Nytt Mass Effect-artwork ser solens ljus
Kommer nog att göra som med ME:A - vänta ett halvår efter släpp och sedan köpa (gärna på rea) när de värsta buggarna är fixade.
För mig var Andromeda ett riktigt bra spel och jag upplevde inga större störningar alls. Mass Effect-universumet är något jag gärna återvänder till igen!
Spontant skulle jag vilja ha känslan av vara liten. Ni vet, som när man står på en mörk äng och blickar upp i rymden och inser vilken flugfjärt man egentligen är.
Spontant skulle jag vilja ha känslan av vara liten. Ni vet, som när man står på en mörk äng och blickar upp i rymden och inser vilken flugfjärt man egentligen är.
Haha, det är ungefär så jag personligen brukar tänka när man får dålig inställning mot ett problem.
*Förstå hur litet ditt problem är ur ett större perspektiv*.
Nu spelade jag aldrig klart ME: A men det jag minns var att combaten på sätt och vis var bättre men samtidigt mindre taktisk då jag ensam sprang runt och skönt ner fienderna och mina Ai buddies inte gjorde speciellt mycket.
Stor cool värld, men rätt generiska raser som bara var samma typ av humanodier och som bara var fylld med en massa tomma sido aktiviteter istället för nåt av värde.
Minns också att storyn var rätt ointressant och inte tillförde nåt nytt till universumet utan bara försökte göra samma sak igen som de tidigare spelen, fast sämre.
Jag vill ha:
En cool mystiskt Sci-fi story, uråldriga raser osv. Ge mig fler spelbara raser, rejäl taktiskt combat där min karaktär inte axlar allt ansvar, varför inte mixa in lite rts overview i 3de person striderna. Val som påverkar storyn, mycket RPG inslag och många sätt att lösa problem på.
Alltså finns ju så sjukt mycket mystiskt med universumet vi lever i så går ju till och med ta saker ur vår verklighet som skulle bli ascool sci-fi. Ta mörk energi, svarta hål, universums expansion, blanda in en eller två typ 3-4-5-6 Civilisationer ( https://en.wikipedia.org/wiki/Kardashev_scale ) så har man ju redan där massor att gå på.
Det jag störde mig mest på i Andromeda var att man kommer till en helt ny galax. Första gången man träffar en annan ras är det som de har umgåtts hur länge som helst. Inget utforskande och upptäckande.
I första ME var första besöket på Citadellet magiskt. Var nyfiken på varje liten Lore/Info som poppade upp. I ME:A kände jag inget sånt.
Andromeda var inte riktigt så bra som OG spelen men tyckte fortfarande det var helt ok och tror att ger de oss en fortsättning där man lär känna karaktärerna mer och gör spelet bättre så kan det nog bli bra ändå. Shepards story är slut och det kommer den nog fortsätta att vara. Tyckte ändå om Andromeda, lirat det två gånger och andra gången så gillade jag det mer av någon anledning. Gameplayen är ju riktigt solid, mitt enda problem var att man inte kunde kontrollera sina team mates.
Har inte jättehögt förtroende för Bioware just nu men är villig att ge de en chans för jag verkligen älskar ME trilogin.
Är det i Andromeda skiter jag i att spela det. Den galaxen intresserar mig inte ett dugg när det är så mycket annat i Milky Way som ännu inte är utforskat.
100% exakt så. Premissen Andromeda passar oerhört illa, blir ingen koppling till originaltrilogin samt att det kan bli en massa referenser till det fruktansvärda ME: A som en bärande del av storyn. Tack men nej tack.
Spontant skulle jag vilja ha känslan av vara liten. Ni vet, som när man står på en mörk äng och blickar upp i rymden och inser vilken flugfjärt man egentligen är.
Ett samtal till Försäkringskassan är allt jag behöver för att känna mig liten.
Ett samtal till Försäkringskassan är allt jag behöver för att känna mig liten.
Mörkt!
Ett samtal till Försäkringskassan är allt jag behöver för att känna mig liten.
Ett FK-kontor på Citadellet i Mass Effect hade utan tvekan förpassat spelet till horror-genren.
För övrigt anser jag att Tellus bör förstöras.
Spontant skulle jag vilja ha känslan av vara liten. Ni vet, som när man står på en mörk äng och blickar upp i rymden och inser vilken flugfjärt man egentligen är.
Den känslan fick jag i ME:1 när Sovereign höll låda om hur obetydlga vi är. Kände mig som en liten lort trots att jag ibland har gjort saker jag inte vågat.
Sovereign 1 - Jonatan 0
-With great moustache comes great responsibility!