Sacrifice Tillbakablick

Medlem
Sacrifice Tillbakablick

Året är 2000 och jag har precis kommit hem med ett spel som ser ut såhär.

Jag installerar och startar upp spelet och undrar ”Vad har jag köpt??”. Menyn är en animerad vortex med ganska creepy musik och ambiance, speciellt om du bara är 12 bast. Men nu har jag ju köpt det här spelet för hårt förvärvade veckopengar så nu kan jag ju inte fega ur, speciellt inte när den har fått så höga betyg och lovord!!!

Spelet börjar med en cutscene som introducerar din spelkaraktär Eldred, en trollkarl, och hans familiar, en flygande liten sorts demon, Zyzyx som Eldred har bundit till sig själv som rådgivare. Eldred och Zyzyx vandrar runt på ett slagfält fyllt med lik och själar som svävar over deras kroppar. Stämningen är minst sagt dyster. De stöter plötsligt på en gammal man som låter rätt illa däran. Eldred healar mannen och tillsammans berättar Eldred och Zyzyx för den gamla mannen varför världen är i ett så dystert skick. Jag är fångad.

Storyn följer hur Eldred hamnar i den här världen tillsammans med Zyzyx och hur dem hamnar framför den här världens pantheon av gudar. Det jag direkt gillade är att största delen av storyn berättas för den gamle mannen, man får alltså höra vad som hänt upp till att Eldred och Zyzyx träffar den gamle mannen på slagfältet. Då och då flikar mannen in hur han tycker och tänker om dina val och kommenterar på kända varelser ni träffar.

Spelet skulle väl kunna klassas som ett tredje-persons-taktisk-strategi spel. För varje uppdrag väljer du en gud du vill hjälpa. För varje uppdrag får du tillgång till nya varelser från guden du valt att hjälpa. Valen av gud påverkar dina senare uppdrag. Väljer du t.ex Persephone, ”Godess of Life”, får du tillgång till en druid, en pilbågsskytt och en flygande ranged support varelse. Dem här varelserna kommer du att ha med dig till uppdrag två och så vidare. Valet av gud är därför ganska viktigt beroende på vilka enheter du vill ha med dig till slutet av spelet. Det är således möjligt att skapa ett team med varelser som inte kompletterar varandra speciellt bra om man inte tänker sig för, men det är en nice touch tycker jag.

Du kommer från början att ha fem gudar att välja på. Persephone, James, Stratos, Pyro och Charnel.

Alla gudarna har väldigt olika personligheter. Charnel är dödsguden och vill gärna öka alla levande varelsers smärta och lidande. Pyro är industri och eldguden som vill bygga fabriker och exploatera så mycket som möjligt. James är gud över jord, sten och sånt. Han är snäll, laidback och inte speciellt intresserad av krig. Stratos är luftguden och väldigt egen, ingen vet egentligen vad han vill. Och till sist Persephone, livsguden. Hon är fanatisk beskyddande över sitt folk och hyser ett stort hat mot både Pyro och Charnel. Förrutom Jennifer Hale så hör vi både legenden Tim Curry och den lite mindre legendariska men dock igenkännbara Brad Garrett i rollerna som Stratos och James. Överlag så är skådespelarna bra om smått överdrivna, men det tycker jag är passande i det här spelet.

När du väljer en gud får du inte bara tillgång till nya enheter utan också nya magier. Stratos kan t.ex ge dig förmågan att skjuta iväg blixtar medans Persephone ger dig möjligheten att heala dina skadade enheter. Enheterna och magierna blir starkare ju längre fram i storyn du kommer. Sacrifice utspelas över en handfull uppdrag, jag tror det är runt 10. Men det finns mycket fler uppdrag än så eftersom det beror på vilken gud du väljer inför varje uppdrag. Det gör att Sacrifice har ett rätt så bra återspelsvärde. I vissa fall blir vissa av gudarna ovalbara beroende på vilka du spelat med tidigare, dem blir förbannade om du spelar med deras rivaler.

Grunden i Sacrifice är att dina enheter ska slåss för dig då du är rätt svag i strid. Enheter kan du frammana men det kostar själar, ju starkare enhet desto mer själar kostar det. Själar kan du samla upp från dina egna fallna enheter direkt men du kan också plocka upp själar från fallna fiende enheter. För att göra det måste du konvertera själen ifråga till din guds tro. För att konvertera en fiende själ måste du frammana en witch-doctor typ som plockar med sig fiende liket och själen till dit altare. Det tar dock en stund så du måste se till att fiende ledaren inte kommer och plockar upp själen medans du försöker konvertera. Mycket av det som gör att jag tycker om Sacrifice så mycket är i hur enheterna och gudarna är designade. Dem är groteska, vackra, underliga, det finns en genomgående wierd stil i allt.

Ditt altare fungerar som ankare i den värld du befinner dig i och skulle fiende ledaren attackera och fullfölja en ritual på ditt altare är det game over. Detsamma gäller för fienden och i många uppdrag är det upp till dig att bannlysa fiendeledaren från samma värld.

För att frammana enheter och magier behöver du mana. Mana kommer från managejsrar som finns lite spridda på varje bana. För att säkra en sådan gejser måste du bygga ett litet minialtare på gejsern, nu kan bara du få mana ifrån den. Dock kan du bara få mana om du står nära den, för att få kontinuerligt med mana måste du frammana en specialenhet som kan leda mana till dig från gejsern. Men sådana kostar själar så det blir lite av en trade off, vill du ha snabbare manaregen måste du ha flera specialenheter men då får du mindre antal själar till stridsenheter.

En av dem få sakerna som jag störde mig på när jag spelade Sacrifice var att när det är många enheter som slåss blir det väldigt snabbt plottrigt och kaotiskt. Din vy är alltid bakifrån din karaktär. Utan en vy ovanifrån blir det rätt svårt att se skillnad på dina och fiendens enheter. Det är också svårt då att försöka heala sina skadade enheter i tid när det är en hög med enheter som slåss. Detta kopplat med att svårighetsgraden är lite överallt gör att det blir lite extra svårt. Jag skulle säga att den pendlar mellan Normal och Supersvår bitvis, som sagt är din enhetskomposition en väldigt viktig del i hur svårt det blir för dig.

Sacrifice finns idag på både Steam och GOG att tanka ner så jag tycker att alla som är intresserade efter att ha läst den här texten bör göra det. Ni som spelade spelet när det begav sig kan lika gärna också göra det för att återuppleva magin som är Sacrifice.

Sacrifice
4
Mycket bra
+
Häftig design
+
Intressant och rolig spelmekanik
+
Mysig lore
-
Stundtals kaotisk
-
Bitvis oförlåtande
Det här betyder betygen på FZ
Skägg.
10 Chambers

Bara klisterlappen på boxen, "The best fully 3-D Real Time-Time Strategy Game Yet" är ju 5/5! Har bara lirat MDK från Shiny vad jag minns. Var det här lite åt Myth: Fallen Lord-hållet eller?


signatur
Medlem

Ahhh det här kommer jag ihåg. I hur många spel kan man välja vilken gud man vill slåss för och sedan utmana dom andra? kommer ihåg att det var riktigt grym musik, och spännande och kaotiskt gameplay haha. Stratos ftw!

Medlem
Skrivet av Carl Johansson-Sundelius:

Bara klisterlappen på boxen, "The best fully 3-D Real Time-Time Strategy Game Yet" är ju 5/5! Har bara lirat MDK från Shiny vad jag minns. Var det här lite åt Myth: Fallen Lord-hållet eller?

Nja, du styr ju allt från ett tredje persons perspektiv. Myth är väl top down vad jag minns.

Skägg.
10 Chambers
Skrivet av Lord Backstab:

Nja, du styr ju allt från ett tredje persons perspektiv. Myth är väl top down vad jag minns.

Stämmer!


signatur
Medlem

Detta spelet var faktiskt ganska roligt på sin tid.

Vad jag minns så hade jag dock några problem med balansen. Man kan binda sina verlser till vissa byggnader och därigenom göre dem starkare. För att i sista banorna ta död på en sådan bunden varelse av hög nivå så är man nästan tvungen att ha en massa ranged varelser. Har man bara melee så kommer inte alla fram att slåss och vissa varelser "knuffar" undan varandra och fienden när de slåss vilket gör melee varelser så mycket svagare och svårare att slåss med. Jag kunde t.o.m inte ens döda en av varelserna då jag i princip hade för mycket melee som inte kunde nå fram och slåss.

Så de gudar som har melee som sina starkaste varelser är patetiskt svaga tyvärr såvitt jag vet.

Magierna är också mycket varierande och vissa är trash medans andra är otroligt bra.

Medlem

Fick detta på någon cd-gamer, sen köpte jag det. Hittar dock inte skivan, bara förpackningen
Som tur är finns det på gog: https://www.gog.com/game/sacrifice

TS, tack för nostalgitrippen


signatur

Ryzen 7 5800x | Sapphire pulse rx 7800 xt | samsung 980 pro | Ps5 pro? |

Medlem

Nötte Sacrifice och Clive Barker demot när jag var hemma och var sjuk från skolan back in the day. Vet att jag övertala morsan sen att köpa hela Sacrifice spelet dan efter. 🙂

Nice spel, väldigt orginellt och galet snyggt för sin tid. Inga av mina kompisar intresserades av det dock.
Tror att det var så pass udda som gjorde att det skrämde iväg folk.
Vilket var rätt synd.

Medlem

Tack för en bra och matig text. Den gav mig glädje hela vägen.


signatur

Ännu en dag i paradiset.

Medlem

Skryt: Mitt namn är med i spelets slutcredits. Man var ju king och blev topp-10 betatestare. Fick signerad musmatta och gratis ex av spelet etc. Älskade spelet back in the day.

Medlem

Synd bara att sista banan är så förbannat tråkig, sjukt obalanserat också. Visst gillar lite utmaning, men någon måtta för det vara på det.

Frilansare

Kul att Brian Fargo (Interplay, utgivaren) tweetar om just Sacrifice just idag när vi läser denna medelemsrecension! Slump att det skrivs om på FZ och sen att Brian Fargo nämns i Fragzone-Fredag? I think not!
https://twitter.com/BrianFargo/status/1170026212090998784?s=2...

Medlem

Sjukt bra spel som jag kommer tillbaka till då och då. Tack, GoG!


signatur

I drank what?

Medlem

Jag har nog inte kommenterat här på FZ på år, även om jag läser typ dagligen. Fasen vad kul att med just Sacrifice Har en speciell plats i mitt hjärta för alltid. Trevlig och varm medlemsrecension, love ya!


signatur

By deciding what is right you ultimately end up blind.

Medlem

Ett av tidernas bästa spel med tidernas bästa design. Spelar det faktiskt fortfarande.

Medlem

Var inte James ultimata magi typ en frammmanad jättekossa från skyn eller nåt sånt? Var många år sen jag lirade detta.

Medlem

Jo nästan, den näst högsta var kossan (mycket bra spell), den ultimate magin hos james förstör marken.

Sacrifice hade trots allt en otroligt rolig magi där man till och med kan påverka landskapet (tillfälligt).

Medlem

Förresten var det någon som kommer ihåg / spelade spelet Evil islands som kom ungefär samtidigt?

Medlem

Tyckte det va toppen. Gillade RPG RTS hybrider.. Kanske är dags för nån att göra ett nytt genuint försök med detta... Känns kompatibelt med nån fota variant.


signatur

subterranean homesick alien

Medlem

Etr av mina absoluta favoritspel genom tiderna. Så synd att det aldrig blev något mer


signatur

What I have shown you is reality. What you remember, that is the illusion.

Medlem

Sacrifice delar vissa likheter med Magic Carpet (1994), men båda är värda att spela av olika anledningar.


signatur

Gamla kära datorer som skräpar runt i huset: Gateway 2000 P5-90, Dell Optiplex GXPro, Compaq Deskpro 386, Compaq Deskpro EP 6400, Dell Dimension XPS B1000r, Fujitsu Siemens Scaleo 600 (Athlon XP 3000+) etc.

1
Skriv svar