Mass Effect 2 Tillbakablick
Då var det dags för The Two Towers. Nej förlåt jag menade The Empire Strikes Back. Fan, Mass Effect 2 heter spelet ju.
Det ska sägas att det sved lite att köpa DLC paketet för 249kr (299kr för DLC för Mass Effect 3!!!) för ett spel som är 9 år gammalt. Lite billigare tycker jag ändå att det hade kunnat vara. Det hade ju tom kunnat vara med i Mass Effect paketet som finns på Origin där jag startade den här lilla återblicksresan, men nej. Först betala för spelen och sen ännu mer för DLC. Jag som egentligen är emot DLC i alla dess former. Spel ska komma färdiga till konsumenten, inte med massa luckor som får fyllas i senare när utvecklarna har tid och absolut inte för ännu mer pengar när spel redan kostar 599-699kr. Till ME1 tyckte jag att DLC tillförde extremt lite, två väldigt små sidouppdrag utan egentlig substans. Men jag hade hört bra saker om DLC:t till ME2 och planen innan jag började med min återblicksresa var att inkludera all DLC som släppts.
Till Mass Effect valde jag att fokusera på content DLC så som nya besättningsmedlemmar och uppdrag. Dessa blev:
Zaeed - The Price of Revenge och Kasumi - Stolen Memory lägger båda till en ny medlem till din besättning och deras lojalitetsuppdrag.
Overlord – Lägger till ett uppdrag om en rouge AI
Lair of the Shadow Broker – Lägger till ett uppdrag om Liara T’soni och hennes letande efter The Shadow Broker.
Arrival – Lägger till ett uppdrag om The Reapers nalkande ankomst.
Moddarna för denna gång lyder:
A Lot Of Textures (ALOT) for ME2: Uppdaterade texturer
ME2Controller: Controller support
Shorter loadings (animated - new version): Kortar ner på laddningsfilmerna.
No MiniGames: Gör så att du automatiska klarar av alla minigames och att du bara behöver en probe för att kartlägga planeter.
ME2Recalibrated: Oofficiell patch som fixar diverse olösta buggar.
Installationen av moddarna denna gång var lika smärtfritt som förra gången. Bästa modden för ME2 var, förutom ME2Controller, No Minigames. För det första kan du låsa upp alla lådor och hacka alla terminaler på nolltid. För det andra så slipper du spendera 5 minuter per planet i scanning mode med att dammsuga upp resurser, det är bara att skicka ner EN probe och sen är det klart. Så mycket tid som du sparar på sysslor som bara tar tid ifrån roliga story uppdrag.
Till skillnad från ME1 så är moralsystemet lite uppdaterat i ME2. Det finns nu en konsekvens med att bli mera renegade och det är att ditt ansikte spricker upp succesivt och visar en röd glöd bakom huden och dina ögon börjar också glöda rött. Det känns lite mera som Light side/Dark side mekaniken i KOTOR eller Fable spelen. Personligen gillar jag hur min karaktär ändrar utseende efter hur ond/god hen är. Jag vet dock inte hur det passar in i Mass Effect universumet dock. Förklaringen är att dem skadorna du får i början av spelet läker mer eller mindre bra beroende på hur ditt psyke mår. Jag kan nästan nöja mig med att det ser jävligt ballt ut när man är ond men det är ändå lite malplacerat. Det finns också speciella handlingar man kan göra under konversationer som är antingen paragon eller renegade. Du kan t.ex. få en renegade prompt att skjuta någon mitt i en konversation eller en paragon prompt att applicera ett medkit till en sjuk Batarian du pratar med. Ett väldigt roligt system, speciellt om du spelar som renegade. Du har fortfarande dem tidigare röda eller blåa konversationsvalen som fanns i föregångaren.
Inventory- och levelingsystemet har båda reviderats en hel del från ME1. Du har inte längre något inventory direkt, det enda du kan plocka upp numera är upgrades, resurser och ammunition. Resurserna använder du för att kunna låsa upp dem upgrades du hittar. Ammunition kommer i två varianter, en till dina vanliga vapen och en till ditt special vapen. Armor kan du hitta eller köpa och kan kläs på i din kabin på Normandy. Nya vapen kan bara hittas ute på uppdrag. Jag tycker att det här är lite ett fall av två steg fram ett steg bak. Vi blev av med skitsystemet från 1an men det gick för långt och nu har vi rätt lite val när det gäller vad vi kan ge våran Shepard.
När du går upp i level finns i ME2 mycket färre färdigheter att låsa upp och uppgradera på gott och ont. Det blir mycket enklare att välja vad du ska investera i samtidigt som det kan kännas lite fattigt. Själv känner jag att det är en förbättring då t.ex persuade och intimidate är inbakade i din paragon eller renegade mätare och dem blir bättre när du tjänar in moralpoäng. Sedan är i stort sett allt defensivt relegerat till upgrades som t.ex sköldar och armor. Detta gör att endast offensiva färdigheter finns kvar och dem har utökat något. Jag som t.ex kör som biotic har nu fått tillgång till shockwave som kaosar fram emot dina fiender och slänger dem åt sidan. Så systemet kanske känns nerbantat men jag tycker bara det blivit effektiviserat. Mass Effect 1 är ju ändå inte en lika tung RPG så som Dragon Age: Origins så jag känner inte att så mycket går förlorat.
I ME2 börjar storyn med att du dör i spelets första 5 minuter och du blir återkonstruerad á la Robocop av en semi-hemlig organisation som heter Cerberus. Cerberus har fått nys om att människor har börjat försvinna från alliansens mest avlägsna kolonier och att en ras vid namn Collectors är skyldiga. Cerberus är en rätt rasistisk, ”människor först” sorts organisation med massor av pengar och tech. Dem spenderar massor av dessa för att återuppliva Shepard för han/hon är den enda som kan stoppa The Collectors, enligt dem. Cerberus styrs av Martin Sheen eller The Illusive Man som han heter i spelet och jag tycker Sheen gör en lysande insats. Konversationerna mellan min Shepard och Sheen blir dock alltid lite lustiga eftersom att Mark Meer låter som om han läst manuset igår på toan för första gången och Sheen låter som om han är skapt för att vara en mystisk chef som är Mordor-rik. Det kanske bara är jag men jag tycker verkligen inte att Mark Meer gör ett bra jobb. Alla överglänser honom och det blir som om att det är en inspelning av en dramaklass där Meer är studenten som spelar mot en dramamästare.
På tal om dina besättningsmedlemmar så har alla dina medlemmar nu ett eget uppdrag knytet till dem. Klarar du av det uppdraget så blir dem lojala mot dig och din fight emot The Collectors. Är dem inte lojala riskerar dem att stryka med i slutet av slaget mot The Collectors och det är ju en rätt stor morot att göra dessa uppdrag, förutom att uppdragen i sig är väldigt bra. Det fanns specifika sidouppdrag i ME1 som du kunde få av dina medlemmar men nu är dem mycket större och spelar mycket mer roll i det stora hela. Jag tycker överhuvudtaget att både huvuduppdragen och de flesta sidouppdragen känns saftigare och mera minnesvärda än ME1. Kanske att huvuduppdraget känns lite mindre episkt jämfört med ME1 men jag tycker att andra halvan av ME2 kompenserar för det rätt bra.
Vi kan i ME2 helt och hållet säga hejdå till Makon från 1an. De få fordonsdelarna som finns i ME2 finns endast i DLC:t Overlord där man styr en svävare kallad Hammerhead som är en uppdaterad variant av Makon som hanterar mycket bättre och snabbare än sin föregångare.
Striderna i ME2 är en lite blandad godispåse. Jag gillar känslan av vapnen i ME2 mycket mer än i ME1, dem känns mycket tyngre och ljudet är förbättrat sen föregångaren. Dessutom så har vi nu en special weapon slot som vi kan fylla med en handfull olika feta vapen. Favoriten måste vara Singularity Projector som skjuter iväg miniatyr svarta hål mot dina fiender, väldigt roligt att se ett gäng fiender flyga iväg och samlas i en klump lite upp i luften och sen sprängas. Tyvärr så var detta vapen en del av ett DLC, jag hade föredragit att det inkluderats från början och jag hade aldrig betalat för vapnet i vanliga fall. Dina offensiva färdigheter känns härligt kraftiga, som jag sa tidigare spelar jag som biotic och bioticfärdigheterna är alla roliga att använda. Nu kan du dessutom skruva dem runt hörn och skydd så att du bättre kommer åt fiender som gillar att ta skydd.
Något som jag märker nu jämfört med när jag spelade ME2 första gången är hur mycket mer utav en cover-shooter det är jämfört med sin föregångare. Systemet funkar men bandesignen blir lite udda när det konstant erbjuds så kallade ”chest high walls” som antingen praktiskt taget poppar upp ur marken på vissa ställen eller så råkar det finnas en handfull ”chest high walls” utströdda väldigt lägligt och mindre realistiskt. Nu tar jag i lite, vissa uppdrag är väldigt bra designade med organiskt skydd som känns som att dem är en del av miljön du befinner dig i. I andra banor är det väldigt bekvämt placerade skydd. Jag tänker speciellt på banan där du besöker ett rymdfängelse, det är när du ska fly som skydden kommer poppandes upp ur marken och jag började nästan skratta för att det var så löjligt. Jag vill tro att det är en designgimmick från när ME2 släpptes så jag kan förlåta det men det är ändå något som jag vill ta upp.
Min senaste genomspelning av ME2 har varit en bra upplevelse trots nyligen upptäckta skavanker. Vissa saker är bättre och mycket av det jag störde mig på i ME1 är fixat i ME2. Vi har lite nya irritationsmoment men mycket färre än 1an. Vi har mycket mera storymaterial med alla besättningsmedlemmar och jag vill lyfta Mordin Solus som en fantastiskt skriven karaktär som ingen kan ogilla till skillnad från Jacob som är tråkigare än tuggad kartong. Återkommande medlemmar så som Garrus och Tali’Zorah, som jag gillade starkt tidigare, får nu större utrymme för exposition och utveckling. Musiken är bra men jag har svårt att hitta specifika låtar som jag gillar. Det är inte lika minnesvärt som det tidigare soundtracket i min mening.
Om någon skulle ge mig valet mellan det bättre spelet, ME1 eller ME2, så skulle jag spontant välja ME2. Men man får inte glömma att utan ME1 så skulle inte ME2 finnas, det började resan och etablerade hela universumet som åtminstone jag älskar att spendera tid i.
Personligen tyckte jag att 2:an var ett steg tillbaka, gillade inte alls förenklingen av inventorysystemet och hatade att jag helt plötsligt måste hålla på med ammunition och magasin.
Sedan tycker jag att besättningen i ettan känns mera trovärdig, 2:an består av överdrivna karikatyrer (originalmedlemmarna är bra som vanligt, men stort minus för frånvaron av Liara).
Coversystemet hade negativ inverkan på bandesignen (och striderna för mig personligen som alltid kör Biotic, jävla sköldar...).
Sista bossen var inte alls lika mäktig som Saren/Sovereign utan kändes mest som att den var plockad i valfritt avsnitt av He-Man.
Men jag gillade "Lair of the Shadowbroker" det var riktigt bra.
Skippy R.I.P. 17/7 2006
Personligen tyckte jag att 2:an var ett steg tillbaka, gillade inte alls förenklingen av inventorysystemet och hatade att jag helt plötsligt måste hålla på med ammunition och magasin.
Sedan tycker jag att besättningen i ettan känns mera trovärdig, 2:an består av överdrivna karikatyrer (originalmedlemmarna är bra som vanligt, men stort minus för frånvaron av Liara).
Coversystemet hade negativ inverkan på bandesignen (och striderna för mig personligen som alltid kör Biotic, jävla sköldar...).
Sista bossen var inte alls lika mäktig som Saren/Sovereign utan kändes mest som att den var plockad i valfritt avsnitt av He-Man.
Men jag gillade "Lair of the Shadowbroker" det var riktigt bra.
Absolut, men med Overlord och Lair of the Shadowbroker så blev spelet fulländat!
Den som tycker att inventory systemet från 1:an är bra måste vara sinnesförvirrad.
I början när Mass Effect 2 precis släppts tyckte jag också att det var sämre än 1:an men skulle man gå tillbaka och titta på vilket spel som är bäst idag (eller t.o.m. för ett par år sedan) skulle man direkt se att 2:an åldrats MYCKET bättre. Ettan är ospelbar utan mods punkt slut.
Jag spelade trilogin återigen för ett par år sedan och ettan var bedrövligt bortsett från storyn och världen.
Lorem ipsum dolor sit amet
Jag spelade trilogin återigen för ett par år sedan och ettan var bedrövligt bortsett från storyn och världen.
Ettan känns minst sagt "clunky" idag. Jag spelade inte ettan förrän tvåan hade kommit så det var några år när jag spelade det. Insåg dock inte att det gick att göra mycket bättre förrän när tvåan kom. Jag uppskattar tvåans fokus på action, samtidigt som jag saknar en del av ettans system.
Testpilot | #FZ-ambassadör #Speedrunning & #Retro | Twitter
Stora Retrotråden - Stora Speedruntråden
Dator: i7-2600K | P8P67-Pro | R9 280x | 12GB DDR3
Konsoler: NES, SNES, N64, GCN, Wii, Wii U, Switch, Genesis, PS2, PS3, (PS4), Xbox 360, Xbox One S
Ettan är ospelbar utan mods punkt slut.
Spelade igenom 1:an utan mods för ett tag sedan. Störde mig på hissåkandet och köra-bil-uppdragen precis som jag gjorde för 10 år sedan. I övrigt ser jag inte vad som är så ospelbart med det spelet?
Spelade igenom 1:an utan mods för ett tag sedan. Störde mig på hissåkandet och köra-bil-uppdragen precis som jag gjorde för 10 år sedan. I övrigt ser jag inte vad som är så ospelbart med det spelet?
inventory systemet och Combat systemet. Inventory systemet är irriterande och meningslöst medan Combat systemet gör spelet ospelbart utan mods.
Lorem ipsum dolor sit amet
@Kleptoman: håll din åsikt för dig själv, action skiten som kom med tvåan och framåt pajade allt strategiskt tänkande
@Kleptoman: håll din åsikt för dig själv, action skiten som kom med tvåan och framåt pajade allt strategiskt tänkande
Man ska väl ändå få säga sin åsikt eller? Även om det är en ganska rak ton.
Kanske något mindre utlägg om hur mycket du inte uppskattar Mark Meer, en röstskådis som för många, däribland mig, betytt mycket i rollen som Shepard.
Vad sägs om: "han låter helt perfekt i rollen som Shepard med en tillbakahållen men samtidigt kompromisslös ton. Varm, humoristisk och cool."
Man ska väl ändå få säga sin åsikt eller? Även om det är en ganska rak ton.
Jag vill inte försvara @pippen1001 ton, men @Kleptoman var inte bara inte intresserad av veta av andra åsikter än hans egna, utan också förnedrade de som besitter dem. Bägge borde lära sig god ton.
Personligen ser jag en tjusning med både ettan och tvåa men av olika anledningar. Tycker båda är värde en 5a, även om jag fullt kan förstå att somliga tycker ettan åldrats sämre (och längre naturligtvis).
Tack för recensionen! Jag har alla ME och försöker återvända till dem regelbundet. Min favoritserie.
Håller ändå ettan kärast trots att tvåan är ett överlägset spel. Jag tror inget spel kommer att blow me away som ME1 igen.
Samma här, spelade det först när det kom till PC, kommer fortfarande ihåg känslan, fantastiskt.
Ducati Streetfighter 848
Kanske något mindre utlägg om hur mycket du inte uppskattar Mark Meer, en röstskådis som för många, däribland mig, betytt mycket i rollen som Shepard.
Vad sägs om: "han låter helt perfekt i rollen som Shepard med en tillbakahållen men samtidigt kompromisslös ton. Varm, humoristisk och cool."
Jag uppskattar att folk tycker om Herr Meer, uppenbarligen hade han en stor nog publik att han fick göra alla 3 Mass Effect Shepards utan avbrott. Jag kanske tillhör en minoritet på den fronten, men jag kunde inte lämna det oskrivet hur jag upplevde huvudkaraktären som borde ha starkast prestation i ett spel tillsammans med antagonisten.
om ni har missat detta spel så installera å starta fort som FAN! gärna ettan först, som ett riktigt fan, då storyn hänger ihop i alla spelen. och biten med att man tar med sig sin save genom hela serien, om man vill.
personligen rekommenderar jag starkt 1an och 2an i en följd, räkna med 20-40 timmar per spel iaf om du gör lagom mkt av allt. storyn är en av dom häftigare i alla spel ever. blir dock en hel del dialoger om man är överdrivet grundlig.
//monster
om ni har missat detta spel så installera å starta fort som FAN! gärna ettan först, som ett riktigt fan, då storyn hänger ihop i alla spelen. och biten med att man tar med sig sin save genom hela serien, om man vill.
personligen rekommenderar jag starkt 1an och 2an i en följd, räkna med 20-40 timmar per spel iaf om du gör lagom mkt av allt. storyn är en av dom häftigare i alla spel ever. blir dock en hel del dialoger om man är överdrivet grundlig.
Renegade fem-Shep <3
Ducati Streetfighter 848
Personligen tyckte jag att 2:an var ett steg tillbaka, gillade inte alls förenklingen av inventorysystemet och hatade att jag helt plötsligt måste hålla på med ammunition och magasin.
Sedan tycker jag att besättningen i ettan känns mera trovärdig, 2:an består av överdrivna karikatyrer (originalmedlemmarna är bra som vanligt, men stort minus för frånvaron av Liara).
Jo, berättelsen och besättningen är något ME1 gör så mycket bättre. Tycker huvudberättelsen i tvåan är rätt ointressant. Och pga det så kommer jag alltid att föredra ettan.
Tack för en trevlig recension!
De DLC som finns till ME2, är det något man lirar under spelet eller efter end game?
Dem är under spelets gång
Dem är under spelets gång
tack
Och dom tillför något till historien som är värt att lägga tiden på?
Switch OLED, PS4 slim, PS3, New 3DS XL, Wii, GC, N64, GBA & NES
PC: 5800X3D ■ 32GB■ RTX 3070 ■ 27"1440p@165 Hz
De DLC som finns till ME2, är det något man lirar under spelet eller efter end game?
Arrival rekommenderas efter att man klarat resten av spelet, då det fungerar lite som en brygga till ME3.
Ryzen 9 5900X | RTX 3070 | 32GB
tack
Och dom tillför något till historien som är värt att lägga tiden på?
Som ovan säger så är Arrival det som är mest värt tycker jag.
Och dom tillför något till historien som är värt att lägga tiden på?
Overlord, Lair of the Shadow Broker och Arrival ger lite mer kontext i ME3, dessutom så tror jag du måste rekrytera Zaeed och Kasumi i ME2 för att få med dem i ME3 också. Men personligen så gillar jag inte deras karaktärer speciellt mycket.
Ryzen 9 5900X | RTX 3070 | 32GB
Jag ser alltid trilogin som en helhet. Svårt att välja en favorit av min favoritserie när alla berättelser är så viktiga. För mig är det första spelet väldigt relevant och inte alla något slag nedköp jämfört med tvåan och trean. Var helt tagen första gången jag spelade det.
Dissa inte Mark Meer!