Min dotters Game & Watch
Mitt intresse för Nintendo kommer från när jag som sju, nästan åtta år fick min NES. Eller Nintendo 8 bitare som jag sade på den tiden.
Det som Nintendo hade släppt innan hade jag missat och Game & Watch blev bara en konsol som jag hade hört talas om men hade aldrig spelat på. Tills nu.
Vi fick hem Game & Watch strax efter att den hade släppts och vi bestämde gemensamt att vår dotter skulle få den i julklapp.
Så kom julen och jag försökte spela lite på den ihop med vår dotter men hon hade typ inget intresse för den. Spelade lite men sen ville hon inte spela mer. De enda Mario spelen som hon visat något intresse för är Super Mario Odyssey, Super Mario 3D All-Stars och Super Mario Maker 2. Men originalen av de första spelen gillar hon inte.
Lite synd, men då får jag väl spela lite själv på den.
Jag vet ju att på original Game & Watch så fick man bara med ett spel per konsol men på den nya versionen så finns det hela 3 spel.
Ett Game & Watch spel, Ball, fast med Mario eller Luigi istället. Sen följer ju de två första Super Mario Bros spelen med, Super Mario Bros och The Lost Levels.
Än så länge har jag bara testat de båda NES spelen på den och det som jag gillar väldigt mycket är ju att man kan välja att börja med oändligt med liv, något som kan behövas när man spelar The Lost Levels eftersom det är så svårt.
Konsolen kändes ungefär som att spela på en Gameboy Advance fast med upplyst skärm. Originalet hade ju varit lite mer annorlunda eftersom Ball bara hade två knappar, en knapp för att flytta armarna åt vänster och en för att flytta de åt höger plus att skärmarna var varken upplysta eller hade färg på den tiden.
Men jag gillade den, hade gärna velat ha med fler spel men då ska man kanske också tänka på det jag skrev tidigare att originalet bara hade ett spel per konsol.
Nu ska jag bara försöka att klara av The Lost Levels, ett av de Mario spelen som jag aldrig har klarat av än.
Att ha en Game & Watch 1980-1981 var ungefär som o ha en mobil i klassrummet idag.
Försöka smuggla in den i klassrummet utan att läraren märkte något.
Och sen spela under bänken, och kompisen brevid satt och hejade på, så tyst han bara kunde.
Det var fantastiskt kul, och på rasterna så bytte man med varandra, och spelade så mycket man hann med
Det finns några som försöker hacka den nya Game & Watch för att byta spel o lägga till massa annat på den, finns på youtube.
Men ännu så länge för krångligt med massa lödande och sånt vad jag sett.
Får hoppas dom kommer på något bra knep o fixa till den framöver
Grymt kul att dottern gillar Mario redan!
Att ha en Game & Watch 1980-1981 var ungefär som o ha en mobil i klassrummet idag.
Försöka smuggla in den i klassrummet utan att läraren märkte något.
Och sen spela under bänken, och kompisen brevid satt och hejade på, så tyst han bara kunde.
Det var fantastiskt kul, och på rasterna så bytte man med varandra, och spelade så mycket man hann med
Det finns några som försöker hacka den nya Game & Watch för att byta spel o lägga till massa annat på den, finns på youtube.
Men ännu så länge för krångligt med massa lödande och sånt vad jag sett.
Får hoppas dom kommer på något bra knep o fixa till den framöver
Grymt kul att dottern gillar Mario redan!
Intressant berättelse eftersom jag själv inte var med på den tiden.
Ja, det är kul även om det bara är nyare Mario spel.
Men om sanningen ska fram så är det inte så ofta hon spelar de heller även att hon inte tröttnar lika fort på de som hon gör med de äldre spelen.
Hennes favorit spel just nu är Stardew Valley.
När jag bodde i göteborg så blev man kung bland gänget och brudarna med en Game and Watch-klocka runt armen. Detta var i göteborg och den finaste bilen i kvarteret var en Audi 100 så det var lätt att imponera på folk.
Nu var den så klart asdålig, SML på GB var så otroligt mycket bättre än mariospelet på klockan. Detta var i 4e klass, 1994, bronsåret.
Too real to be a dream, too painful to be a nightmare.
Intressant berättelse eftersom jag själv inte var med på den tiden.
Ja, det är kul även om det bara är nyare Mario spel.
Men om sanningen ska fram så är det inte så ofta hon spelar de heller även att hon inte tröttnar lika fort på de som hon gör med de äldre spelen.
Hennes favorit spel just nu är Stardew Valley.
På den tiden så var varje grej som kom ut jättestort. Det gav också någon form av genuin äkta glädje som jag själv inte upplevt på många många år. Förta gången jag så en Nitendo åttabitars var hos en i klassen som jag hälsade på. jag minns än i dag hur alla färger så så jäkla fina ut om du tänker dig en tecknad serie hur man beskriver hur guld och diamanter ser ut. Det verkligen strålade och i det fallet så var det Iceklimber. Alla spelade med noll kunskap och bara dog hela tiden men man tycke ändå det var så himla kul.
Förövrigt så på den tiden så lekte man ute i ur och skur året runt nästan oavsett väder. byggde snögrottor, hade snöbollskrig, knuffade sig fram på bobb allså man åket inte utför man knuffade sig framåt med fötterna... Gjorde små stigar i snön. Åkte en hel del på skidor av trä då,,, det fanns alltid nån liten backe och den var proppfull med ungar.
Spelade var liksom en stor grej det också men mellan allt det andra... Vid regnigt väder på sommarn när man var inne fär att värma sig...
All dom där prylarna som kom... blev stort.
Jag hdde en Nintendo GAME & WATCH DONKEY KONG JR som jag älskade länge... Spelade mycket så jag blev bra duktig. Det fanns en inbyggd klocka med larm också och det var den som fick vara väckarklocka på morgonen.
lite senare hyrde man BOX i videobutiken och det var Vextrex och man satt uppe hela nätterna med nån kompis som sov över och mamma kom in på rummet och sa argt att vi skulle lägga oss men vi spelade fram till tre- fyra på morgonen och dagen efter var mamma jättesur när vi inte klev upp. Strax efter kom Nitedo 8bit och i vår familj hade vi inte råd(Eller föräldrar som fattade att om dom köper en så kommer vi sitta hela nätterna).
Vi sprang och hyrde så ofta vi kunde eller lånade av folk som hade en. jag ahdde tur att ha kusinernas förälldra som köpt en men kusinerna var för små så vi fick spela välldigt mycket... Supermario... jättesvårt. och det gav väldigt bra tillfredsställelse när man blev bättre. Just det som man saknar i dag... För då på den tiden dog man och fick börja om från början PUNKT! Gillar fortfarande det där... man måste kunna spela det annars klarar man det inte... inget förlåter, att kunna gå tillbaka och samla liv eller hitta bättre vapen nej nej.
Var jättedålig på Supermario men har det nu här hemma och kom just till bana 3-1 i går och blev jätteglad... Då på den tiden spelade jag Metroid och det spelat klarade jag slutbossen på och det var ju en stor merit. Fån början så hittade jag iten alla livkotainers men en kompis storebror hade hittat nästan alla. jag fick komma dit och hitta själv någon och tog slutbossen... Vi stod och skrek mitt i rummet och firade... Det var stort.
I dag känns det mesta lite som mähä... Ett nytt spel med RTX strålspårning är som jahopp. gick runt i något spel och tittade på något vatten och skuggor men sen sket jag i det.
Dåtidens tekniska framsteg är i dag som att om man spelar ett spel i tio femton år och sen köper ett nytt och jämför dessa två. Steget upp till Amiga. var lite av det där.
Vet bara ett enda område som tar ett sånt kliv och det är dom där 3D brillorna. Nog ett siste steg på väldigt länge... Det är bara det att på själva spelfronten har det inte hänt mycket, man kopierar samma typ av spel hela tiden och otroligt få kommer med något nytt. Själv har jag tröttat och lär lägga tid att spela några spel på Nintendo åttabitars och lite Vectrex i stället. kommer nog vänta ett par år innan jag köper något nytt spel troligtvis....
Mitt intresse för Nintendo kommer från när jag som sju, nästan åtta år fick min NES. Eller Nintendo 8 bitare som jag sade på den tiden.
Det som Nintendo hade släppt innan hade jag missat och Game & Watch blev bara en konsol som jag hade hört talas om men hade aldrig spelat på. Tills nu.
Vi fick hem Game & Watch strax efter att den hade släppts och vi bestämde gemensamt att vår dotter skulle få den i julklapp.
Så kom julen och jag försökte spela lite på den ihop med vår dotter men hon hade typ inget intresse för den. Spelade lite men sen ville hon inte spela mer. De enda Mario spelen som hon visat något intresse för är Super Mario Odyssey, Super Mario 3D All-Stars och Super Mario Maker 2. Men originalen av de första spelen gillar hon inte.
Lite synd, men då får jag väl spela lite själv på den.
Jag vet ju att på original Game & Watch så fick man bara med ett spel per konsol men på den nya versionen så finns det hela 3 spel.
Ett Game & Watch spel, Ball, fast med Mario eller Luigi istället. Sen följer ju de två första Super Mario Bros spelen med, Super Mario Bros och The Lost Levels.
Än så länge har jag bara testat de båda NES spelen på den och det som jag gillar väldigt mycket är ju att man kan välja att börja med oändligt med liv, något som kan behövas när man spelar The Lost Levels eftersom det är så svårt.
Konsolen kändes ungefär som att spela på en Gameboy Advance fast med upplyst skärm. Originalet hade ju varit lite mer annorlunda eftersom Ball bara hade två knappar, en knapp för att flytta armarna åt vänster och en för att flytta de åt höger plus att skärmarna var varken upplysta eller hade färg på den tiden.
Men jag gillade den, hade gärna velat ha med fler spel men då ska man kanske också tänka på det jag skrev tidigare att originalet bara hade ett spel per konsol.
Nu ska jag bara försöka att klara av The Lost Levels, ett av de Mario spelen som jag aldrig har klarat av än.
Kanske kan det vara så att hon är van vid dom här nya spelen där man mest går runt utan krav på skicklighet. Det är snällt och förlåtande som den mesta nuförtiden på alla vis där man vänjs vid att det ska vara lätt utan motgång.
Hon dör och tycker därför bara det är tråkigt...
Kanske kan hon uppskatta det sättet att spela bättre om ett par år troligtvis ?
Kanske kan det vara så att hon är van vid dom här nya spelen där man mest går runt utan krav på skicklighet. Det är snällt och förlåtande som den mesta nuförtiden på alla vis där man vänjs vid att det ska vara lätt utan motgång.
Hon dör och tycker därför bara det är tråkigt...
Kanske kan hon uppskatta det sättet att spela bättre om ett par år troligtvis ?
Jo, det kan nog vara så.
Min sambo sade att hon kanske hade uppskattat det mer om man hade introducerat de äldre Mario spelen innan de nyare.
Jo, det kan nog vara så.
Min sambo sade att hon kanske hade uppskattat det mer om man hade introducerat de äldre Mario spelen innan de nyare.
Mm, det jag gjorde och det är ofta hon hellre startar Super Nintendot för att spela Donkey Kong eller Super Mario än något annat. Nöjd pappa.
Det finns en sak som jag gillar med att det är så mycket svårare att hacka Game & Watch än vad det var med NES och SNES Classic Mini och det är att om det är svårare så kanske det även blir svårare att hacka en N64 Classic Mini om det någon gång blir verklighet.
Tänkte mest om Nintendo är rädda för att de kommande mini konsolerna ska bli hackade.