig på något sätt. Vi har olika åsikter, det är inget fel med det

Med dialogerna menar jag att de känns inte trovärdiga (det finns naturligtvis bra dialog i spelet också) påfallande ofta. "Varför säger personen så?" eller "varför i h-e får jag inget vettigt alternativ?" har jag tänkt många gånger. Det kan vara opassande, eller ta en ur "the moment" eller bara ett platt försök till humor som antingen är tråkigt, malplacerat eller cringeworthy. Tragiska saker som levereras med noll inlevelse eller styltig, hackande dialog. Det är svårt att sätta ord på det, men det känns ofta "off".
Här kommer också Ryders mesighet in. Ofta är dialogalternativen, som bäst, fyra olika grader av mellanmjölk med i stort sett samma resultat oavsett. Det känns som om jag inte kan forma min egen Ryder. Det stör mig enormt.

Liam ja... Gaah, om man ändå kunde knuffa ut honom genom ett airlock från Tempest! Störig, kass companion som tar priset som sämst i hela ME-sagan. Companions är överlag lite av en besvikelse, men jag ska faktiskt slänga in en brasklapp om att det kan ta sig i eventuella uppföljare; Garrus, Wrex, Liara mfk behövde flera spel på sig att bli de fantastiska karaktärer de blev trots allt. Peebee känns överspelad tonåring, men jag tycker ändå att hon är intressant. Vetra är nog bäst skriven, förstår vad du menar;)

Vad det gäller sidequests så tror jag att spelet hade mått bra av färre, mer köttiga quests med lite engagemang i. "Rensa kartan"-quests är inte jätteskoj. Nu behöver man ju inte göra dessa så det är inte jättehemskt, snarare en önskan.

Jag kan definitivt hålla med dig om att "internet" som vanligt hoppar på tåget och kastar skit på något de inte ens spelat själva. Vissa saker är ju lätta att göra sig rolig över, animationerna är bedrövliga och karaktärerna ser ur som gummitroll det går ju inte att komma ifrån. Tyvärr så tycker jag att mycket av kritiken i övrigt faktiskt också är befogad, man väntade sig mer helt enkelt. En ganska stor gnutta besvikelse över vad det hade kunnat vara spelar nog in. Grunden till ett fantastiskt spel finns ju där, men det är som om det mesta föll på mållinjen. Det är ju inte kass, bara medelmåttigt och inte vad jag hade förväntat mig av Bioware.

När det kommer till mer tragiska saker så har du rätt att det kan skippas förbi lite. Jaal är väl den enda som kan ta upp saker över en längre period, men det är nog inget jag lägger nått egentligt negativt i. Spel i allmänt är rätt efter när det gäller såna saker. Förmodligen för att det är svårt att planera ihop det med andra dialoger. Är ett spel linjärt går det ju, men öppna skapar problem. Dock så är jag med på vad du menar. Men jag har inte haft en sån reaktion. Valen har passat för mig. Jag ser hur dom kan komma (när jag spelar igenom Andromeda igen så får jag se hur jag känner då). MEN ibland kan det som står inte riktigt representera svaret som kommer. Det stör mig. Nån kommer med en fråga eller påstående, och mina svar ser HELT fel ut så jag vet inte riktigt vad jag ska välja. Gör ett val och blir lite; aahhh, så menar dom. Det skapar lite förvirring innan, och ser inte snyggt ut.

Liam har en hel del sköna moment, men det är den sämsta karaktären i Andromeda. Långt ifrån den sämsta i serien i mitt tycke. Kaiden, Liara i första ME, Jacob och Zaeed är bra mycket värre.
Finner bara Liam weird, men som du säger så är detta (förhoppningsvis) det första spelet i en serie. Karaktärer kan komma att bli nått helt annat senare. Miranda va rätt kass oxå i ME2, men blev mycket bättre i ME3. Tyvärr är allt det som faktiskt är karaktärsdrivande i Citadel DLCt. Utan det hade serien varit ett riktigt Trainwreck för mig.

Jo, det beror ju såklart på hur viktigt det är; att det känns som mig, i valen man gör. Jag ser det som en karaktär som man kan influera till att gå olika vägar. Nu har dom vägarna passat rätt bra med hur jag skulle tänka kring dom, men förstår att det kanske skär sig för andra. Personligen gillar jag honom som karaktär.

Jag tycker spelet är bättre än medelmåttigt och betyget som spelet fått är inte riktigt rättvist om man tittar runt på vad andra spel fått. Hela betygssystemet för spel är fel. Skulle man se en recension på en film eller serie som slutade med 7.5 så hade det varit riktigt bra, men ett spel som får det är mellanmjölk. Det skapar OTROLIGT dåliga skiftningar i betyg och spel.
Spel som Ghost Recon: Wildlands som är extremt enformigt och utan en story eller ens några karaktären att ta i, vars enda grej är småkul co-op, får samma betyg som ett spel som Andromeda, känns skrattretande för mig.
Men det är för mig såklart. Det är oxå en anledning till att jag inte bryr mig om vad recensenter ger spel för betyg

Medlem

Härligt med en uppdatering som gör att spelet inte längre startar!

EDIT:
Löste problemet genom att ta bort båda MassEffectAndromeda och MassEffectAndromedaTrial exe filerna och starta om spelet från Origin (filerna laddas ned igen)

Medlem

Before and After Patch 1.05 (Mass Effect: Andromeda)
https://9gag.com/gag/aVqmgjK


autograph

12
Skriv svar