Ny studie ifrågasätter WHO:s syn på dataspelsberoende som sjukdom

Robot
Ny studie ifrågasätter WHO:s syn på dataspelsberoende som sjukdom

Forskare vid Oxford kritiska till beslutet.

#dataspelsberoende, #gaming-disorder, #who


Låter som en ganska bred slutsats som likväl skulle kunna handla om vilket beroende som helst?


Viam inveniam aut faciam

Medlem

Tror absolut att spel kan orsaka spelberoende. Att alla inte skapta lika är en självklarhet och dyker man tillräckligt djupt in i alla människor kan man alltid ställa en diagnos. Det råder en viss diagnoshysteri idag, vad det beror på kan man bara spekulera i. Själv spekulerar jag i att det har att göra med en tydligare egocentrisk kultur i väst, där jaget går före laget.


:: Regimus neque hostis :: Retrospelande Skaraborgare som har en backlog från 1984 ::

Medlem
Skrivet av hannes.theorell:

Låter som en ganska bred slutsats som likväl skulle kunna handla om vilket beroende som helst?

Det ligger nog nåt i det. Men då bör man kanske inte se någon form av beroende som en sjukdom, utan snarare den bakomliggande psykiska ohälsan

Medlem

Kan bara tala i egen sak men spelandet, även om det blir mycket ibland, har hjälpt mig hantera mycket ångest och annan skit. Såklart att det blir ett beroende, men väljer hellre det än bli beroende av tabletter som ger bieffekter för att kunna leva normalt när det är tungt.

Medlem

Ursäkta att jag upprepar mig men generiska ordet "sjukdom" passar inte bra eftersom det får en att tänka i form av bakterier och virus som "botas" genom att de elimineras (biologiska sjukdomar).

Snarare pratar vi om "mental sjukdom" men frågan är om det verkligen kan "botas" på samma vis som man tänker sig att biologiska sjukdomar kan botas på. Kanske är det nästan mer som herpes: du får ett anfall av det och du behandlar anfallet och sedan går det tillbaka men det kan närsomhelst vid rätt stimuli utbryta igen?

Till sist har vi problematiken i dagens moderna spel. Hur noga har forskarna varit noga med att särskilja på allmänna spel och spel som byggts upp från grunden att fungera som casinospel i form av lootboxes-jakt, MTX-motiveringar och liknande "överraskningsmekanismer"?

Jag tror att spelberoende (för datorspel) är lika äkta som spelberoende av hasardspel. Frågan är vad som är lättast att drabbas av och i vilken utsträckning prevalensen för respektive typ av spelberoende faktiskt är i verkligheten.

Skribent

Tidigare i år skrev jag klart min C-uppsats om dataspelsberoende inom socialtjänsten. Och i det arbetet ingår det att kika på tidigare forskning på området.

Fenomenet är så pass nytt att det nästan helt saknas vedertagna definitioner. Patologiskt spelande, problematiskt spelande, dataspelsberoende, gaming disorder och internet gaming disorder är bara några vi hittade. Och alla har dessutom lite olika definitioner. Redan där svårt att få ett grepp om fenomenet, när alla har en tendens att prata om lite olika saker.

Vi hittade en avhandling som resonerade runt dopaminsystemet i förhållande till dataspel, och att vissa individer är mer känsliga för att liksom ryckas med i speldesign som triggar det systemet, exempelvis att bli belönad för tidskrävande grind i mmorpgs = spelar väldigt mycket = "beroende".

Det finns också studier som rotar i själva orsaken till att människor fastnar i dataspel (oavsett om man ska kalla dem för beroende eller inte). Där fanns det ganska många studier som kunde visa på att relationer inom familjen var direkt avgörande för i hur stor utsträckning barn och ungdomar fastnade i spel.

Till exempel ett forskarlag använde data från en longitudinell surveryundersökning (intervjupersonerna blev intervjuade två gånger med lång tid emellan) på nästan 3000 grundskoleelever i Singapore. Datan visade att högre emotionell närhet mellan barn och förälder vid första tillfället hade en signifikant betydelse för antalet minskade patologiska symtom vi andra tillfället. Föräldrars restriktioner av barns spelande vid första tillfället hade inte någon effekt vid andra tillfället. Forskarna resonerar att restriktiva regler gällande barns spelande inte är ett effektivt sätt att minska patologiska symtom. Istället är det viktigare med relationen mellan barnet och föräldern.

Personligen tycker jag de sista två meningarna är väldigt intressanta: att plocka bort handkontroll/dator för att gränssätta ungdomar som spelar för mycket fungerar egentligen inte. Istället är det vilken typ av relation man har till sitt barn som är avgörande. Hur man pratar och möter upp barn/ungdom emotionellt, hur man stöttar och vägleder.

Och det kan vara värt att poängtera att det är ungefär här nånstans forskningen enligt min förståelse ligger. Det vill säga så är det få forskare som på något sätt försöker skuldbelägga själva spelen och spelmekaniken som något extra farligt. Istället finns förklaringen bakom dataspelsberoende (eller vad man nu vill kalla det) i bland annat familjekonstellationer och personlighetsdrag i kombination med indragande spelmekanik. Det vill säga ungefär samma resonemang som vid substansberoende och spelberoende (spel om pengar).


Pianocovers av spelmusik – Forumtråd på FZ |Youtube

Skrivet av Roten:

Tror absolut att spel kan orsaka spelberoende. Att alla inte skapta lika är en självklarhet och dyker man tillräckligt djupt in i alla människor kan man alltid ställa en diagnos. Det råder en viss diagnoshysteri idag, vad det beror på kan man bara spekulera i. Själv spekulerar jag i att det har att göra med en tydligare egocentrisk kultur i väst, där jaget går före laget.

Nu är det ju så att jag håller med dig i det du säger men samtidigt så var det ju inte det artikeln handlade om? Alla vet väl att spelberoende förekommer, frågan var inte om att spela kan orsaka beroende, frågan var om det är klassat som en sjukdom/mental avvikelse. Två helt olika saker.

Men som sagt, de du skrev är sant dock.

Skrivet av Roten:

Tror absolut att spel kan orsaka spelberoende. Att alla inte skapta lika är en självklarhet och dyker man tillräckligt djupt in i alla människor kan man alltid ställa en diagnos. Det råder en viss diagnoshysteri idag, vad det beror på kan man bara spekulera i. Själv spekulerar jag i att det har att göra med en tydligare egocentrisk kultur i väst, där jaget går före laget.

Vi vet att det kan orsaka beroende, frågan är WHO:s klassificering, som är tämligen binär; frånvaro av ohälsa eller närvaro av ohälsa.
Är inte ett datorspelsberoende en närvaro av ohälsa så ska inte individen utsättas för (tvångs-)vårdande instanser. Här talar vi också om beroende i dess funktionshindrande form. Men slutsatsen, som jag ser den, är så bred att det inbegriper fler former av beroende.

Det blir lite som att säga att opioidkrisen i USA inte är läkemedelsföretagens fel och att det följande missbruket inte ska ses som ohälsa. Istället beror krisen på att individerna redan hade en existerande psykisk ohälsa när de blev påprackade starka smärtstillande preparat för obetydlig smärta utan utredning.


Viam inveniam aut faciam

Medlem

Varför ska så jävla mycket klassas som sjukdomar.... Men beroende kan jag gå med på att det självklart kan skapa, precis som allt annat som man gillar.

Skrivet av Jonator:

Varför ska så jävla mycket klassas som sjukdomar.... Men beroende kan jag gå med på att det självklart kan skapa, precis som allt annat som man gillar.

För att det är en byråkratisk term kopplat till vilka skyldigheter och rättigheter som gäller mellan individ och stat. Är du inte sjuk ska du inte ha hjälp, har du ett funktionshindrande beroende som inte är sjukdomsklassat så har du ingen rättighet att få hjälp med detta.


Viam inveniam aut faciam

1
Skriv svar